1515
Annons

Debatt: Så ska revisionen stärkas

DEBATT. Revisionens ställning i Sverige måste stärkas. I dag kan vem som helst kalla sig ”revisor”. I dag lägger vi fram tre förslag som regeringen bör utreda för att tydliggöra kraven på revisionen och på revisorerna, skriver Revisorsnämndens chef Per Johansson.

HÖGRE KVALITET. Det räcker inte med tydligare lagstiftning. Det måste också finnas en vilja i branschen att diskutera hur granskarnas kompetens och oberoende ska säkerställas, anser Per Johansson.
HÖGRE KVALITET. Det räcker inte med tydligare lagstiftning. Det måste också finnas en vilja i branschen att diskutera hur granskarnas kompetens och oberoende ska säkerställas, anser Per Johansson.

Vad händer när granskarnas oberoende ifrågasätts? Flera händelser på senare år har påverkat synen på revisorerna, det vill säga granskarna, negativt. Revisorer behöver vara oberoende i förhållande till både uppdragsgivare och de granskade, men deras arbete behöver vara föremål för insyn.

Revisorsnämnden föreslår att alla yrkesrevisorer ska omfattas av systematisk och enhetlig tillsyn och liknande kompetenskrav, oavsett om de jobbar i det privata näringslivet, i stat, kommun eller landsting. Så är inte fallet i dag.

Förra årets rapportering kring Riksrevisionen och den ständigt återkommande misstron mot den kommunala revisionen visar att det behövs åtgärder för att både den statliga och kommunala revisionen ska kunna återvinna förtroendet. I en promemoria som i dag landar på regeringens bord föreslår Revisorsnämnden en bred översyn i syfte att stärka revisionen i Sverige.

Ingen vill bli opererad av en läkare som saknar legitimation. För det dryga tjugotal yrken som är legitimerade innebär det inte bara en stark yrkesidentitet, utan också en kvalitetsstämpel och en garanti om att yrkesutövaren står under samhällets tillsyn.

Av någon anledning gäller inte detta revisorer och revision. Bara titlarna auktoriserad och godkänd revisor är skyddade. I övrigt kan vem som helst kan kalla sig ”revisor” i Sverige. De finns i den statliga revisionen, som lekmannarevisorer i ekonomiska föreningar, icke-kommersiell verksamhet som ideella föreningar, och som förtroendevalda i landets kommuner och landsting. När det gäller stat och kommun finns inga tydliga krav på revisorernas kompetens och heller ingen ordnad tillsyn av hur de utför sitt arbete.

Revisionen handlar om förtroende. Förtroende kan bara uppnås om det står klart att den som undertecknar en revisionsberättelse möter högt ställda krav på metodik, kompetens och yrkesetik, och står under statens tillsyn. Genom att beskriva skillnaden i granskningens innehåll och syfte, på samma sätt som görs i aktiebolagslagen mellan yrkesrevisorer och lekmannarevisor, skulle en tydlighet uppnås kring ansvar och roller oavsett inom vilken sektor de verkar.

Den traditionella revisorsrollen håller på att förändras, och det aktualiserar behovet av regelförändringar för att tydliggöra kraven på revisorerna och revisionen. Det handlar inte bara om EU:s nya lagstiftning till följd av finanskrisen 2008, begränsningar i revisionsplikten, snabb teknisk utveckling och digitalisering. Det handlar också om ökat behov av att revisorer inte bara bestyrker finansiell rapportering utan även annan information, exempelvis hållbarhet och kvalitet.

Samtidigt innebär globaliseringen ett allt större inslag av internationell harmonisering och ett minskat behov av specifika krav på svenska regler för revision. Här har Revisorsnämnden en viktig uppgift i att verka för regelförenkling inom området. Annars riskerar svenska revisorer att få det svårt att anpassa sig till omvärldsförändringar.

I ett första steg bör revisionens framtid och de utmaningar den står inför diskuteras och analyseras. I ett andra steg måste revisionsrollen och revisionens roll i samhällsstyrningen klargöras. Detta sker bäst genom en offentlig utredning med uppdraget att föreslå åtgärder som säkrar en hög och enhetlig kvalitet i all revision som utförs av finansiella yrkesrevisorer. Uppdraget bör särskilt innefatta rätten att föreslå:

* Likartade kompetenskrav på yrkesrevisorers teoretiska och praktiska utbildning, prov och auktorisation eller certifiering oavsett inom vilken sektor de verkar.

* En gemensam normering av revisionen och yrkesetiska krav på revisorerna där god revisions- och revisorssed betyder samma sak i privat och offentlig revision.

* Ett enhetligt system för tillsyn som omfattar samtliga yrkesrevisorer och deras revisioner.

Den 1 april byter Revisorsnämnden namn till Revisorsinspektionen. Namnbytet beskriver bättre vår roll som regeringens expertmyndighet inom revisionsområdet. Men uppdraget borde omfatta samtliga yrkesrevisorer och deras revision.

