Det råder en obalans i näringslivet där småföretagare upplever att de pressas till långa betalningstider av sina, oftast, väsentligt större kunder. Detta visas återkommande i studier gjorda av Företagarna och Intrum Justitia.
De genomsnittliga avtalade betalningstiderna i Sverige var 28 dagar under 2016. De genomsnittliga faktiska svenska betalningstiderna var 34–35 dagar! Regeringens egen granskning visar dessutom att betalningstiderna blir längre i Sverige till skillnad från de flesta EU-länder.
Nästan hälften av företagen säger att de blivit ombedda att acceptera längre betalningsvillkor än de är bekväma med. Ett av tre företag uppger att kraven kommer från ett stort, multinationellt företag.
Att svenska företag och konsumenter generellt sett är goda betalare, med relativt sett få förseningsdagar efter att en faktura förfallit är bra och viktigt. Men när storföretagen sam- tidigt pressar sina mindre underleverantörer till att acceptera väldigt långa betalningstider, eller betalar för sent, för att förbättra det egna kassaflödet skapas en obalans. Företag med en dominerande roll på marknaden använder helt enkelt leverantörer som ”bank” genom att förlänga betaltider upp till så mycket som 120 dagar i vissa fall.
Små företag har av naturliga skäl mycket sämre möjligheter att ligga ute med pengar. Det är både dyrare och svårare för de små företagen att finansiera krediter för att säkra att det finns pengar i kassan.
Mer än en femtedel (23 procent) av de svenska småföretagen säger att sena betalningar medför risker för företagets fortsatta överlevnad. Vi vet samtidigt att fyra av fem jobb skapas i småföretag vilket gör dem till de riktiga jobbskaparna på svensk arbetsmarknad.
Faktum är att 66.000 svenska företag uppger att de skulle kunna anställa fler om de fick betalt snabbare. Det gör frågan om sena betalningar till ett reellt samhällsproblem – och inte bara en utmaning för enskilda entreprenörer. Kortare betalningstider skulle med andra ord kunna ha en stor effekt på arbetslösheten.
För att komma tillrätta med den här problematiken och ge alla företag en bättre chans till ett gott kassaflöde uppmanar vi hela näringslivet att enas om en svensk kod för betalningstid– ett verkningsfullt initiativ för högre betalningsdisciplin i näringslivet. Ett konkret förslag till kod finns redan i Intrum Justitias ”30-dagarsklubben”. Genom att ansluta sig till en betalningskod kan företag och ägare i hela näringslivet verka för kortare betalningstider genom att betala i tid och inte kräva längre betalningstider än 30 dagar av underleverantörer, enligt svensk praxis och gällande EU-direktiv.
Att stora företag använder mindre företag som räntefria långivare är ett marknadsmisslyckande. Vi står upp för avtalsfriheten, som vi vet gynnar såväl stora som små företag i deras dagliga verksamhet. Men om avtalsfriheten ska förbli en självklarhet krävs att näringslivet kommer överens om en kod för schysta betalningar, liksom man kommit överens om koder som rör bolagsstyrning och andra områden.
Rimliga betalningstider måste vara en naturlig del av företags hållbarhetsarbete. Ekonomisk hållbarhet är en grundläggande byggsten i det totala hållbarhetsarbetet och vi ser sunda kredittider och snabba betalningar som en del av detta.
Vi vill härmed uppmana fler stora aktörer i det svenska näringslivet att ansluta sig till initiativet och därmed verka för en sundare ekonomi som genomsyras av schysta villkor – för stora och små. Så skapar vi bättre förutsättningar för ett bättre kassaflöde för stora och mindre företag och därmed stöder vi tillväxt och skapandet av nya jobb.
Mikael Ericson, vd och koncernchef, Intrum Justitia AB
Günther Mårder, vd, Företagarna
Fredrik Sidahl, vd, Fordonskomponentgruppen
Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.
