ANNONS:
Till Di.se
ONSDAG 22 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

Debatt: Småföretagen borde ha fått följa med till Kina

  • Foto: Håkon Mosvold Larsen

DEBATT. Den här veckan reser den svenska regeringen till Kina. Men varför deltar så få svenska små och medelstora företag? Dessa företag borde få det stöd och den draghjälp som de så väl behöver, anser Thomas Lagerqvist, Elisabet Söderström, Jonas Törnblom och Magnus Wikander.

Denna vecka är en svensk delegation ledd av statsminister Stefan Löfven i Peking. Med i delegationen finns även näringsminister Mikael Damberg, EU- och handelsminister Ann Linde och miljöminister Karolina Skog samt representanter för flera svenska storföretag och ett litet antal små och medelstora företag. Anledningen till den starka politiska närvaron kan tyckas uppenbar. Kina är Sveriges största handelspartner i Asien och var 2016 den tionde största mottagaren av svensk export i världen.

Men – varför deltar så få svenska små och medelstora företag?

I den exportstrategi som presenterades av regeringen hösten 2015 identifieras just små och medelstora företag som den kategori som man särskilt ville fokusera på. Små och medelstora företag förväntas skapa en stor del av de nya arbetstillfällena i Sverige och har stor potential för ökad export och internationalisering, men saknar den erfarenhet och de resurser som storföretagen har för att möjliggöra exportsatsningar.

Än mer märkligt ter sig ovanstående i perspektivet av den trend som vi har sett under flera år. Även om Sveriges ekonomiska utbyte med Kina ökar, tydligt inte minst i exportstatistiken från första kvartalet 2017, så sker ökningen över tid i långsammare takt än i många andra jämförbara länder. Mellan 2005 och 2015 har exempelvis Tysklands andel av exporten till Kina ökat från 4,7 procent till 5,2 procent. Motsvarande andel från Frankrike har ökat från 1,4 procent till 1,5 procent. Den svenska andelen har däremot minskat från 0,5 procent till 0,4 procent. Sverige har med andra ord tappat marknadsandelar i Kina.

Varför tar inte regeringen lärdom av de positiva exempel som visar hur små och medelstora företag har lyckats i Kina? Inom träbranschen har en stark branschorganisation med vision och uthållighet haft ett nära samarbete med offentliga svenska aktörer.

Ett skogs- och lantbruksråd har tillsatts vid ambassaden i Peking. Denna gemensamma och välkoordinerade satsning mellan näringsliv och staten har resulterat i en stark tillväxt för svensk träexport till Kina; bara under 2016 skedde en 40-procentig ökning, men har krävt en speciellt framtagen strategi och långsiktig investering.

Det finns också lärdomar att dra från ett stort antal exempel på hur svenska företag inom branscher som energi, miljöteknik, it, life science och fordonsindustrin har kunnat växa, nyanställa och utvecklas i Sverige bara för att kinesiska företag har förvärvat hela eller delar av den svenska verksamheten, och sedan ökat försäljningen på den kinesiska marknaden med hjälp av svensk teknik och kunnande.

Men är det verkligen rimligt att små och medelstora svenska företag som vill utvecklas i Kina ska vara tvungna att sälja delar av verksamheten till kinesiska investerare för att lyckas?

Till skillnad från västerländska marknader är det kinesiska näringslivet i högre grad integrerat med politiken och den kinesiska staten. För att vi ska vara uthålligt konkurrenskraftiga behövs därför en klok och långsiktig strategi för hur politik och näringsliv kan samverka för att hjälpa svenska företag att utveckla relationer, utbyte och affärer med Kina.

De små och medelstora företagen möter i princip samma utmaningar som storföretagen, men saknar resurser att hantera dem på denna enorma och komplicerade marknad.

I många andra länder har man insett detta och utvecklat nationella strategier för samarbetet med Kina. Det handlar bland annat om att identifiera de områden man vill prioritera för investeringar och export till Kina. Men också kartlägga vilka beslutsfattare man behöver påverka och hur det ska gå till.

Länder som Finland, Danmark, Tyskland, Schweiz och Storbritannien har i dag genomtänkta strategier, som omfattar både privata och offentliga aktörer, för att tillvarata sina långsiktiga intressen i relationen med Kina.Vår bild är att det arbetet varit framgångsrikt. Det var till exempel i Finland som president Xi Jinping nyligen avlade statsbesök – inte i Sverige.

De stora svenska företagen är självklart viktiga. Men vår uppfattning är att den största potentialen framöver ligger i mindre svenska företag i sektorer där efterfrågan i Kina på svenska lösningar kommer att vara mycket hög. Det handlar till exempel om miljö- och energiteknik, stadsplanering, fordon och fordonskomponenter, hälso- och sjukvård, äldrevård, trafiksäkerhet, livsmedelssäkerhet, robotisering, artificiell intelligens och spelutveckling. Men för att Sverige ska kunna få full utväxling på denna potential krävs en genomtänkt och långsiktig svensk strategi som bland annat måste omfatta:

*Benchmarking av hur Sverige står sig i den internationella konkurrensen inom de branscher där det finns behov i Kina, men också en analys av de åtgärder som skulle krävas för att stärka Sveriges konkurrenskraft i olika relevanta branscher.
* Nya resurser inom UD och andra delar av den svenska förvaltningen med den kompetens som krävs för att stärka relationen med Kina och förmåga att styra resurser till nyckelpersoner och organisationer som har störst betydelse.
* Statligt riskkapital som kan medfinansiera små och medelstora företags kinaetableringar under ett inledande skede, enligt en liknande modell som finns i andra EU länder.
* En strategi för att säkerställa tillgång till kinesisk kompetens och talanger i svenska små och medelstora företag i Kina, men även i Sverige.
* Analys och slutsatser om vilka förhållningssätt Sverige som land, men också vi som företag och individer, bör ha i frågor som rör mänskliga rättigheter i relationerna med kinesiska motparter.

Regeringens Kinabesök stärker intresset för Sverige i Kina och det ger förhoppningsvis den svenska regeringen relevanta kunskaper och erfarenheter om de politiska och kommersiella utmaningar som svenska företag möter. Fortsätter man så kan det på sikt också underlätta för svenska företag i deras relationer med Kina.

Varje delegationsresa – oavsett nivå – måste dock ha ett tydligt budskap som gäller de behov Kina har inom de sektorer där Sverige har klara konkurrensfördelar. Annars blir dessa resor bara tomma symbolhandlingar. Det kräver en långsiktig samlad Kinastrategi byggd på behoven hos svenska små och medelstora företag. Så länge den strategin saknas kommer det att bli allt svårare för näringslivet att initiera samarbeten med kinesiska samarbetsparter och successivt kommer Sveriges konkurrensförmåga på den kinesiska marknaden att försvagas.

 

Thomas Lagerqvist, ordförande, Sweden-China Trade Council
Elisabet Söderström, generalsekreterare, Sweden-China Trade Council
Jonas Törnblom, ordförande, Sweden-China Greentech Alliance
Magnus Wikander, ordförande, Sweden-China Marine Group

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Tyck till