En tydligare lagstiftning är en väg att utveckla revisionen i Sverige, men det måste också finnas en vilja inom professionen. De samtal Revisorsnämnden haft med företrädare för revisionsbranschen och andra myndigheter visar att tiden är mogen. Revisorsnämnden kommer inom kort att bjuda in branschen till ett samtal om revisionens framtid.

 

Per Johansson, myndighetschef, Revisorsnämnden

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Frida Wallnor: Tyskland behöver mer än stabilitet

LEDARE. På söndagen är det dags för valet till den tyska förbundsdagen – ett val som borde vara det europeiska ”supervalårets” höjdpunkt med tanke på tyskarnas vikt för Europa, både ekonomiskt och politisk. Men känslan av avslagenhet går inte att komma ifrån – inte ens de ryska trollen verkar engagera sig.

FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.
FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.Bild:AP

Nonchalansen känns av också i Berlin, där man just nu tycks oroa sig mer för logistiken kring att genomföra Berlin Marathon och valet på samma dag.
Det som borde oroa tyskarna är framtiden.

För även om det bevisligen går bra ekonomiskt för Tyskland i dag hotar mörkare moln vid horisonten. Angela Merkel har levt gott på effekterna från Gerhard Schröders Agenda 2010-reformer i kombination med en svag växelkurs som gynnat exporten. För att den låga arbetslösheten och starka tillväxten ska bestå krävs dock långsiktiga investeringar i landets eftersatta infrastruktur. Bredbandsutbyggnaden måste ta fart för att ens vara i närheten av det andra europeiska länder har uppnått. Med en befolkning som blir allt äldre behöver man ta tillvara och utbilda den nya arbetskraft som kommit till Tyskland under de senaste åren.

Detta har dock varit en valrörelse befriad från visioner. En valrörelse där den enda riktiga tv-duellen mellan de två huvudkombattanterna kom att bli en lam historia som bara bekräftade hur överens partiledarna är i många frågor. Merkel är inte känd som någon visionär, men det är märkligt att någon kan komma så lindrigt undan genom att i princip enbart hänvisa till rutin och en stormig omvärld.

Men opinionsundersökningarna talar sitt tydliga språk. Strategin har fungerat. Den stora skuldbördan ligger snarare hos oppositionen – främst hos Socialdemokraterna och deras Martin Schulz, som förutom några veckor i vintras (Schulz-effekten) misslyckats med att framstå som en seriös utmanare. Likt Merkel tycks han ha trott att det skulle räcka med att bara vara sig själv, det vill säga ”inte Merkel”, för att göra succé 2017.

Men det är inte bara tyskarnas behov av stabilitet som SPD har underskattat. De tycks även ha underskattat hur stark den tyska ekonomin faktiskt är. Att göra social rättvisa till partiets profilfråga under ett valår där få väljare tycks klaga på sociala orättvisor är nära på tjänstefel av SPD-strategerna.

Till deras försvar kan sägas att det bevisligen är svårt att sitta i samma regering som CDU/CSU under Merkel. Det rekordsvaga valresultat som enligt undersökningarna väntar SPD i morgon lär kunna jämföras med Liberalernas katastrof 2009, då partiet till och med ramlade ur parlamentet efter fyra år i koalitionsregering. Frågan är vem som törs göra Merkel sällskap härnäst?

Risken är överhängande att kommande regeringsförhandlingar drar ut på tiden, vilket kan bli ett problem, exempelvis för EU som bara väntar på att få sätta igång sitt reformarbete. En minoritetsregering med enbart CDU à la svenskt recept är otänkbart, enligt tyskar, som tycks chockade enbart över frågan.

Konsensus är att SPD skulle offra sig i ett låst läge. De skulle stanna i storkoalitionen, ta ansvar, även om det sannolikt skulle kosta ytterligare sympatisörer. Men i Tyskland står landets stabilitet över partipolitiken – en fascinerande kontrast till det svenska regeringsbildningsspelet.

En fortsättning på storkoalitionen vore dock inte problemfri. Det skulle sannolikt gynna det högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), som ser ut att komma trea i valet och därmed bli största oppositionsparti. Det skulle ge AfD utrymme att synas och möjlighet att beklaga sig över hur de isoleras av övriga partier.

Den här ”beröringsskräcken” gentemot ett extremparti och dess konsekvenser känner vi mycket väl igen i Sverige. Förhoppningsvis inser tyskarna att det är en farlig väg att gå.

Att som nykomling bli tredje största parti i förbundsdagen vore ändå en bedrift av AfD, speciellt mot bakgrund av landets mörka historia. Lika mycket vore det ett kvitto på de övriga partiernas misslyckande och en logisk följd av samstämmigheten dem emellan.

Någonstans måste missnöjet kanaliseras. Förhoppningsvis kan det fungera som en väckarklocka inför kommande fyra år.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera