ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Frida Wallnor: Frihandelns argument mäktigare än Trump

  • HANDELSPARTNERS? Under Angela Merkels besök i Vita huset i mars diskuterades framtida handelsavtal mellan EU och USA. Detta sedan Merkel tvingats förklara för Donald Trump att ett avtal mellan Tyskland och USA inte är möjligt. Foto: Andrew Harnik

LEDARE. På lördag har Donald Trump styrt USA i 100 dagar – den period som beskrivs som en presidents bästa chans att göra skillnad. Men förutom på Twitter har Trump inte fått särskilt mycket gjort.

Efter de första veckornas intensiva ström av exekutiva order har verkligheten kommit ifatt honom. Vi kan konstatera att det amerikanska systemets så beryktade kontrollmekanismer fungerar. Flera av Trumps ministrar har dessutom visat sig vara bättre än sina rykten. Det inger hopp.

Onsdagens lansering av ”en av de största skattesänkningarna i USA:s historia” ändrar inte den bedömningen. Trumps vallöften har förpackats i en plan som innehåller allt utom det mest elementära för att bli verklighet: finansiering.

De underskottsskygga republikanerna i kongressen lär få svårt att svälja argumentet att skattesänkningarna ska finansiera sig själva genom den högre tillväxt de genererar. Frågan är om finansmarknaderna accepterar ännu ett misslyckande.

När det gäller den aggressiva handelspolitiska linje som präglade valkampanjen återspeglas den inte i Vita husets agerande i lika hög grad som befarats. Man lämnade visserligen TPP-avtalet med Stillahavsländerna, men risken för ett handelskrig med Kina tycks ha minskat sedan toppmötet med Xi Jinping.

Veckans rykte om att Trump skulle ta landet ur Nafta-avtalet med Mexiko och Kanada visade sig också vara nonsens. Eller kanske snarare ett planterat rykte i syfte att stärka USA:s position i kommande omförhandling.

Men till skillnad från i Washington har det skett framsteg på handelsområdet i Europa. Det är som om Trumps protektionistiska retorik har ökat EU:s attraktionskraft som handelspartner. Japan, Mexiko, de sydostasiatiska Asean-länderna och sydamerikanska Mercosur har alla visat ett förnyat intresse för att antingen inleda eller snabba på pågående frihandelsförhandlingar. För EU kunde detta inte komma mer lägligt.

Men även Trump har visat intresse för att närma sig EU. Eller närma sig Tyskland, rättare sagt. Under Angela Merkels besök i Vita huset ska Trump enligt tyska källor upprepade gånger ha föreslagit ett handelsavtal mellan USA och Tyskland. Merkel ska ha tvingats repetera sitt svar om att enskilda EU-länder inte kan ingå externa handelsavtal – att han i så fall måste vända sig till EU som helhet.

Det kommer inte som någon överraskning att Trump är så dåligt insatt i EU:s funktionssätt. Med en handelsminister som betraktar handelsavtal som en möjlighet att samla "quick wins" är det inte konstigt att hans chef är dåligt underrättad.

Den intervju som Financial Times gjorde med handelsminister Wilbur Ross nyligen är skrämmande läsning. FT-krönikören Martin Wolfs kommentar att Ross är ett bevis för att man inte ”behöver förstå ekonomi bara för att man är miljardär” är klockren.

Det enda positiva som kom ut från intervjun var uttalandet om att USA inte har stängt dörren till ett handelsavtal med EU. Ross sa dock att EU skulle behöva konkurrera med Kina och Japan om vem som skulle få ingå det första handelsavtalet med Trumps USA. Som om det vore ett pris alla vill vinna.

Men det är tveksamt om så många länder är intresserade – speciellt inte när det är uppenbart att motparten endast är ute efter att minska USA:s handelsunderskott mot omvärlden i allmänhet och mot de ovan nämnda ”syndarna” i synnerhet.

Men EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström kommer inte att krypa för den amerikanska administrationen. Under sitt möte med handelsministern i Washington i måndags konstaterande hon endast att det fortsatt finns potential för det tidigare så avskrivna TTIP-avtalet och att båda sidor behöver tid för att omgruppera.

Storbritanniens regering är antagligen ännu mindre imponerad av Ross handelsutspel. Britterna är alltså inte först i kön längre. EU ges företräde. Förhoppningsvis leder denna insikt till en mer ödmjuk inställning i kommande brexit-förhandlingar.

Finns det hopp för att gå i mål med TTIP i framtiden vore det en intressant tanke att involvera Storbritannien, som en tredje part. Det borde ligga i allas intresse.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer