1515

Debatt: Öppna elnäten för att flytta solel

DEBATT. Dagens lagstiftning låser in solelen i den fastighet där den produceras. Det är omodernt och orimligt. Solelen bör kunna flyttas från sommarstugan till stan, skriver företrädare för fastighets- och solcellsbranschen.

Bild:TT

Omställningen från fossilt till förnybart är här, liksom omställningen till ett decentraliserat energisystem med många små producenter av solel. Det enda som sackar efter är Sveriges lagstiftning, som är gammaldags.

Fortfarande låser regelverken in solel i den fastighet elen produceras i. Skatteverket har tidigare kommit fram till att el bör kunna använda elnätet så länge som den inte säljs. Nu är det hög tid för energiminister Ibrahim Baylan att agera och öppna elnäten för allmänheten.

Just nu ökar antalet solceller i världen med rekordfart och solen tar stabila kliv mot att vara den dominerande källan till elektricitet år 2050. Det internationella energirådet, IEA, skrev nyligen upp sina framtidsprognoser efter att utbyggnaden runt om i världen överträffat alla förväntningar.

Nu bedömer de att 30.000 solcellsmoduler kommer att installeras varje timme under de fem kommande åren. Omställningen från fossilt till förnybart är verkligen här.

Här på hemmaplan har utvecklingen däremot gått långsammare. Tyskland, ett land med nästan samma solinstrålning som Sverige, har passerat en miljon solelanläggningar. Där kommer hela sju procent av elen från solen, medan vi fortfarande bara har en tusendel solel i våra nät.

På sistone har en rad efterlängtade reformer förbättrat förutsättningarna för solceller även här i Sverige, men fortfarande är regelverken orättvisa och baserade på en traditionell elmarknad.

Dagens lagstiftning skapades i en tid då det fanns ett fåtal stora elproducenter och många elkunder. Idag går vi istället mot en elmarknad med mängder av mikroproducenter, som med hjälp av solceller producerar egen el.

På en sådan elmarknad framstår dagens lagstiftning som föråldrad, då den stoppar överföring av solel från byggnader med överskott till de med underskott. Om en elkund använder elnätet och flyttar solel mellan egna byggnader utlöser det full energiskatt, trots att någon försäljning av el inte ägt rum.

Konsekvensen blir till exempel att bostadsrättsföreningen inte kan täcka det soliga taket på en byggnad helt med solceller, eftersom elen inte kan användas i alla byggnaderna i föreningen. Samma sak gäller för allmännyttiga bostadsbolag, företag och privatpersoner. Självklart ska man kunna föra el från den soliga sommarstugan till lägenheten i stan!

Det bryter mot vedertagen praxis, det vill säga att företag kan flytta råvaror och insatsvaror mellan olika anläggningar utan att det utlöser någon beskattning. Det är helt enkelt ett klokt sätt att producera på olika ställen och färdigställa en produkt på ett annat.

Även Skatteverket anser att detta är rimligt. De har tidigare tydliggjort att flytt av el inte bör betraktas som försäljning och att alla därmed måste få flytta el, under samma timme som den produceras, utan att beskattas.

Solelkommissionen är ett nätverk som består av HSB, Vasakronan, JM, Solkompaniet och Telge Energi. Vår målsättning är att minst tio procent av Sveriges elbehov ska komma från solen år 2030, men för att det ska bli möjligt måste alla ha tillgång till elnäten.

Det övergripande målet som Energikommissionen slagit fast är att Sverige ska ha ett 100 procent förnybart elsystem 2040. Därför är det hög tid för Ibrahim Baylan, som nu även är samordningsminister, att agera.

Med en moderniserad lagstiftning blir det möjligt att tillvarata soliga tak och ge fler tillgång till lokalproducerad solel, låt elkunderna få använda de gemensamma elnäten.

Anders Lago, förbundsordförande HSB
Fredrik Wirdenius, vd, Vasakronan
Johan Skoglund, vd JM
Johan Öhnell, ordförande, Solkompaniet
Mats Fagerström, vd, Telge Energi

 

Läs svar från Villaägarna här.

Läs skribenternas replik till Villaägarnas svar här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från SwedaviaAnnons

Intill våra största flygplatser utvecklas framtidens logistikområden

Swedavia är känt som det statliga bolaget som äger och utvecklar det nationella basutbudet av flygplatser i Sverige, så som Arlanda, Landvetter och åtta andra flygplatser. Dotterbolaget Swedavia Real Estate bedriver kommersiell fastighetsutveckling i anslutning till våra största flygplatser, där det finns goda möjligheter att utveckla logistikområden, hotell, kontor och annan service. 

Flygplatser är viktiga kommunikationsnav som inte skiljer sig så mycket från ett vadställe över en flod eller en naturlig hamn på en kontinent där människor samlas och passerar för att komma från en region till en annan. På dessa platser är det naturligt att man får en stadsutveckling, det är det som drivit fram utvecklingen av städer och marknadsplatser för varor och tjänster i tusentals år.

– Vi arbetar med att kanalisera den här drivkraften och att bygga marknadsplatser som möter behov hos människor som vill göra affärer på flygplatserna, säger Stefan Stenberg, VD för Swedavia Real Estate. 

Behov av flygplatsnära lokaler för logistik och kontor 

Idag är det mest uppenbara marknadsbehovet lokaler för de verksamheter och bolag som finns och är verksamma på flygplatsen och inom flygindustrin. För att täcka detta behov bygger Swedavia Real Estate hotell, som service för resenärer direkt kopplat till flygplatserna, och fraktterminaler för flygfrakt samt även kontorshus. Kommunikationsnavet som uppstår av en flygplats gör att logistik blir en naturlig del av fastighetsutvecklingen. 

– Vad vi har byggt hittills är framför allt tre hotell, två på Arlanda och ett på Landvetter. Vi har utvecklat ett stort logistikområde i Göteborg med vår partner Bockasjö. Vi håller även på att utveckla ett stort logistikområde på Arlanda, vid E4:an, där vi just nu arbetar med att dra fram infrastrukturen, berättar Stefan Stenberg. 

Möter krav på hållbara leveranser 

Under planeringen av framtidens hållbara logistikområden lägger Swedavia stort fokus på hållbarhet och klimatarbete. 

– Vår uppgift på Swedavia Real Estate är att i tidiga skeden kartlägga fastighetsbehov och utvecklingsmöjligheter i anslutning till flygplatserna, där vi lägger en plan för vilka funktioner olika markytor ska användas för och hur de kan utvecklas för framtiden, säger Stefan Stenberg.

Platser förberedda för framtidens logistik

Logistikbranschen har behov av att leva upp till de nya krav som ställs i och med pågående digitalisering och globalisering. Idag behövs moderna logistiklokaler och effektiva logistikkedjor och många företag jobbar även med att se över sin strategi för lokala producenter eller mellanlager för att skapa buffertlager eller last mile-leveranser. 

– Vi drivs av att bemöta och skapa lösningar för framtida behov och krav på hållbara leveranser och utvecklar platser som håller för exempelvis framtida självkörande lastbilar och ökat tryck på en elförsörjning som klarar av omställningen till elbilar. Dessutom arbetar hela Swedavia med vår egen omställning, där flygplatsverksamheten i egen regi nu är helt fossilfri och för att driva på arbetet att ställa om till ett fossilfritt flyg, avslutar Stefan Stenberg. 

Om Swedavia
Swedavia är en koncern som äger, driver och utvecklar 10 flygplatser i hela Sverige. Vår roll är att skapa den tillgänglighet som Sverige behöver och att vara en internationell förebild inom hållbarhet. Dessutom ansvarar Swedavia Real Estate för fastighetsutveckling och exploaterbar mark på och omkring flygplatserna - ett växande segment, i takt med att flygplatserna blir viktigare som mötesplatser.

Läs mer om Swedavias fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Swedavia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?