1515

Falkengren och Lindberg: En ny bankskatt har redan införts

DEBATT. Regeringen motiverar sitt förslag till bankskatt med att bankerna har en fördel av att vara momsfria. Men den fördelen har försvunnit med en ny skatteregel som bara gäller för banker. Det finns alltså redan en ny bankskatt, skriver Annika Falkengren och Hans Lindberg.

DRÅPSLAG. 16.000 jobb kan försvinna om regeringen genomför förslaget till bankskatt, skriver Annika Falkengren och Hans Lindberg.
DRÅPSLAG. 16.000 jobb kan försvinna om regeringen genomför förslaget till bankskatt, skriver Annika Falkengren och Hans Lindberg.Bild:Jesper Frisk / Håkan Flank

Efter att regeringens utredning om en extra löneskatt på anställda inom bank-, finans- och försäkringsbranschen presenterades har en rad remissinstanser och experter varnat för förslagets negativa konsekvenser. 16.000 jobb hotas och bankkontor på landsbygden kan tvingas lägga ned. Vi vet ännu inte om regeringen kommer att gå vidare med förslaget, men som skäl för att göra det anges att man gått till val på att införa en bankskatt. Men i själva verket införde regeringen en bankskatt, den slopade avdragsrätten för vissa lån, redan i januari i år.

Under Almedalsveckan 2014 meddelade Magdalena Andersson att Socialdemokraterna skulle gå till val på att öka beskattningen av den finansiella sektorn genom en bankskatt. I regeringsställning gav man sedan en utredning i uppdrag att ta fram ett förslag på en finansiell skatt för att uppväga den fördel som den finansiella sektorn anses ha till följd av att finansiella tjänster är undantagna moms, ett undantag som gäller i hela EU.

Det är dock huvudsakligen konsumenterna som gynnas av momsundantaget. Bankernas fördel begränsas till cirka 1,9 miljarder kronor.

Utredningens förslag innebär en extra löneskatt på 15 procent på anställda. Inte bara bankanställda drabbas. Som förslaget är utformat kan även till exempel företag som har sparande på bank eller som erbjuder försäkring och – enligt vissa bedömare – även avbetalning i samband med köp komma att omfattas. Det gör att en anmärkningsvärt stor andel av Sveriges företag kan påverkas. Enligt Skatteverket kan det handla om anställda i över 300.000 företag.

Analysföretaget Copenhagen Economics har beräknat att uppemot 16.000 jobb kan försvinna i bank-, finans- och försäkringssektorn om skatten införs. Genom att kostnaden för personal ökar, riskerar lokal närvaro och personlig service att försämras. Vidare förutses en omfattande utlokalisering av finansiella tjänster till länder med lägre lönekostnader och som inte tar ut extra löneskatter på finansiella tjänster.

Sedan utredningen av den nya skatten presenterades har kritiken varit omfattande. Bland andra Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Länsförsäkringar, Finansförbundet, Sparbankernas Riksförbund och Svensk Försäkring har alla varnat för att skatten kan leda till färre jobb, lägre tillväxt, dyrare pensioner och försäkringar, samt färre bankkontor på landsbygden. Myndigheter som Skatteverket och Konkurrensverket avvisar förslaget. Ett rättsutlåtande av Jérôme Monsenego, docent i finansrätt vid Uppsala universitet, visar dessutom att skatten sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler.

Om regeringen går vidare med utredningens förslag återstår att se. Inget besked har getts, men som svar på frågor har man ändå sagt att man ”gått till val på att införa en bankskatt”. Saken är dock den att en sådan nyligen har införts.

Sedan den 1 januari 2017 kan banker inte längre dra av ränteutgifter på vissa typer av lån som får ingå i kapitalbasen. Som skäl till förslaget angav regeringen i sin proposition bland annat att statens skatteintäkter behöver öka. Skattehöjningen beräknas bli 1,7 miljarder kronor.

Innebörden av detta är att en skatt som motsvarar den skattefördel på 1,9 miljarder kronor som bankerna antas ha till följd av undantaget av moms för finansiella tjänster alltså redan har införts. Den bankskatt som regeringen säger sig ha gått till val på att införa, finns därmed på plats.

Det finns många sakliga skäl, så som färre jobb och sämre service på landsbygden, för regeringen att inte gå vidare med utredningens förslag om en extra löneskatt på 15 procent för anställda inom finansiell sektor.

Den fördel som bankerna har till följd av momsundantaget är dessutom redan tilltäppt från och med januari i år i och med skattehöjningen som den slopade avdragsrätten för vissa lån innebär. Regeringen har därmed redan uppfyllt sitt vallöfte om att införa en bankskatt.

 

Annika Falkengren, vd och koncernchef, SEB och ordförande, Svenska Bankföreningen
Hans Lindberg, vd, Svenska Bankföreningen

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?