ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Didner & Gerge och Lannebo: Våra fonder tål att granskas

  • SAMHÄLLSNYTTIGA FONDER. Indextänkandet försvårar kapitalanskaffningen för mindre bolag, skriver Henrik Didner (till vänster) och Göran Espelund.

DEBATT: Aktiv förvaltning har ifrågasatts allt mer de senaste åren med argumentet att det är svårt att långsiktigt överträffa marknadens genomsnitt. Men det lönar sig att finna aktiva förvaltare som har levererat högre avkastning än index, skriver fondförvaltarna Henrik Didner och Göran Espelund.

Lotta Engzell-Larsson skrev på ledarsidan i Di i januari att fondvärlden befinner sig i ett skifte från aktiv förvaltning till passiv/indexförvaltning. Hon menar att de aktiva förvaltarna verkar ge upp. Samtidigt rapporterar Di (11/1) om nettoflöden till aktiefonder som investerar i Sverige. Under januari–november 2016 tappar storbankerna mark till små bolag med aktivt förvaltade fonder.

Kritikerna hävdar att det inte är värt att betala extra för en aktivt förvaltad fond vars mål är att leverera långsiktigt hög, riskjusterad avkastning som överträffar index. Logiken i kritiken är enkel. Det är bara att tänka tanken att hela aktiemarknaden bestod av aktiva förvaltare. Hälften skulle då visa sig gå bättre än genomsnittet och den andra hälften sämre. Gruppen som helhet skulle aldrig kunna avvika från genomsnittet (index). Så i stället för att försöka identifiera en aktiv förvaltare som över tid skapar överavkastning är det både enklare och billigare att investera i genomsnittet – en indexfond.

Tonläget i debatten har tidvis varit högt, och det har givit resultat – inflödet till indexförvaltning ökar. Vid ett seminarium i november sa en representant för Finansinspektionen:

”För de allra flesta sparare är indexfonden ett bra val. Man vet ju inte vilka förvaltare som kommer att leverera den bästa avkastningen framöver.”

I Expressen (9/2) jämförs aktivt förvaltade fonder i PPM med statliga förhandsvalet AP7 aktiefond.

Artikelns vinkling är att få av fonderna överträffar AP7 på en femårsperiod och att samtliga fonder är betydligt dyrare. Tidningen negligerar dock att alla avkastningssiffror redovisas efter avgifter och att fonderna som jämförs har ytterst olika karaktär, placeringsinriktning och grad av aktiv förvaltning.

Å ena sidan kan vi säga att vi drar fördel av utvecklingen. En rimlig bedömning är att ju större andel av kapitalet på aktiemarknaden som investeras i indexfonder, desto större är sannolikheten att vi som aktiva förvaltare kommer att lyckas bättre än genomsnittet. Bolagen blir helt enkelt mindre analyserade och vi som arbetar med analys kan oftare hitta bolag som är felaktigt prissatta.

Å andra sidan finns det en risk att aktiemarknadens viktiga funktion försämras, nämligen att bidra till att kapital allokeras till de företag som mest förtjänar det.

Centralt för denna allokeringsfunktion är priset på bolaget. Men indexkapitalet bryr sig inte om priset på aktien – utan köper mekaniskt aktier efter bolagets vikt i index. Detta kapital bidrar således inte aktivt till prisbildningen.

Indextänkandet försvårar också kapitalanskaffningen för mindre bolag som är för små för att ingå i index – det institutionella kapitalet blir ju allt mer investerat i större bolag som ingår i index. Inte heller har vi sett någon svensk indexfond gå i bräschen för utvecklingen av det svenska ägarstyrningsarbetet.

Vi har inte gett upp, och vi tycker inte heller att spararna ska ge upp. Det kan löna sig att försöka leta upp aktiva förvaltare som över tiden har levererat avkastning överstigande index. Didner & Gerge Aktiefond har gått 2.337 procentenheter, och Lannebo Småbolag 290 procentenheter bättre än sina jämförelseindex sedan respektive fonds start. Detta är naturligtvis ingen prognos att dessa fonder även i framtiden kommer att överträffa sina jämförelseindex.

Fondernas investeringsfilosofi är långsiktig och följs strikt, de investerar enbart i bolag där förvaltarna kan ha en kvalificerad åsikt om bolagens framtid och där värderingen är tillräckligt attraktiv.

Som ägare i portföljbolagen är vi engagerade genom att delta i valberedningsarbetet för att som en oberoende kraft rekrytera bästa styrelse för ett fortsatt hållbart värdeskapande.

Till sist: avgifterna för aktivt förvaltade fonder är ifrågasatta. Även här välkomnar vi debatten. Alla är faktiskt inte medvetna om att kursutvecklingen alltid redovisas efter avgifter. Exempel på vad 1 procent mer i avgift får för effekt på ett kapital 30 år senare har varit flitigt förekommande i debatten, betydligt mer sällan vad 2 procentenheter i meravkastning leder till. Respektive bolags största och mest populära fond, Didner & Gerge Aktiefond och Lannebo Småbolag har under de senaste 10 åren avkastat 179,2 procent respektive 195,2 procent efter avgifter. Motsvarande siffra för Sveriges största indexfond, som är gratis, är 87 procent.

Visst har indexfondsspararen betalt mindre men till priset av 92,2 respektive 108,2 procentenheters sämre avkastning under tioårsperioden!

Vi tror att äkta aktiv förvaltning har en ljus framtid och har goda möjligheter att bidra positivt såväl till spararnas avkastning som till aktiemarknadens utveckling.

 

Henrik Didner, styrelseordförande, Didner & Gerge
Göran Espelund, styrelseordförande, Lannebo Fonder

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer