ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 18 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Opinion Debatt

Fredrik Arnander: Gör Sverige datarikt

  • RÅVARA. Avreglera allt som frigör data, till exempel information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn, som sjukvården, så att entreprenörer kan bygga nya datadrivna företag. Foto: Oskar Omne

DEBATT. Sverige är ett råvarurikt industriland, byggt på en stolt industriell historia, men vi behöver bli ett datarikt land för att vara konkurrenskraftiga i framtiden. Politiker, samhälle, näringsliv och investerare måste nu göra mer för att vi inte ska hamna på efterkälken, skriver Fredrik Arnander.

Världens fem största börsbolag är idag de datarika jättarna ”FAMGA”, Facebook, Apple, Microsoft, Google (Alphabet) och Amazon, som tillsammans har ett marknadsvärde på cirka 27.000 miljarder kronor, eller 40 procent av Nasdaqs 100 största bolag. De har blivit rika för att de äger en stor del av världens data inom handel, onlinereklam, mjukvara, telekom och internettjänster. De datarika jättarna erbjuder digitala produkter, där användandet av produkterna skapar mer data, som i sin tur kan ge fler digitala produkter.

Bolagen utvecklas genom en extrem dataeffekt. Ovanpå läggs nu algoritmer och artificiell intelligens som ger ytterligare hävstång på datan vilket skapar fler och bättre digitala tjänster, som genererar ännu mer data. FAMGA är i dag de som leder utvecklingen inom artificiell intelligens och står för de flesta uppköp av AI-bolag när marknaden dammsugs på AI-kompetens och resurser. De redan datarika blir snabbt ännu rikare, medan övriga bolag och länder halkar efter.

Den här utvecklingen har eskalerat på några få år, och det är inte konstigt att många inte har hängt med. Nu sker en snabb digitalisering av både samhälle och näringsliv och vi verkar allt mer i en dataekonomi. De som kontrollerar data i dagens ekonomi, som FAMGA, kontrollerar också en allt större del av de finansiella värdena. Förr var det oljebolag och banker som var störst.

Hur ser det ut i Sverige? Sammanfattningsvis är vi ett industriland, ännu långt ifrån att vara framtidens datarika land. Vi har skapat framgång som industrination under de senaste hundra årens industrialisering vilket också avspeglas på fördelningen på våra börser. Majoriteten av Sveriges största bolag är noterade på Stockholmsbörsen. De cirka 300 bolag som utgör börsens stora, mellanstora och små bolag har ett gemensamt börsvärde på totalt drygt 8.000 miljarder (tillsammans cirka 30 procent av FAMGA:s börsvärde), och är som ett tvärsnitt av vår industrihistoria.

De traditionella sektorerna industri, fastighet, finans, hälsovård, kraft, energi, råvaror och hälsovård utgör tillsammans två tredjedelar av börsens bolag, och ca 76 procent av det totala börsvärdet. Handel, dagligvaror och sällanköpsvaror är 17 procent av bolagen (11 procent av börsvärdet) och it och telekom 16 procent av bolagen (13 procent av börsvärdet). Och även om det finns ett tiotal börsbolag med helt digital verksamhet, så är vi inte i närheten av att ha ens en svensk datajätte. De som investerar i börsbolag bör till sin analys lägga datapotentialen, alltså värdera bolag utifrån vilka som kan växa med sin data som på sikt kan ge en högre värdering.

Ett av få svenska företag som har potential att bli en verklig global datajätte är det ännu onoterade Spotify. Bolaget levererar en till 100 procent digital tjänst, där över 50 miljoner användare skapar mer data, som gör att tjänsten växer med nya tjänster, fler användare, och nya kompletterande förvärv. Spotify omsätter i dag över 60 miljarder kronor.

Vad ska då Sverige göra för att bli ett datarikt land? Politiker kan göra åtminstone två saker. För det första verka för all avreglering som frigör data, som till exempel genom det Europeiska direktivet PSD2 vilket öppnar dörren för alla som vill bygga nya företag med bankkunders data. Avreglering kan också frigöra mer information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn, till exempel. inom sjukvården, så att entreprenörer kan bygga nya datadrivna företag. För det andra bör regeringen snarast avsätta betydligt mer resurser för forskning inom datavetenskap och artificiell intelligens.

I dag finns inga större initiativ eller idéer inom detta hos regeringen. Även det etablerade näringslivet kan bidra till utvecklingen, dels genom att identifiera och utveckla datamöjligheter hos existerande verksamheter, som till exempel Volvo nu gör inom området självkörande bilar, dels genom att investera i nya datadrivna tjänster och finansiera forskning.

Ett av våra största forskningsprojekt i modern tid, WASP, är bra men syftar i första hand till att automatisera den existerande industrin, snarare än att skapa nya datarika bolag. Vidare, det nya näringslivet (nystartade unga företag) bidrar redan till att göra Sverige datarikt. Norden är en ledande region inom mjukvara till både företag och konsumenter, och startups kan växa genom att bygga datadrivna företag i globala vertikaler, till exempel inom digital sjukvård. Silicon Valley äger inte alla områden. Slutligen, investerare har en viktig roll i att göra Sverige datarikt, genom att investera i företag som kan växa till framtidens datajättar.

Genom att systematiskt utgå från att vi framåt verkar i en dataekonomi, att det är data och användningen av data som i allt högre utsträckning kommer att göra Sverige till ett fortsatt rikt land, kan samhälle, politiker, näringsliv och investerare bidra till den utvecklingen. Men vi riskerar att snabbt hamna efter om vi inte gör det.

 

Fredrik Arnander, Standout Capital

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Tyck till