ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Frida Wallnor: Fem frågor för USA:s nästa president

  • ÄNTLIGEN VAL. Snart kommer vi att veta om nästa amerikanska president heter Donald Trump eller Hillary Clinton. Oavsett vem det blir väntar en uppsjö av utmaningar i Vita huset. Foto: Julio Cortez

LEDARE. Efter en valrörelse som aldrig tycktes ta slut går amerikanerna i dag till vallokalerna för att utse landets nya president.

Om det blir Hillary Clinton eller Donald Trump som flyttar in i Vita huset vet vi först på onsdagsmorgonen. Vad vi med säkerhet kan säga redan nu är att kommande administration står inför svåra utmaningar. Det handlar om vägval inom en rad områden där nästa presidents beslut kommer att sätta tonen för framtidens USA, men även ha stor betydelse för omvärlden.

Här följer fem frågor som bör stå högt upp på Clintons eller Trumps "att göra"-lista som president.

1. Ge frihandeln en chans.

Båda kandidaterna är skyldiga till att frihandel blivit ett skällsord under årets valkampanj. Huruvida den linjen skulle föras även från Vita huset är oklart, i alla fall i Clintons fall. Det vore beklagligt, både av ekonomiska och symboliska skäl. Att riva upp Nafta-avtalet skulle exempelvis slå hårt mot USA:s ekonomi, då ungefär en tredjedel av exporten går till Mexiko och Kanada. Vad gäller TPP, det färdigförhandlade avtalet med elva Stillahavsländer, riskerar USA att missa chansen att utforma framtidens handelsregler med en av världens mest snabbväxande regioner – innan Kina gör det.

När det gäller relationerna med EU finns potential för en nystart. Efter NSA-skandalen har det europeiska förtroendet för Obama-administrationen aldrig riktigt återhämtat sig. Misstron har också smittat av sig på de dödsdömda TTIP-förhandlingarna mellan USA och EU. Men med en ny president i Vita huset finns hopp om bättring. Efter att Ceta-avtalet med Kanada blivit klart har européerna dessutom en mall att gå efter.

2. Bekräfta stödet för den europeiska säkerhetsordningen.

Europa behöver USA:s stöd även på andra områden. Mot bakgrund av Rysslands angrepp mot Ukraina och fortsatt aggressiva politik både i närområdet och i Syrien måste nästa amerikanska president försäkra landets europeiska allierade om sitt stöd. Det handlar om att stå fast vid säkerhetsgarantier till Nato-länderna. Att följa upp löften om militära förstärkningar i östra Europa med faktisk trupp. Att fortsätta utveckla försvarssamarbetet med partnerländer, som Sverige. Men kanske viktigast av allt; att visa att USA inte tillåter att Vladimir Putin fortsätter att ta sig stora säkerhetspolitiska friheter.

3. Arbeta för minskad klimatpåverkan.

Det har varit skrämmande tyst om miljö- och klimatfrågor under valrörelsen. Detta trots att kandidaterna står så långt ifrån varandra på området. Barack Obama har arbetat hårt för klimatet, men i uppförsbacke, under sin tid som president. Trots motståndet i kongressen godkände han ändå Parisavtalet och införde olika utsläppsregleringar genom exekutiva order. Men dessa är nu föremål för juridiska prövningar.

Nästa president måste fortsätta på Obamas inslagna väg. Det finns inga alternativ med tanke på USA:s tyngd när det gäller globala utsläpp av växthusgaser. De ofattbart många och högt uppsatta klimatförändringsförnekarna i USA:s politiska krets kan inte tillåtas vinna den här kampen.

4. Diskutera ett nytt socialt kontrakt.

Trots att statistiken visar på sjunkande arbetslöshet och förhållandevis stark tillväxt växer utanförskapet i det amerikanska samhället. Nästa president måste jobba för att minska dessa klyftor. Det finns behov av såväl skattereform, nya federala löneregler som att bygga vidare och effektivisera befintliga skyddsnät som ”Obamacare”. Presidenten bör även verka för förbättrade villkor för utsatta grupper som kvinnor och immigranter så att fler kan vara med och bidra på arbetsmarknaden.

5. Ena landet.

Efter en extremt smutsig valkampanj med två historiskt impopulära kandidater handlar den största utmaningar för nästa president om att ena landet. Visa ledarskap. Förlåta och gå vidare.

Det är tydligt att polariseringen mellan kandidaterna och deras partier också återfinns i befolkningen. Motsättningarna mellan olika grupper kommer allt oftare upp till ytan och tar sig våldsamma uttryck. Det är en negativ trend som politikerna måste försöka bryta. På förhand känns varken Clinton eller Trump lämpade för den uppgiften. Men det finns inga alternativ.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer