ANNONS:
Till Di.se
ONSDAG 22 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

Debatt: Så ska revisionen stärkas

DEBATT. Revisionens ställning i Sverige måste stärkas. I dag kan vem som helst kalla sig ”revisor”. I dag lägger vi fram tre förslag som regeringen bör utreda för att tydliggöra kraven på revisionen och på revisorerna, skriver Revisorsnämndens chef Per Johansson.

Vad händer när granskarnas oberoende ifrågasätts? Flera händelser på senare år har påverkat synen på revisorerna, det vill säga granskarna, negativt. Revisorer behöver vara oberoende i förhållande till både uppdragsgivare och de granskade, men deras arbete behöver vara föremål för insyn.

Revisorsnämnden föreslår att alla yrkesrevisorer ska omfattas av systematisk och enhetlig tillsyn och liknande kompetenskrav, oavsett om de jobbar i det privata näringslivet, i stat, kommun eller landsting. Så är inte fallet i dag.

Förra årets rapportering kring Riksrevisionen och den ständigt återkommande misstron mot den kommunala revisionen visar att det behövs åtgärder för att både den statliga och kommunala revisionen ska kunna återvinna förtroendet. I en promemoria som i dag landar på regeringens bord föreslår Revisorsnämnden en bred översyn i syfte att stärka revisionen i Sverige.

Ingen vill bli opererad av en läkare som saknar legitimation. För det dryga tjugotal yrken som är legitimerade innebär det inte bara en stark yrkesidentitet, utan också en kvalitetsstämpel och en garanti om att yrkesutövaren står under samhällets tillsyn.

Av någon anledning gäller inte detta revisorer och revision. Bara titlarna auktoriserad och godkänd revisor är skyddade. I övrigt kan vem som helst kan kalla sig ”revisor” i Sverige. De finns i den statliga revisionen, som lekmannarevisorer i ekonomiska föreningar, icke-kommersiell verksamhet som ideella föreningar, och som förtroendevalda i landets kommuner och landsting. När det gäller stat och kommun finns inga tydliga krav på revisorernas kompetens och heller ingen ordnad tillsyn av hur de utför sitt arbete.

Revisionen handlar om förtroende. Förtroende kan bara uppnås om det står klart att den som undertecknar en revisionsberättelse möter högt ställda krav på metodik, kompetens och yrkesetik, och står under statens tillsyn. Genom att beskriva skillnaden i granskningens innehåll och syfte, på samma sätt som görs i aktiebolagslagen mellan yrkesrevisorer och lekmannarevisor, skulle en tydlighet uppnås kring ansvar och roller oavsett inom vilken sektor de verkar.

Den traditionella revisorsrollen håller på att förändras, och det aktualiserar behovet av regelförändringar för att tydliggöra kraven på revisorerna och revisionen. Det handlar inte bara om EU:s nya lagstiftning till följd av finanskrisen 2008, begränsningar i revisionsplikten, snabb teknisk utveckling och digitalisering. Det handlar också om ökat behov av att revisorer inte bara bestyrker finansiell rapportering utan även annan information, exempelvis hållbarhet och kvalitet.

Samtidigt innebär globaliseringen ett allt större inslag av internationell harmonisering och ett minskat behov av specifika krav på svenska regler för revision. Här har Revisorsnämnden en viktig uppgift i att verka för regelförenkling inom området. Annars riskerar svenska revisorer att få det svårt att anpassa sig till omvärldsförändringar.

I ett första steg bör revisionens framtid och de utmaningar den står inför diskuteras och analyseras. I ett andra steg måste revisionsrollen och revisionens roll i samhällsstyrningen klargöras. Detta sker bäst genom en offentlig utredning med uppdraget att föreslå åtgärder som säkrar en hög och enhetlig kvalitet i all revision som utförs av finansiella yrkesrevisorer. Uppdraget bör särskilt innefatta rätten att föreslå:

* Likartade kompetenskrav på yrkesrevisorers teoretiska och praktiska utbildning, prov och auktorisation eller certifiering oavsett inom vilken sektor de verkar.

* En gemensam normering av revisionen och yrkesetiska krav på revisorerna där god revisions- och revisorssed betyder samma sak i privat och offentlig revision.

* Ett enhetligt system för tillsyn som omfattar samtliga yrkesrevisorer och deras revisioner.

Den 1 april byter Revisorsnämnden namn till Revisorsinspektionen. Namnbytet beskriver bättre vår roll som regeringens expertmyndighet inom revisionsområdet. Men uppdraget borde omfatta samtliga yrkesrevisorer och deras revision.

En tydligare lagstiftning är en väg att utveckla revisionen i Sverige, men det måste också finnas en vilja inom professionen. De samtal Revisorsnämnden haft med företrädare för revisionsbranschen och andra myndigheter visar att tiden är mogen. Revisorsnämnden kommer inom kort att bjuda in branschen till ett samtal om revisionens framtid.

 

Per Johansson, myndighetschef, Revisorsnämnden

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Tyck till