1515
Annons

Frida Wallnor: Dags att åter säga Ja till Europa

LEDARE. När Storbritannien lämnar EU i mars 2019 kommer eurozonen att stå för 85 procent av unionens samlade BNP. Med minskad ekonomisk tyngd lär det bli ännu svårare för länder som står utanför, som Sverige, att göra sin röst hörd i Bryssel.

FRAMTIDENS EU. Sverige har inget formellt undantag från EMU utan förväntas införa euron som valuta. När nu Storbritannien lämnar EU och eurozonländerna ser ut att fördjupa sitt samarbete behövs en diskussion om hur Sveriges roll i framtidens EU ska se ut.
FRAMTIDENS EU. Sverige har inget formellt undantag från EMU utan förväntas införa euron som valuta. När nu Storbritannien lämnar EU och eurozonländerna ser ut att fördjupa sitt samarbete behövs en diskussion om hur Sveriges roll i framtidens EU ska se ut.Bild:Henrik Montgomery

När EU-kommissionen nu dessutom lägger i en högre växel för att stärka eurozonen genom att fördjupa samarbetet kommer det svenska EU-medlemskapet att ställas på sin spets.

Som en uppföljning på vårens "vitbok" om Europas framtid publicerade EU-kommissionen på onsdagen ett dokument om vägen framåt för eurozonen. Det är intressant läsning, även om det mer är tänkt som ett diskussionsunderlag än en mall för hur EMU ska förändras under kommande åtta år.

Det är tydligt att kommissionen dragit lärdomar av de brister som framkom under krisåren eftersom man fokuserar på åtgärder som ska öka den finansiella stabiliteten, som en starkare bankunion, och minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan länderna. Dessutom vill man stärka eurozonens styrning genom att inrätta ett finansdepartement och en permanent finansminister.

Det mest intressanta är att flera av de tongivande förslagen hade kunnat vara hämtade ur Emmanuel Macrons valmanifest. Här återfinns exempelvis den franska presidentens förslag på att eurozonländerna ska ha en gemensam budget som bland annat finansieras genom att ge ut gemensamma obligationer.

Macron använder ordet eurobonds, vilket är bannlyst i Tyskland på grund av oviljan att låta ”tyska skattepengar bekosta grekiska excesser”, som det heter. EU-kommissionen är smart nog att använda ett annat ord, European Safe Assets (ESAs), och lägger fram olika förslag för dess utformning, men innebörden är ungefär densamma.

Utan att gå in på mer detaljer är det uppenbart att det här är ett dokument värt att ta på allvar – kanske inte ordagrant, men riktningen framåt är tydlig. Sedan Macrons valvinst är känslan att hoppet återvänt till Bryssel och därmed även möjligheterna att på allvar fundera över unionens framtid. Efter det tyska parlamentsvalet i september borde vägen ligga öppen för att omsätta diskussionerna i handling, då man tagit sig förbi den sista av ”Supervalårets” politiska bromsklossar.

Men vi ska inte vara naiva. Detta är trots allt EU där de stora besluten brukar tillkomma först under nattliga krismöten. Å andra sidan kan konsensuskravens tid snart vara förbi. Mycket talar för att framtidens EU utformas kring kommissionens scenario med ”olika hastigheter”, där enskilda medlemsländer inte kan stoppa andra från att fördjupa samarbetet på ett visst område.

Bakåtsträvande länder som Polen och Ungern, som motsätter sig ”olika hastigheter” av rädsla för att marginaliseras, skulle alltså inte kunna sätta stopp för exempelvis ett fördjupat försvarssamarbete mellan vissa villiga länder. Det är rimligt och enda vägen framåt för EU.

För svenskt vidkommande gäller att vi ”så småningom förväntas att gå med i eurozonen”, då vi, till skillnad från Danmark, inte har ett formellt undantag. Men med tanke på den obefintliga euro-debatten här hemma riskerar vi att hamna i samma bakåtsträvande och marginaliserade grupp som Polen och Ungern när morgondagens EU växer fram.

Det vore mycket olyckligt. Kommissionen lyfter i dokumentet mycket riktigt också upp diskussionen om hur beslutfattandet ska gå till i framtidens eurozon, där vissa ifrågasätter om länder som Sverige ska få vara med och fatta beslut som inte berör oss. Kommissionens slutsats är att det kanske inte kommer att bli något stort problem då allt fler länder ändå ska ansluta sig.

Även om euromedlemskap framstår som en omöjlig tanke för många svenskar är det svårt att se någon annan lösning på sikt – i alla fall om vi vill undvika att bli ett medlemsland som endast har teoretiskt inflytande i Bryssel.

Det må vara sant att vi delvis klarade oss bättre genom finanskrisen tack vare att vi inte var med i eurozonen. Men det vore märkligt om Bryssel inte lärde sig något av krisen.

Det här händer nu. Det är hög tid för den svenska EMU-debatten att komma igång.


Lotta Engzell-Larsson: Björn Borg pionjär som varumärke

LEDARE. "Min starkaste sida är min uthållighet" har Björn Borg slagit fast. Det är slitgöra att hålla sig på toppen, oavsett inom vilket område.

Den nya, mycket estetiska, filmen "Borg" skildrar kampen för att bli bäst, inte minst vilken belastning det kan vara på psyket. Genom att berätta historien igen blåser filmen liv i legenden om Björn Borg och för den vidare till nya generationer.


Björn Borg revolutionerade Sverige på flera sätt, inte bara genom sina framgångar på tennisbanan. Han var den första sportstjärnan som lämnade landet av skatteskäl, 1974. Han konstaterade lite bittert att han fick mycket kritik för flytten till Monaco, medan Stenmark mötte en helt annan förståelse när han skrev ut sig 1980. Efter Stenmarks flytt blev det praxis för sportstjärnorna, trots att situationen sedan skattereformen på 90-talet är mycket bättre.

Björn Borg var också den första svenska sportstjärnan som exploaterade sin ikonstatus genom att skapa ett personligt varumärke. Under storhetstiden spelade han alltid i Fila, och 1977 gjorde de en kollektion i hans namn.(Ärkekonkurrenten John McEnroe spelade i Nike.)

Borg slutade tävlingsspela 1981, endast 25 år gammal. 1983 tog han steget och startade klädföretaget Björn Borg Design Group med bland andra Lars Skarke och designern Rohdi Heintz. Bolaget gick i konkurs sex år senare, men 1997 började han licensiera ut sitt namn till World Wide Brand Management (WBM).

WBM bytte senare namn till Björn Borg, som noterades och i dag har ett börsvärde på 800 miljoner kronor. Största ägare är finansmannen Martin Bjäringer. 2007 köpte bolaget rätten till namnet Björn Borg för 124 miljoner kronor, och därutöver har de betalat en årlig royalty på runt två procent av försäljningen i tio år. Nu finns inte längre några affärsmässiga band mellan ikonen och varumärket.

Sannolikt har det ingen betydelse, eftersom tiden automatiskt urholkar det ursprungliga värdet. Alla varumärken måste kontinuerligt fyllas med nytt innehåll, annars dör de. Det gäller klassiska modemärken som Armani och Dior lika väl som varumärken som baseras på sporthjältar.

Tennisspelaren René Lacoste grundade sitt bolag redan 1933, den klassiska krokodilsymbolen kommer av att Lacoste kallades krokodilen för sin envishet på tennisbanan. Han gav sig aldrig. Även Fred Perry är fortfarande ett starkt levande varumärke, trots att det grundades av en tennisspelare på 1950-talet. Perry, som rökte pipa, ville gärna ha en pipa som varumärkessymbol. Det blev inte så. Men på den tiden tedde sig idén kanske inte lika absurd. Pipan signalerade stil och sofistikation.

Dagens Fred Perrys samarbete med samtida artister, som Amy Winehouse, visar hur ett gammalt sportmärke håller sig vid liv genom att hitta nya modekunder. Winehouse var så långt man kan komma från dåtidens gentlemans överklassport. Identitet är nyckelordet.

Därför lanserade bolaget Björn Borg 2016 kollektionen "Nude". Den består av underkläder i en rad mörka kulörer, och är en protest mot rasismen i att modekulören "nude" betecknas som ljusbeige trots att större delen av världens befolkning har en annan hudton.

Framgångsrika varumärken är politiskt och socialt medvetna därför att det är vägen till kommersiell framgång. Positionering handlar om var man vill vara och vilka man vill nå, hur man ser på framtiden.

Dagens unga vet inte att "kalsongmannen" spelade tennis. Snart vet de inte heller att David Beckham spelade fotboll. Personerna är bara varumärken. Och deras värde bestäms av trendkänsliga konsumenter och de bloggar och instagramkonton som de följer.

Men sportstjärnor som Björn Borg och Zlatan Ibrahimovic är viktiga på ett annat sätt för framväxande generationer. De visar att man, oavsett bakgrund, kan nå sina mål med hårt arbete. De skapar en nationell stolthet. De kan också göra att man ifrågasätter skattesystem, regler och normer på ett nytt sätt.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?