FAR: Vinsttaket omöjligt för revisorn

DEBATT. Ilmar Reepalus utredning om vinst i välfärden har mött hård kritik. Risken för underkapitaliserade välfärdsföretag är uppenbar, något som ju motverkar en angelägen strävan mot uthålligt hög kvalitet för brukare av välfärden, skriver FAR:s Magnus Larsson och Dan Brännström.

OÖNSKAD KONSEKVENS. Som reglerna är utformade förutser vi en stor mängd svårbedömda gränsfall där myndigheter och andra intressenter kan komma att påstå att överträdelser har skett, skriver Magnus Larsson och Dan Brännström.
OÖNSKAD KONSEKVENS. Som reglerna är utformade förutser vi en stor mängd svårbedömda gränsfall där myndigheter och andra intressenter kan komma att påstå att överträdelser har skett, skriver Magnus Larsson och Dan Brännström.

Några aspekter har inte uppmärksammats tillräckligt i samband med Välfärdsutredningen. Det handlar om konsekvenserna för redovisning och revision samt tillhörande rättssäkerhet. Till bilden hör att välfärdsföretag årligen ska lämna en årsredovisning till respektive tillsynsmyndighet. Redovisningen ska alltid vara granskad av en auktoriserad eller godkänd revisor.

I betänkandet ”Ordning och reda i välfärden” föreslås, som bekant, en begränsning av rörelseresultatet till en viss avkastningsränta på operativt kapital. Det maximalt tillåtna rörelseresultatet får uppgå till statslåneräntan som gällde vid föregående räkenskapsårs utgång med tillägg för 7 procentenheter multiplicerat med operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång. Redan här anas stor komplexitet.

Här vill vi peka på tre områden som kräver ytterligare överväganden:

Operativt kapital

I betänkandet definieras operativt kapital som rörelsetillgångar minus rörelseskulder. Vid beräkningen måste vissa justeringar göras. Till exempel ska kassa och bankmedel som inte motiveras av verksamhetens behov undantas, något som med nödvändighet måste grundas på en subjektiv bedömning.

En annan problematik är att det operativa kapitalet uppstår ur den ögonblicksbild som balansräkningen utgör. Tillfälliga kast i balansräkningen får därmed stor påverkan. Ett exempel som har framförts i debatten är skolpengen som ju utbetalas i förskott. Det erhållna beloppet måste redovisas som skuld samtidigt som det kan finnas osäkerhet om motsvarande bankmedel till fullo ska beaktas i beräkningen.

Vidare påverkas det operativa kapitalet, och därmed det högsta tillåtna rörelseresultatet, av företagets val av normgivning för redovisningen. Beräkningen slår till exempel olika om ett företag har kostnadsfört alla utvecklingsutgifter i enlighet med Bokföringsnämndens regelverk K2 eller om samma utgifter bokförts som tillgångar i balansräkningen i enlighet med K3. Ett annat exempel är finansiell leasing där valet av redovisning också medför olika belopp för operativt kapital.

Vid en studie av ett slumpmässigt urval välfärdsföretag som en revisionsbyrå utfört konstateras att närmare hälften av företagen uppvisar negativt operativt kapital. Även av det skälet framstår rörelseresultat i förhållande till operativt kapital som ett ytterst olämpligt nyckeltal för det tänkta syftet.

”Övervinsten”

En annan frågeställning gäller vad välfärdsföretag ska göra med den vinst som överstiger taket för rörelseresultatet. Av betänkandet framkommer inte hur en sådan ”övervinst” ska redovisas. Det är likaså otydligt hur förluster eller vinster som understiger taket ska kunna avräknas mot uppkommande vinster. Vidare föreslås att all värdeöverföring ska begränsas till det högsta tillåtna rörelseresultatet. I praktiken omöjliggör det återbetalning av aktiekapital och aktieägartillskott. Vem kan då tänkas vara villig att skjuta till kapital när en verksamhet går dåligt? Risken för underkapitaliserade välfärdsföretag är uppenbar, något som ju motverkar en angelägen strävan mot uthålligt hög kvalitet för brukare av välfärden.

Tillsyn och revision

Som har nämnts ovan ska alla välfärdsföretag vara föremål för tillsyn. Myndigheterna ska bland annat kunna begära in dokumentation om affärer med närstående företag för att granska om kringgåenden, till exempel otillåtna värdeöverföringar, har ägt rum.

Erfarenheten av regler innehållande trösklar eller tak, såsom den föreslagna begränsningen av rörelseresultat, är att de alltid påverkar beteendet. Det behöver inte röra sig om olagliga eller regelstridiga åtgärder, men i verksamheterna kommer organisation och affärsmodeller att behöva anpassas till de nya förutsättningarna.

Som reglerna är utformade förutser vi en stor mängd svårbedömda gränsfall där myndigheter och andra intressenter kan komma att påstå att överträdelser har skett. Av det följer att rättssäkerheten sätts på svåra prov. Eftersom revisorn uttalar sig om årsredovisningen, inklusive gjorda värdeöverföringar, befarar vi att revisorn många gånger blir gisslan i dramat. Det är oacceptabelt.

Om det ska bli ordning och reda även i redovisningen krävs enligt vår uppfattning ett rejält omtag vid utformningen av ett nytt regelverk för välfärdssektorn.

Magnus Larsson, ordförande i FAR
Dan Brännström, generalsekreterare i FAR


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Mercedes-BenzAnnons

Eldriven tjänstebil – så funkar det i verkligheten

Längre räckvidd och fler laddmöjligheter.

Nu börjar renodlade elbilar framstå som ett allt starkare alternativ för den som väljer ny tjänstebil.

Dessutom växer utbudet av nya modeller kontinuerligt.

Läs mer om Mercedes-Benz EQ här 

En stor majoritet av alla tjänstebilar som rullar i Sverige är fortfarande bensin- eller dieseldrivna. Men andelen eldrivna fordon växer snabbt, visar statistik från branschorganisationen Bil Sweden. 

Många har redan upptäckt fördelen med att välja en laddhybrid som tjänstebil. Framför allt är det möjligheten att kunna använda elmotorn i vardagskörningen och förbränningsmotorn vid långa sträckor som lockar.

Men, nu är det allt fler som skaffar en renodlad elbil som tjänstebil. Det finns en rad förklaringar till utvecklingen.

• Klimatsmartare. Många företag och de anställda vill minska klimatavtrycken och då är eldrift ett bra alternativ. Allt fler företag tar också in rena elbilar i sitt utbud av valbara tjänstebilar.

• Förmånliga regler. Politiska beslut styr konsumenterna mot att välja el vilket gör valet av en elbil som tjänstebil mer förmånligt. Visserligen försvann den tillfälliga nedsättningen av förmånsvärdet för alla laddbara bilar vid årsskiftet, men det kompenseras av att klimatbonusen för bilar med nollutsläpp från 1 april höjs från 60 000 kr till 70 000 kr.

• Längre räckvidd. Elbilarna utvecklas i snabb takt och nu kan du exempelvis välja en elbil med en räckvidd på upp till 40 mil (den mellanstora suven Mercedes-Benz EQC), eller till och med upp till 70 mil (lyxsedanen Mercedes EQS som lanseras i slutet av 2021. 

• Snabbare laddning. Utvecklad teknik gör att det går att snabbladda EQC upp till 80 procent av kapaciteten på cirka 40 minuter och för EQS på cirka 20 minuter. Det är med andra ord inte längre nödvändigt att sitta vid en laddstation i flera timmar och vänta på att batteriet ska bli fulladdat.

• Fler laddstationer. Det finns i dagsläget nära 9 000 laddpunkter runt om i landet. Den som laddar ned appen Mercedes me och kopplar sin bil till Mercedes me Charge kan se var Europas alla laddstationer finns utplacerade. Dessutom visar appen den exakta positionen, aktuell tillgänglighet samt elpris på de olika laddstationerna som är anslutna till systemet. Ett väl utbyggt nät av laddstationer skapar både en trygghet och enkelhet att köra längre sträckor med en elbil. Du kan dessutom betala din laddning genom Mercedes me appen (Mercedes me charge) eller MBUX navigationssystem. Betalningen sker helt automatiskt enligt principen ett kontrakt – en faktura. Se här hur du registrerar Mercedes me Charge.

• Stort modellutbud. Snart finns det en elbil för varje behov. Mercedes-Benz har i dagsläget två elbilar i sitt utbud – suven EQC och familjebussen EQV. Men många fler är på gång. Redan i år kommer även den kompakta suven EQA (motsvarar i storlek dagens GLA) att presenteras, och lite senare också EQB (GLB) och den eldrivna lyxsedan EQS. Innan 2022 är slut räknar Mercedes-Benz med att ha tio elbilar på marknaden, allt för att det ska finnas en modell för varje behov.

Vill du provköra vår EQC? Boka den online redan idag.  

Mer från Mercedes-Benz

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercedes-Benz och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?