ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Inför en nollvision för järnvägsfel

  • STOPP. Statistiken är dyster och vi ser ingen positiv vändning de närmaste åren. För att snabba på utveckling av ett robust transportsystem föreslår vi därför att branschen samlas kring en nollvision för järnvägsfel, skriver företrädare för Strukton Rail. Foto: Jonas Ekströmer

DEBATT. 27 procent väljer bort tåget av rädsla för förseningar, visar en ny Sifoundersökning. Signalfel, nedrivna kontaktledningar och andra fel motverkar järnvägens möjligheter att bli navet i framtidens transportsystem, skriver Robert Röder och Otto Nilsson från Strukton Rail.

En väl fungerande järnväg är avgörande för att vi ska kunna resa och frakta gods på ett effektivt och klimatsmart sätt. Men i dag fungerar tågtrafiken långt ifrån optimalt. Växelfel och nedrivna kontaktledningar är exempel på fel som skapar förseningar och urholkar förtroendet för järnvägen.

Tre av tio svenskar säger att de har valt bort tåget som resealternativ av rädsla för att bli försenade. Det visar en ny Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av Strukton Rail.

Att järnvägen är sliten på många sträckor gör den känslig för påfrestningar från trafik och extrem väderlek. Problemen bottnar i att underhållet har nedprioriterats under flera årtionden. Flera tidigare regeringar har avstått ifrån att satsa tillräckliga resurser på underhåll, vilket skapat en underhållsskuld som är kostsam för både samhälle, resenärer och transportköpare.

När det uppstår järnvägsfel behöver de ofta lösas akut, vilket skapar avbrott i trafiken. Samtidigt är det svårt att stänga av banor en längre tid för större arbeten, som bättre skulle stärka järnvägens motståndskraft. Tågen ska fram vilket för järnvägsanställda innebär en upphackad arbetsvardag med många avbrott.

Länge har det dessutom saknats innovationer som kan förbättra järnvägens tillstånd, och i stor utsträckning sker besiktning, underhåll och analys fortfarande med manuella metoder. Den teknologiska utvecklingen går långsamt, men i dag finns smarta och systematiska lösningar som kan effektivisera järnvägsunderhållet.

Ett digitaliserat och mer innovativt underhåll kan lösa många problem samtidigt. Ett exempel är smarta besiktningsfordon som kan läsa av spåranläggningarnas tillstånd elektroniskt. Med algoritmer, datainsamling och sensorövervakning är det också möjligt att planera järnvägens livscykel på ett mer långsiktigt och hållbart sätt än i dag. Tekniken innebär färre fel, lägre kostnader och mindre manuellt arbete på spåren, vilket också leder till minskade arbetsmiljörisker för järnvägsanställda. I slutänden frigörs tid för både tågtrafik och ett effektivare underhåll, vilket ger ökad punktlighet.

Tekniken finns och branschen står redo att leverera, men hittills har det saknats tillräcklig efterfrågan. På senare tid har Trafikverket inlett ett arbete för att utveckla underhållet, samtidigt som regeringen efterlyser ökad innovationskraft i järnvägsbranschen.

Med all rätt förväntar sig skattebetalarna samtidigt punktlighet, säkerhet, komfort och en effektiv planering av varje tågkilometer. Detta är positivt; när efterfrågan finns är det upp till oss underhållsföretag att leverera enligt förväntan. Men det är inte hela lösningen.

Vid upphandling av järnvägsunderhåll har utvärderingskriterierna hittills fokuserat på lägsta pris, vilket inte främjat utvecklingen. Beslutsfattare och infrastrukturägare har visserligen efterfrågat resultaten av innovativa lösningar, men det har saknats verkliga incitament riktade till branschen.

Ska vi kunna möta samhällets behov behövs ett utrymme för innovationer som tidigare har saknats. Vad som krävs är en upphandlingsmodell som stimulerar till förnyelse, där kvalitet och utveckling bedöms tillsammans med priset. En ny upphandlingsmodell med dessa parametrar är rätt väg mot en välfungerande järnväg.

Vi befinner oss alltså i början av ett efterlängtat teknikskifte på järnvägen, samtidigt som en av tre resenärer väljer bort tåget av rädsla för trafikstörningar. Statistiken är dyster och vi ser ingen positiv vändning de närmaste åren.

För att snabba på utveckling av ett robust transportsystem föreslår vi därför att branschen samlas kring en nollvision för järnvägsfel. En felfri infrastruktur kan verka långt bort, men med konkreta tidsatta mål har hela sektorn något att sikta mot i utvecklingen av innovativa lösningar. Det vore också ett fullt rimligt mål att sträva mot. Det är dags att släppa in framtiden på våra spår.

 

Robert Röder, vd, Strukton Rail
Otto Nilsson, chef Innovation & Teknik, Strukton Rail
(Holländska Strukton Rail bygger, driver och underhåller järnvägssystem, och är Nordens ledande privata järnvägsaktör med drygt 900 medarbetare i Sverige.)

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies