ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Fastighetsägarna: En stoppsignal för fastighetsbranschen

  • KONTRAPRODUKTIVT. Regeringens beslut att gå vidare med en begränsning av företagens ränteavdrag slår mot bostadsbyggandet, särskilt i ett läge då räntorna stiger. Foto: Fredrik Persson

DEBATT. Regeringens ambition att begränsa hur mycket räntekostnader som företagen får dra av kommer att slå hårt mot fastighetsbolagen. Det kommer att fördyra renoveringar, och följden blir höjda hyror, skriver Reinhold Lennebo och Ulla Werkell, Fastighetsägarna.

Den kraftiga begränsningen av företagens ränteavdrag som finansminister Magdalena Andersson (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) nyligen lagt fram är inget annat än en tydlig stoppsignal för fastighetsbranschen. Förslaget kommer att leda till ökade kostnader och därmed till minskade investeringar i såväl nyproduktion som välbehövliga renoveringar.

Regeringen hävdar att det förslag som nu läggs fram om kraftigt begränsade ränteavdragsmöjligheter tydligt skiljer sig från det förslag som Företagsskattekommittén tog fram 2014 och att man nu lyssnat på den massiva kritik som förts fram.

I praktiken handlar förslaget om en skatteväxling där kraftigt höjda skatter för verksamheter som använder mycket lånat kapital ska finansiera en sänkning av bolagsskatten från 22 till 20 procent. För att mildra effekten på bostadsbyggandet, vill regeringen införa ett särskilt avdrag för räntekostnader vid nyproduktion av hyreshus. Det kommer inte att räcka.

Låt oss börja med att konstatera att regeringen, sin vana trogen, fortsätter att jobba i stuprör, där varje förslag analyseras för sig utan att någon har kontroll över den sammantagna effekten av politiken. Det blir särskilt tydligt när regeringen säger sig vilja kompensera fastighetsbolagen för ökade skattekostnader med ett särskilt avdrag för nyproduktion av hyreshus. Som dessutom enbart gäller de första fem åren efter att huset uppförts.

Ingen hänsyn tas till att den sammantagna effekten av förslag om bankskatt, ökade kapitaltäckningskrav på bankerna enligt Baselreglerna, paketeringsutredningens förlag om höjd skatt på fastighetsföretag, infrastrukturskatt på fastighetsföretag leder till kraftigt ökade finansierings- och skattekostnader för fastighetsbranschen.

Det är en kostnadsökning som kommer leda till att fastighetsbranschen blir överbeskattad jämfört med övriga näringslivet och som inte gå att kompensera med ett mindre ränteavdrag för nyproducerade hyresfastigheter.

Den sammanlagda effekten av regeringens politik och särskilt förslagen om begränsade ränteavdragsmöjligheter gör att fastighetsbolagens kostnader för bostadsbyggande ökar när finansierings- och skattekostnaderna ökar. Med ökade kostnader stiger också boendekostnaden för hyresgästerna vilket minskar efterfrågan på nyproducerade hyreslägenheter. Det slår direkt mot investeringar i nyproduktion som naturligtvis minskar när investeringskalkylen inte längre går ihop.

Särskilt oroande är också att finansminister Magdalena Andersson verkar utgå från ett läge med en evig högkonjunktur för fastighetsbranschen. När regeringen nu föreslår kraftiga skattehöjningar är det i en situation med kraftigt bostadsbyggande och låga räntor. Men med långsiktigt stigande räntor kommer förslaget om ränteavdragsbegränsningar få mångdubbelt större effekter än vad regeringen vill erkänna.

I sina förslag är regeringen helt inriktad på nyproduktion av hyresfastigheter. Det man då glömmer bort att nyproduktion endast står för 1 procent av det totala antalet bostäder. De allra flesta bostäder är således redan byggda och många av dessa är i behov av omfattande renoveringar. När möjligheterna till ränteavdrag minskar innebär det att renoveringskostnaderna ökar, vilket gör att många välbehövliga renoveringar kommer skjutas upp eller inte genomföras alls. För de renoveringar som trots allt kommer att genomföras kommer de ökade renoveringskostnaderna leda till högre hyreshöjningar.

Men det är inte bara investeringarna i bostäder som kommer minska. Den kraftiga befolkningsökningen innebär inte enbart att det behövs fler bostäder. Även behovet av samhällsfastigheter som förskolor, skolor och vårdlokaler ökar. Dessutom finns det ett uppdämt behov av investeringar i affärslokaler. Med minskade ränteavdragsmöjligheter kommer även investeringar i den här typen av fastigheter att minska.

Det är bra att EU:s direktiv mot skatteflykt implementeras, men det kan ske på ett sätt som bättre ser till långsiktig utveckling, tillväxt och fortsatt välstånd. Som förslaget är utformat är det inget annat är en tydlig stoppsignal för investeringar i bostäder och lokaler.

 

Reinhold Lennebo, vd, Fastighetsägarna Sverige
Ulla Werkell, skattejurist, Fastighetsägarna Sverige

 

Läs Magdalena Anderssons och Per Bolunds debattartikel här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies