ANNONS:
Till Di.se
TISDAG 24 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Opinion Debatt

FAR: Vinsttaket omöjligt för revisorn

  • OÖNSKAD KONSEKVENS. Som reglerna är utformade förutser vi en stor mängd svårbedömda gränsfall där myndigheter och andra intressenter kan komma att påstå att överträdelser har skett, skriver Magnus Larsson och Dan Brännström.

DEBATT. Ilmar Reepalus utredning om vinst i välfärden har mött hård kritik. Risken för underkapitaliserade välfärdsföretag är uppenbar, något som ju motverkar en angelägen strävan mot uthålligt hög kvalitet för brukare av välfärden, skriver FAR:s Magnus Larsson och Dan Brännström.

Några aspekter har inte uppmärksammats tillräckligt i samband med Välfärdsutredningen. Det handlar om konsekvenserna för redovisning och revision samt tillhörande rättssäkerhet. Till bilden hör att välfärdsföretag årligen ska lämna en årsredovisning till respektive tillsynsmyndighet. Redovisningen ska alltid vara granskad av en auktoriserad eller godkänd revisor.

I betänkandet ”Ordning och reda i välfärden” föreslås, som bekant, en begränsning av rörelseresultatet till en viss avkastningsränta på operativt kapital. Det maximalt tillåtna rörelseresultatet får uppgå till statslåneräntan som gällde vid föregående räkenskapsårs utgång med tillägg för 7 procentenheter multiplicerat med operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång. Redan här anas stor komplexitet.

Här vill vi peka på tre områden som kräver ytterligare överväganden:

Operativt kapital

I betänkandet definieras operativt kapital som rörelsetillgångar minus rörelseskulder. Vid beräkningen måste vissa justeringar göras. Till exempel ska kassa och bankmedel som inte motiveras av verksamhetens behov undantas, något som med nödvändighet måste grundas på en subjektiv bedömning.

En annan problematik är att det operativa kapitalet uppstår ur den ögonblicksbild som balansräkningen utgör. Tillfälliga kast i balansräkningen får därmed stor påverkan. Ett exempel som har framförts i debatten är skolpengen som ju utbetalas i förskott. Det erhållna beloppet måste redovisas som skuld samtidigt som det kan finnas osäkerhet om motsvarande bankmedel till fullo ska beaktas i beräkningen.

Vidare påverkas det operativa kapitalet, och därmed det högsta tillåtna rörelseresultatet, av företagets val av normgivning för redovisningen. Beräkningen slår till exempel olika om ett företag har kostnadsfört alla utvecklingsutgifter i enlighet med Bokföringsnämndens regelverk K2 eller om samma utgifter bokförts som tillgångar i balansräkningen i enlighet med K3. Ett annat exempel är finansiell leasing där valet av redovisning också medför olika belopp för operativt kapital.

Vid en studie av ett slumpmässigt urval välfärdsföretag som en revisionsbyrå utfört konstateras att närmare hälften av företagen uppvisar negativt operativt kapital. Även av det skälet framstår rörelseresultat i förhållande till operativt kapital som ett ytterst olämpligt nyckeltal för det tänkta syftet.

”Övervinsten”

En annan frågeställning gäller vad välfärdsföretag ska göra med den vinst som överstiger taket för rörelseresultatet. Av betänkandet framkommer inte hur en sådan ”övervinst” ska redovisas. Det är likaså otydligt hur förluster eller vinster som understiger taket ska kunna avräknas mot uppkommande vinster. Vidare föreslås att all värdeöverföring ska begränsas till det högsta tillåtna rörelseresultatet. I praktiken omöjliggör det återbetalning av aktiekapital och aktieägartillskott. Vem kan då tänkas vara villig att skjuta till kapital när en verksamhet går dåligt? Risken för underkapitaliserade välfärdsföretag är uppenbar, något som ju motverkar en angelägen strävan mot uthålligt hög kvalitet för brukare av välfärden.

Tillsyn och revision

Som har nämnts ovan ska alla välfärdsföretag vara föremål för tillsyn. Myndigheterna ska bland annat kunna begära in dokumentation om affärer med närstående företag för att granska om kringgåenden, till exempel otillåtna värdeöverföringar, har ägt rum.

Erfarenheten av regler innehållande trösklar eller tak, såsom den föreslagna begränsningen av rörelseresultat, är att de alltid påverkar beteendet. Det behöver inte röra sig om olagliga eller regelstridiga åtgärder, men i verksamheterna kommer organisation och affärsmodeller att behöva anpassas till de nya förutsättningarna.

Som reglerna är utformade förutser vi en stor mängd svårbedömda gränsfall där myndigheter och andra intressenter kan komma att påstå att överträdelser har skett. Av det följer att rättssäkerheten sätts på svåra prov. Eftersom revisorn uttalar sig om årsredovisningen, inklusive gjorda värdeöverföringar, befarar vi att revisorn många gånger blir gisslan i dramat. Det är oacceptabelt.

Om det ska bli ordning och reda även i redovisningen krävs enligt vår uppfattning ett rejält omtag vid utformningen av ett nytt regelverk för välfärdssektorn.

Magnus Larsson, ordförande i FAR
Dan Brännström, generalsekreterare i FAR

Tyck till