1515

Finansministern måste byta politisk inriktning

Under mandatperioden har skattepolitiken utvecklats på ett för företagare destruktivt sätt. Nu när konjunkturen går bra finns det chans att investera i ett bättre företagarklimat och stärkt konkurrenskraft, skriver Johan Fall på Svenskt Näringslivs skatteavdelning.

 

 

Magdalena Andersson
Magdalena AnderssonBild:Jonas Eng

En ljusnande världskonjunktur tillsammans med fortsatt extremlåga räntor gör att svensk ekonomi utvecklas starkt just nu. Tillväxten är en god bit över EU-snittet och statsfinanserna är bland de starkaste i Europa. Men i den allt tuffare internationella konkurrensen tätnar ändå orosmolnen.

Problembilden bekräftas i Svenskt Näringslivs färska undersökning som visar att 31.000 tillfrågade företagare ger företagsklimatet i Sverige det sämsta sammanfattande omdömet någonsin. I medierna duggar rapporterna tätt om utflyttning av huvudkontor. Allvarliga missgrepp framför allt bland skatterna undergräver utvecklingen framöver.

Skatterna på arbete höjs för de som vill jobba mer och ta ökat ansvar. Genom upprepade försämringar av dolda beräkningsregler drabbas vanliga yrken som poliser och sjuksköterskor. Antalet personer som inte ens får behålla hälften av en inkomstökning stiger från en dryg miljon till över 1,4 miljoner under innevarande mandatperiod. Andelen heltidsarbetande med marginalskatt över 50 procent går från 29 till 36 procent. Dessutom har jobbskatteavdraget dragits in för de med högre inkomster. Detta krymper skattebaserna så mycket att statskassan i slutänden får se intäkterna minska.

Entreprenörsskatten höjs med över 3 miljarder kronor när regeringen går vidare med skärpningarna av de så kallade 3:12-reglerna. En 25-procentig höjning av skattesatsen hotar liksom svagare drivkrafter att anställa. Allvarligast är dock att tilltron skadas, vilket avhåller dem som står inför riskfyllda beslut att starta eller expandera en verksamhet.

Bankerna beläggs med nya pålagor vilket får övervältrade kostnader på företagare och konsumenter som följd. Dessutom ökar osäkerheten i villervallan av ändringar för resolutionsavgiften och nya diffusa hot om ännu ett försök till bankskatt i 10-miljardersklassen.

Flygskatten försvårar för inte minst regionalt näringsliv och lär driva aktivitet bort från Sverige i gränsområden som Öresund. Skatten påstås miljöstyrande men är i realiteten bara till för att dra in pengar. Ett helt batteri av andra punktskattehöjningar har också lanserats. För bensin och diesel ökar numera bördorna varje år med en ny indexering, utan att nya riksdagsbeslut fattas. Den kommande kemikalieskatten saknar motstycke i krånglighet. Den ska betalas inom fem dagar, deklarationsblanketten är sex sidor och behörig firmatecknare ska signera.

Behöver företaget pengar? Jämför företagslån till bäst pris (extern tjänst)

Sammantaget har skattehöjningar på brutto 80 miljarder kronor beslutats eller föreslagits under mandatperioden. Det kommer slå mot företagandet, investeringarna och jobben. Samtidigt saknas stram utgiftspolitik men det innebär faktiskt också att en stor förbättringspotential finns.

Sveriges marginalskatter, som i dag är högst i världen, behöver sänkas för att underlätta jakten på talanger. Eftersom fyra av fem jobb skapas i små företag är det angeläget att avstå försämringar av entreprenörskatterna, men också att förbättra genom att underlätta generationsskiften och medarbetares möjligheter till delägarskap. Vår konkurrenskraft kan därtill enkelt stärkas genom att avstå skadliga specialskatter på allt från banker till kemikalier.

Inom bolagsbeskattningen måste dagens rättsosäkra ränteavdragsregler bort. Anpassningar till omvärlden och EU-direktiv behöver ha konkurrenskraftiga strukturer och nivåer och ta fasta på att det svenska näringslivet allt jämnt är kapitalintensivt. Alla konkurrentländer har valt regler baserade på ebitda och det borde vara självklart även för Sverige.

Regeringens offensiv den 8 juni att gå vidare med höjd skatt på arbete, företagande och finansiering har skruvat upp den politiska konfliktnivån. Oppositionspartierna har varit ense om målet att stoppa skadliga skattehöjningar och gårdagens besked från Finansutskottets majoritet var ett steg mot att hitta ett medel. Ansvaret vilar tungt på det politiska systemet. En allt mer bekymrad företagarkår väntar otåligt på besked. 

Det är djupt bekymmersamt hur skattepolitiken utvecklats under innevarande mandatperiod. Dagens trots allt gynnsamma styrkeposition statsfinansiellt och konjunkturellt är egentligen utmärkt för att vidta kloka skatteåtgärder.

Johan Fall
Chef Svenskt Näringslivs skatteavdelning.


Innehåll från HSBAnnons

Bygga mer för fler på många orter

I princip alla svenska kommuner har bostadsbrist, men det är långtifrån alla byggbolag som bygger på mindre orter. HSB är ett undantag från den regeln.

– Vi har medlemmar över hela landet och därför ska vi också bygga och skapa tillväxt i hela landet. Och vi gör det på ett affärsmässigt sätt, säger Mattias Lundström, vd på HSB Norr.

Se var HSB bygger i hela landet 

Tre fjärdedelar av Sveriges kommuner rapporterade bostadsbrist i Boverkets undersökning 2020. Trots det väljer de flesta byggbolag att enbart bygga i de större kommunerna eftersom det är där de största ekonomiska marginalerna finns. Men inte HSB.

– Vi är en kooperation och finns bara till för att göra nytta för våra medlemmar. Och eftersom de bor i hela Sverige vill vi också försöka bygga i hela Sverige, säger Mattias Lundström.

Därmed inte sagt att det inte görs en ekonomisk kalkyl.

– Det måste självklart finnas en underliggande marknad, men ibland behövs det nyproduktion för att få igång efterfrågan. I till exempel Gällivare och Haparanda fanns ingen efterfrågan på bostadsrätter för tio år sedan, men då började vi med att istället bygga hyresrätter för att få igång produktion och skapa efterfrågan även på bostadsrätter, säger Mattias Lundström.

Möjlighet att skapa rörlighet

Logiken HSB följer är att om det finns nyproduktion av bostäder finns det möjlighet att skapa rörlighet på kommunens bostadsmarknad. Par med utflugna barn kan flytta till bostadsrätt och sälja villan till nya barnfamiljer, och på så sätt kan unga människor både stanna på orten och flytta dit.

– Byggs det för lite stannar den här successionen, och därmed kommunens möjlighet till tillväxt, av. Och då stannar också nyproduktionen, och så blir det en ond cirkel, säger Mattias Lundström.

Just nu tittar HSB Norr bland annat på möjligheten att börja bygga bostäder i Piteå och Boden.

– Där har det inte byggts bostadsrätter sedan 90-talskrisen, men nu bedömer vi att där finns möjligheter igen och vill testa. Om vi som kooperation kan gå före och visa att det går kan fler våga testa sen, säger Mattias Lundström.

För HSB väger medlemsnyttan tungt när man väljer var nya bostäder ska byggas, men självklart finns det krav på att projekten ska gå ihop ekonomiskt.

– Även om direktavkastningen kanske är lite lägre på vissa orter innebär nya bostäder att vi får intäkter på vår förvaltning. Dessutom kan vi bibehålla fler kontor i hela landet och på så sätt fortsätta vara nära våra medlemmar, säger Mattias Lundström.

Förbättringar utifrån lärdomar

Att få ihop kalkylen kräver dock ett gott samarbete med kommunen.

– Att bygga kostar lika mycket oavsett var du är i landet, så förutsättningen för att få ihop ekonomin är att komma in tidigt, redan i detaljplanearbetet” säger Henrik Zäther, vd på HSB Projektpartner.

En färdig detaljplan går det inte att göra avvikelser från, men en detaljplan under diskussion kan påverkas och då kan HSB få möjlighet att återanvända erfarenhet, projektering och ritningar från tidigare byggnationer. Något som gör det möjligt att få ner kostnaderna för hela projektet.

– Till exempel har vi byggt radhus i Mjölby som vi nu tar vidare till Motala, och då kan vi också göra förbättringar utifrån lärdomar vi har dragit på vägen” förklarar Henrik Zäther.

– Kan inte projekt genomföras inom rimliga ekonomiska ramar så förlorar kommunen skatteintäkter och samhällsutvecklingen avstannar.

I slutändan bygger ändå all HSB:s nybyggnation på medlemsnytta.

– Dels skapar vi bostäder, men vi skapar också framtidstro på orten när vi som stor aktör visar intresse för att bygga där, konstaterar Mattias Lundström.

– Och den känslan av stolthet jag känner över att vi bidrar till det här, det är så otroligt roligt även på ett personligt plan.

Se var HSB bygger i hela landet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?