ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Frida Wallnor: HD är presidentens chans att bli ihågkommen

  • VAKANS. Efter Antonin Scalias död i vintras saknas en av Högsta domstolens nio domare. Det är nästa presidents uppgift att fylla den vakansen. Den som utses kommer att sitta på utslagsrösten i ideologiskt laddade fall. Foto: Alex Brandon

LEDARE. Den kandidat som vinner presidentvalet på tisdag kan tvingas lämna sin post redan efter fyra år.

Men vinnaren kommer ändå att kunna sätta sin prägel på politiska beslut i landet för en lång tid framöver. Det generationsskifte som just nu är på gång i Högsta domstolen innebär en unik möjlighet för nästa president. Nomineringen av nya domare påverkar såväl den egna handlingskraften som styrkeförhållandet mellan partierna för kommande årtionden.

Det är en skrämmande tanke att Donald Trump kan få möjlighet att utse nya domare till Högsta domstolen under sin tid i Vita huset - domare som sitter på livstidsmandat. Trump kan mycket väl vinna på tisdag, efter den senaste tidens upphämtning i opinionsundersökningarna. Och utnämningsmakten är en viktig del av presidentens jobb.

Det sägs att riskerna med en Trump-seger är överdrivna mot bakgrund av USA:s politiska system. Maktdelningsprincipen innebär att kongressen och Högsta domstolen begränsar presidentens möjligheter att agera. Det låter betryggande. Men man ska komma ihåg att graden av begränsning beror på partiernas styrkeförhållanden i kongressen och i domstolen. President Obama har upplevt systemet när det är som värst; som demokrat har han kämpat mot en republikansk kongress och mot en konservativ majoritet i Högsta domstolen. Med tanke på det ideologiska avståndet mellan partierna är det inte konstigt att han har varit så bakbunden.

Vinner Trump på tisdag kan han få uppleva motsatsen; bästa möjliga läge för att förverkliga sin agenda. Med honom i Vita huset är det nämligen troligt att partiet också behåller majoriteten i senaten. Då det är senaten som godkänner presidentens utnämningar har Republikanerna läge att utse en konservativ domare till den för närvarande enda vakanta platsen i Högsta domstolen – som sitter på utslagsrösten. Så mycket för den maktdelningen.

Mer troligt är dock att Hillary Clinton vinner presidentvalet och att Demokraterna övertar majoriteten i senaten. Därmed skulle en liberal domare kunna utses till domstolen och vips är styrkeförhållandena det omvända.

Men spelar Högsta domstolen så stor roll? Svaret är ja. Inte ens under ett sådant drömscenario skulle Demokraterna kunna räkna med att få igenom sina lagförslag i kongressen, med tanke på att Republikanerna knappast kommer att förlora kontrollen över representanthuset. President Clinton skulle därmed behöva efterlikna sin företrädare och ge sig ut i en juridisk gråzon för att visa handlingskraft. Kringgå kongressen genom exekutiva order.

Att domstolen varit så i hetluften under senare år kan delvis förklaras av det här fenomenet. Delstater har stämt Obama för att ha överskridit sina befogenheter, exempelvis på immigrationsområdet. Med en fortsatt splittrad kongress lär den arbetsbelastningen inte minska under kommande år.

Sedan den konservative domaren Antonin Scalia avled i vintras har dock domstolens inflytande varit mer begränsat. Med fyra konservativa och fyra liberala domare har interna omröstningar slutat oavgjort. Obama har nominerat en nionde, förhållandevis moderat domare, men republikanerna i senaten har vägrat godkänna honom. De hävdar att vakansen ska fyllas av Obamas efterträdare. Det är dock tveksamt om senatorerna hade fattat samma beslut om de i februari hade vetat vem deras presidentkandidat skulle bli.

Högsta domstolen utger sig för att vara partipolitiskt oberoende och agerar för det mesta samstämmigt. Men i mer ideologiskt laddade fall är det tydligt att polariseringen också satt sina spår inom rättsväsendet i USA, vilket är beklagligt. Vem som vinner presidentvalet och kan nominera den nionde domaren spelar således stor roll – inte minst då presidentkandidaterna har så olika syn på hur konstitutionen ska tolkas.

Innan nästa president lämnar Vita huset är det dessutom möjligt att fler domare bland de nuvarande åtta behöver ersättas, då några befinner sig kring ”rimlig” pensionsålder (80). Det var länge sedan en president utsåg fler än två domare.

Med andra ord står mer på spel på tisdag än många kanske anat.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer