Under mer än 100 år har aktiebolaget utgjort en ytterst viktig faktor för utvecklingen av svenskt näringsliv och samhälle. Tilltron till aktiebolaget som associationsform har varit stor, och detta har i hög grad förenklat företagandet och underlättat finansiering av verksamheter.
Möjligheten att driva företag utan att riskera den privata ekonomin har också varit avgörande för att våga starta eget.
För att ytterligare stimulera tillväxt har kraven på aktiebolagen successivt lättats. Enklare e-tjänster har införts och kravet på kapitalinsats har sänkts. De minsta aktiebolagen har vidare fått möjlighet att skjuta upp redovisningstidpunkten samtidigt som kraven på själva redovisningen begränsats. Detta är några av skälen till att det är så attraktivt att driva verksamhet i aktiebolagsform.
Det enkla innebär tyvärr risker för att bolagsformen lättare kan utnyttjas i kriminellt syfte; att bolagen töms på tillgångar, sätts i konkurs eller dumpas på målvakter som saknar inblick i verksamheten. Det förekommer även att aktiebolag startas med hjälp av kapade identiteter för att användas i ekonomisk brottslighet.
Vi anser att enkelheten måste kombineras med kontrollstationer för att förtroendet för aktiebolaget ska kunna upprätthållas. Revision är en sådan, men revisionsplikten avskaffades 2010 för de minsta aktiebolagen och drygt 80 procent av de aktiebolag som startats efter förändringen väljer bort revision. En konsekvens är enligt Bolagsverket att kvaliteten på årsredovisningarna har sjunkit väsentligt. Samtidigt ökar antalet aktiebolag som används som brottsverktyg.
Därför är det oroande att riksdagen nu har bett regeringen att överväga om fler företag kan undantas från revision.
Ekobrottsmyndigheten gjorde nyligen en granskning av aktiebolag som anmälts för ekonomiska brott och kunde konstatera att:
- Knappt hälften av de granskade bolagen bedömdes ha använts som brottsverktyg.
- Ungefär en tredjedel av de bolag som anmäldes bedömdes ha bildats i syfte att begå brott.
- Minst fem procent av alla aktiebolag som bildas utnyttjas för ekonomisk brottslighet.
- Aktiebolag utan revisor är överrepresenterade bland bolag där ekobrott förekommer.
Aktiebolaget har alltså blivit ett effektivt verktyg för ekonomisk brottslighet. Även Brottsförebyggande Rådet har i en rapport beskrivit hur bolag på olika sätt infiltrerats för att utnyttjas i detta syfte (Brå 2016:10).
Vad kan vi då göra för att minska missbruket och samtidigt värna förtroendet för aktiebolaget? Det ligger ju i alla seriösa företags intresse att konkurrensen sker på sunda villkor.
Det räcker inte med någon enskild åtgärd, utan det krävs en rad nya grepp när det saknas revisor i bolaget. För att långsiktigt motverka ekonomisk brottslighet är det särskilt angeläget att etikfrågor ges stort utrymme inom gymnasie-, högskole- och yrkesutbildning inom relevanta områden.
Vi vill även föreslå åtgärder som att:
- Förkorta tiden för att en årsredovisning ska vara upprättad och klar från sex till fyra månader och på så sätt minska tiden mellan brott och upptäckt.
- Lagstifta om att årsredovisningar ska lämnas in i digital form, vilket förenklar den processen samtidigt som spårbarhet i brottsutredningar underlättas.
- Ställa krav på att det i årsredovisningen ska framgå om bolaget har anlitat professionell hjälp med redovisningen.
Dessutom bör Bolagsverket ges ett utökat uppdrag att vid misstanke om målvakter eller oegentligheter rapportera till Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket.
I syfte att driva utvecklingen i positiv riktning bjuder Ekobrottsmyndigheten och FAR nu gemensamt in olika aktörer till dialog kring lämpliga lösningar.
Eva Håkansson, generaldirektör, Ekobrottsmyndigheten
Dan Brännström, generalsekreterare, FAR
Läs replik från Srf konsulterna här.
Läs replik från Svenskt Näringsliv här.
Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.
