1515

Dessa kommuner kan få Europas största batterifabrik

Vi går nu vidare med samtal med Göteborg, Gävle, Luleå, Malmö, Mariestad-Skövde, Norrköping, Skellefteå och Västerås samt med Kotka-Hamina och Vasa i Finland, skriver Northvolts vd Peter Carlsson.

Northvolts vd Peter Carlsson. Bilden till höger är del av en skiss på hur en batterifabrik skulle kunna se ut, enligt företaget.
Northvolts vd Peter Carlsson. Bilden till höger är del av en skiss på hur en batterifabrik skulle kunna se ut, enligt företaget.

Elektrifiering och lagring av förnybar energi är nyckeln till ett koldioxidneutralt samhälle. Batterier möjliggör denna övergång. Förmågan att lagra energi och möjliggöra övergången bort från kol, olja och naturgas kräver en omställning av energiproduktion och distribution. Northvolts mål är att påskynda denna omställning genom att bygga Europas största batterifabrik. Valet av plats för fabriken är centralt för projektet och Northvolt har därför haft dialog med en lång rad kommuner om förutsättningarna för fabriksbygget. Vi går nu vidare med samtal med Göteborg, Gävle, Luleå, Malmö, Mariestad-Skövde, Norrköping, Skellefteå och Västerås samt med Kotka-Hamina och Vasa i Finland.

Uttrycket ”Framtiden kommer av sig själv, framsteg gör det inte” myntades av modernisten och formgivaren Poul Henningsen för att visa hur mycket mod betyder för att forma samhällelig utveckling. Mod och beslutsamhet – från politiskt håll, från näringslivet och på individnivå – krävs om vi ska bygga ett miljömässigt hållbart samhälle. Inte minst på energiområdet som är centralt i sammanhanget.

Världens ledare har genom Parisavtalet enats om gemensamma mål på klimatområdet. EU har slutit upp bakom dessa mål och därtill initierat energiunionen som syftar till att säkerställa tillgång till prismässigt överkomlig, trygg och miljömässigt hållbar energi. Sverige har antagit mål om att bli ett av världens första fossilfria länder. Näringslivet tar ett allt större ansvar, i ord och handling, i produktion och utbud och bredare över hela livscykeln. Det kan vara kommersiella intressen, personlig övertygelse hos ledning och medarbetare eller ökad medvetenhet hos kunder och konsumenter som för utvecklingen framåt. Ofta är det en kombination. Det som redan sker visar på en hel del mod och beslutsamhet. Ändå går det för sakta.

De riktigt stora och avgörande utvecklingssprången kräver teknikskiften och innovation. Endast när förändring lönar sig, förenklar och effektiviserar så ser vi de riktigt stora förändringarna. Industrin har tagit flera sådana kliv som på olika sätt revolutionerat samhället – användandet av ångkraft och löpande band är två exempel. Robotisering följde därefter, användandet av Big Data och utvecklingen av ”Internet of Things” står vi mitt uppe i. Parallellt står vi på tröskeln inför ett annat skifte, nämligen nästa steg i elektrifieringen. Denna nyelektrifiering medför ett skifte som gör att vi kan komma bort från ett fossilanvändande av ändliga resurser inom en lång rad sektorer. Skiftet kräver energilagringskapacitet genom kvalitetsbatterier, till lägre priser. Northvolt möjliggör detta genom storskalig batteriproduktion, djup vertikal integration där vi tar bort kostsamma mellanled och hög automatisering.

Europa har halkat efter i utvecklingen av batteritillverkning jämfört med USA och framförallt Asien. Men egentligen har Europa minst lika goda förutsättningar för sådan tillverkning. Tillgång till råvaror och billig energi är grundläggande, och genom hög automatisering och storskalighet så kan vi nyttja kvalificerad arbetskraft på ett kostnadseffektivt sätt. Däremot har tradition och investeringsvilja saknats. Nu när den europeiska såväl som den globala efterfrågan på battericeller tilltar så gäller det att ta tillvara på tillfället.

Sverige och Finland har en lång och stolt industritradition. Ledande nordiska industriföretag har bidragit till tillväxt, utveckling och innovationskraft såväl här på hemmaplan som globalt. Den industrisatsning vi nu ger oss på, att bygga Europas största batterifabrik, är ambitiös och djärv. Vi vill inte bara göra batteriproduktionen mer storskalig och kostnadseffektiv, utan vi vill ta fram marknadens grönaste litiumjonbatteri och har höga ambitioner gällande återvinning av mineraler som används i batteritillverkningen.

Vi är ödmjuka inför uppgiften även om vi känner oss förvissade om att vi har en solid plan, relevant kunskap och erfarenhet för att ro projektet i land. Men i ett större perspektiv, är vår satsning bara en liten pusselbit i en transformation som europeisk industri nu står inför i och med nyelektrifieringen. Dels behövs det fler batteriproducenter – nuvarande modesta prognoser visar på att den europeiska efterfrågan till år 2025 kommer ligga på 150 gigawattimmar jämfört med nuvarande sex. Vår pågående omfattande satsning syftar till att kunna leverera hela 32 gigawattimmar. Men efterfrågan kommer vara mångdubbelt större. Dels innebär omställningen att tillverkningsindustrin inom en lång rad sektorer behöver ställas om. Norden har nu en unik möjlighet att ta en ledande position inom nya och traditionella industrisegment, med en rad nya innovativa företag som kan växa fram i ett ekosystem kring batterisektorn. Underleverantörer inom fordonsindustrin är ett självklart område, men det finns också en enorm potential och ett stort behov inom industrin både för andra företag och för konsumentsidan samt för energilagring.

Entreprenörer kommer, i nära samarbete med såväl forskningsvärlden och slutkunder, bygga upp nya innovativa företag som kan vitalisera tillverkningsindustrin på ett mycket spännande sätt. Här kommer en rad lönsamma, intressanta och hållbara start up-företag att växa fram. Gemensamma initiativ för att kommersialisera forskning och utveckling är helt avgörande och oerhört spännande.

I början av mars presenterade vi vår plan att bygga Europas största batterifabrik. Vi möttes av ett mycket stort intresse, engagemang och stöd från såväl offentligt som privat håll. Vår avsikt var att diskutera lokaliseringen med ett tjugotal svenska kommuner. Det stora intresset medförde att vi sedan dess fått in nya och fler förslag, vi har därefter diskuterat med ett fyrtiotal svenska kommuner samt ett par finska siter. Vi vill sätta spaden i marken 2018. Det är en ambitiös och snäv tidsplan, men det är helt nödvändigt att hålla ett högt tempo i denna process för att inte missa det fönster som nu finns att inta en ledande roll på den europeiska marknaden.

Att uppföra en storskalig fabrik för batteritillverkning ställer exceptionellt höga fysiska krav. Det handlar bland annat om grundläggande förutsättningar som befintlig mark med bygglov för industriell verksamhet, access till stora mängder elkraft och tillgång till vatten för bland annat kylning samt goda förutsättningar för att klara miljöprövning och andra tillståndsprövningar. Det rör sig också om krav på logistiska förutsättningar inklusive tillgänglighet och närhet till hamn, tågförbindelser och internationell flygplats. I vår urvalsprocess tittar vi också på en lång rad andra parametrar såsom arbetsmarknadsläget, industriell tradition i regionen, närhet till universitet och relevant forskningsmiljö. Vi kommer behöva en mängd ingenjörer inom kemi-, industri-, produktions- och elektroniksegmentet som vi måste kunna rekrytera till fabriken, flera från Asien eller USA där ledande specialister inom batteriproduktion finns. Förutsättningarna för att kunna attrahera denna typ av talanger till fabriken är central.

Den kommun som vi slutligen kommer att välja för vår etablering kommer att få en ny och framtidsinriktad verksamhet som kommer att sysselsätta ca 2 500 anställda. Den samlade regionala effekten av etableringen kommer att involvera långt fler. Behovet av transporter, service och offentliga tjänster kommer att öka liksom behovet av bostäder och utbildningsmöjligheter.  

Efter en samlad bedömning fortsätter vi nu samtalen om var fabriken ska byggas med de åtta svenska kommunerna/kommunsamarbetena Göteborg, Gävle, Luleå, Malmö, Mariestad-Skövde, Norrköping, Skellefteå och Västerås. Därtill har vi också dialog med Kotka-Hamina och Vasa i Finland. Nu kommer en fördjupad analys av förutsättningarna ske och nästa steg är att i sommar ta beslut om vilka kommuner som vi går vidare med inför miljöprövning och tillståndsprocesser. Om vi ska lyckas krävs att det privata och det offentliga drar åt samma håll. Av det vi har sett hittills av intresse finns det tydliga indikationer på att vi kommer att lyckas.  

Men framsteg sker inte av sig självt. Vi står inför en unik möjlighet att bygga upp en ny industri som bidrar till att påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle, som samtidigt bidrar till att skapa utveckling, tillväxt och tusentals nya jobb. Vi är övertygade om att vi har en konkurrenskraftig affärsmodell på plats som på allvar kan bidra till omställningen bort från användandet av olja, kol, gas och andra fossila energislag som utnyttjar ändliga resurser långt utöver vad som är hållbart.

PETER CARLSSON, vd Northvolt


Innehåll från HSBAnnons

Framtidens boende – så här vill svenskarna bo

HSB Living Lab i Göteborg.
HSB Living Lab i Göteborg.

Det är billigare, det leder till mindre psykisk ohälsa och, inte minst, det kan minska byggnadens koldioxidutsläpp med hälften. Emma Sarin, projektledare på HSB Living Lab, förklarar varför delning av allt från symaskiner till duschar är så centralt i framtidens bostäder.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

– En av de stora frågor vi ser att unga funderar över när det gäller sitt första boende är hållbarhet, och det påverkar väldigt många delar av hur vi kommer att leva och bo framöver, säger Emma Sarin.

Framförallt påverkar det vad man ser som ”mitt” boende, ”ditt” boende, och ”vårt gemensamma” boende.

– Cirkularitet är starkt inpräntat i den unga generationen, och i det ingår att de inte strävar efter att äga allting själva utan kan tänka sig att dela saker med sina grannar, oavsett om det handlar om att vara med i en bilpool, att ha gemensamma bostadsytor eller verktygsdelning i fastigheten.

Koldioxidutsläppen kan halveras

För att vara med och möjliggöra den sortens boende testar HSB flera olika aspekter av delningsekonomin i HSB Living Lab, ett världsunikt levande laboratorium där människor bor samtidigt som forskare och innovatörer från akademi, näringsliv och andra instanser utvecklar olika aspekter av framtidens boende.

– Här har vi byggt in olika sätt att dela redan från början. Till exempel har vi två bostadsplan där de boende bor i så kallade coliving-kluster där man delar generöst tilltagna kök, vardagsrum och även duschar med sina grannar. Men även på entréplan finns fler ytor att utnyttja gemensamt under devisen bo litet lev stort.”

Och delandet minskar verkligen miljöpåverkan. I ett nyligen avslutat projekt kunde man konstatera att koldioxidutsläppen kan minska med närmare femtio procent per person om man bygger fastigheter där de boende delar kök och badrum med varandra, jämfört med om alla ska ha eget. 

– Samtidigt visar studier att delade boytor minskar ensamhet och psykisk ohälsa, plus att det är billigare. Därför tror vi att delande i olika former kommer vara en viktig del av framtidens boende. 

Flexibiliteten viktigast

Emma Sarin påpekar dock att exakt hur vi lever i framtiden är det ingen som kan veta eftersom behoven hela tiden förändras. Hon tar det senaste året som exempel, där vi har sett hur nya önskemål har uppstått som följd av pandemin. Där folk för bara några år sedan efterfrågade öppna planlösningar är det nu möjlighet till lugn och ro som är det viktigaste.

– Nu är det jätteviktigt att kunna stänga om sig, och helst ska flera familjemedlemmar kunna göra det samtidigt. Dessutom ser vi ett större tryck på lägenheter utanför stadskärnan än vad vi kunde ha anat före pandemin, så det enda vi kan vara säkra på är att saker kommer att förändras.

Med tanke på att hus ska hålla i hundra, helst tvåhundra år, är det just flexibiliteten som är det viktigaste, att husen går att förändra allt eftersom livet gör det. Det är också en av anledningarna till att HSB startade HSB Living Lab.

– När utvecklingstakten är så snabb kan vi inte sitta själva på vår kammare utan vi måste börja samarbeta över gränserna, med akademin, med startups eller med andra som har goda idéer. Det är då vi tillsammans kan generera den flexibilitet och de goda idéer som krävs för att skapa framtidens hållbara boende.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?