1515

Emma Wallrup: Låna är bättre än OPS-lösningar

REPLIK. Nina Lundström från Liberalerna skriver i Dagens industri att OPS-lösningar ger utrymme till fler infrastrukturprojekt. Detta är svårt att härleda då OPS-lösningar har visat sig bli mer kostsamma och snarare bidrar till att skapa mindre utrymme i budgeten för andra projekt.

Emma Wallrup.
Emma Wallrup.

I Sverige har vi märkligt nog gått längst när det gäller de flesta marknadslösningar och vi har fått se avvarter på grund av vinster i välfärden, avreglering av taxibranschen etc. OPS-lösningar har vi däremot inte satsat på i stor skala i Sverige. I andra länder har man sett att just OPS-lösningar blivit dyrare. Konstruktionen i avtalen gör att det är svårt att undvika. Det är långa avtal och räntan blir högre än när staten lånar. Det ska dessutom ge avkastning till företaget.

Det påtalas att det snarare är säkerheten man vill åt, det blir dyrare avtal men man vet vad man får. Det är märkligt att grundtesen är att vi har för lite resurser till infrastruktur och ska lösa detta med en metod som är dyrare. Det är orimligt.

Vänsterpartiet är inte negativt till viss medfinansiering och vi ser gärna en utveckling av till exempel trängselskatter i fler städer. Vi ser brister med värdeåterföring som riskerar att satsningar på infrastruktur med begränsad samhällsnytta prioriteras före objekt som i högre grad är kostnadseffektiva med avseende på demokratiskt beslutade nationella målsättningar. Därutöver kan det öka markpriserna i centrala lägen och motverka lösningar som bidrar till minskad segregation.

I Storbritannien där OPS länge har varit ett sätt att investera i infrastruktur, har National Audit Office (Storbritanniens motsvarighet till Riksrevisionen) påtalat att det inte finns någonting som visar att dessa lösningar är samhällsnyttiga. De varnar också för att kostnaderna barkar i väg. Dessutom är det osäkert idag med krediter och de blir mer kostsamma i samband med kreditkrisen. Därför borde dessa lösningar ersättas enligt Storbrittaniens riksrevision. I vissa projekt i Storbritannien har kostnaderna ökat med 20 projekt.

Till och med Anders Borg pekade redan när han var finansminister på att kostnaderna för OPS-lösningar riskerar att öka kraftigt. I vårt grannland Norge har det också visat sig ge en fördyring även om de också pekat på att det är ett sätt att få infrastrukturen snabbare på plats.

OPS-projektet för Arlandabanan har begränsat tillgången på miljövänliga transporter till och från Arlanda till rimliga biljettpriser. Antalet resenärer på sträckan har enligt Riksrevisionens rapport varit lägre än vad som förutsågs i de prognoser för resandeutveckling som låg till grund för riksdagens beslut gällande Arlandabanan. Därför anser vi att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att belysa effekterna på samhällsnyttan av OPS-projektet för Arlandabanan i jämförelse med andra genomförandeformer. Tyvärr är kostnaden för att lösa ut avtalet för Arlandabanan under sekretess så inte ens vi riksdagsledamöter vet vad optionen kostar att lösa ut. Detta är inte demokratiskt och undergräver möjligheten att styra upp det mycket dyra och 45 år långa avtalet.

Även Karolinska sjukhuset som har prövat en OPS-lösning beräknas ha blivit dyrare från en förväntad kostnad på 17 miljarder kronor men som nu är uppe i 65 miljarder.

För att skapa utrymme för nödvändiga investeringar på hållbara transporter, inte minst nya järnvägar, krävs ett förändrat förfaringssätt för investeringar. I statens nuvarande budgetsystem är en investering i exempelvis järnväg snarare kortsiktig än långsiktig då den i regel sker under ett utgiftsområde och genom direktavskrivning. Investeringarna får konkurrera om utrymmet under utgiftstaken med löpande utgifter som sjukpenning och barnbidrag. Detta riskerar att leda till att investeringar, som kommer flera generationer till godo, inte kommer till stånd eller skjuts på framtiden och att samhällets långsiktiga hållbarhet försvagas.

Vänsterpartiet menar därför att staten, i likhet med vad som är fallet i kommuner och företag, bör införa en investeringsbudget. Vid byggande av höghastighetsbanor och andra nödvändiga infrastrukturinvesteringar bör lånefinansiering vara huvudprincip. Vi behöver minska klyftorna mellan stad och land och investera för att stärka ekonomins och att skapa fler jobb samtidigt som vi fördelar resurserna mer jämlikt och stärker välfärden.

Då vore en investeringsbudget lämplig så att vi kan bygga miljövänlig infrastruktur vilket stärker ekonomin det också en viktig investering för våra barns framtid. Staten lånar billigast genom Riksgälden vilket säkerställer att våra gemensamma ekonomiska resurser används mest effektivt.

 

Emma Wallrup, riksdagsledamot och trafiktalesperson (V)

 

Läs Nina Lundströms första artikel här.

Läs svar från fackförbundet Seko här.

Läs replik från Nina Lundström här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

 


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?