ANNONS:
Till Di.se
ONSDAG 18 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Opinion Debatt

Debatt: Alarmerande skolresultat för utrikes födda barn

  • INGEN LJUSNANDE FRAMTID. Bara 20–30 procent av de ensamkommande får godkänt i svenska, matematik och engelska, enligt den nya ESO-rapporten. Foto: Jessica Gow

DEBATT. Andelen skolbarn som kommit till Sverige efter sju års ålder och som får godkända skolresultat har fallit från 70 till 50 procent sedan 1998. Det framgår av en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Ensamkommande flyktingbarn är extra utsatta, skriver Hans Grönqvist och Susan Niknami.

I dagarna slutar tiotusentals elever grundskolan. En allt större andel av eleverna är födda i ett annat land än i Sverige. Mellan åren 1994 och 2015 ökade andelen elever i årskurs 9 som var födda utomlands med närmare 80 procent. Den senaste Pisa-undersökningen visar att skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever är större i Sverige än i många andra jämförbara länder. Detta mönster är oroväckande eftersom grundskoleresultaten styr möjligheterna till fortsatta studier och därmed i förlängningen också chanserna på arbetsmarknaden.

Med andra ord riskerar ojämlika studieresultat att fortplanta sig till ojämlikhet i långsiktiga livschanser.

I den ESO-rapport som vi presenterar i dag kartlägger vi med hjälp av nya data skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever över tiden samt möjliga förklaringar till de skillnader som vi ser existerar. Analysen täcker samtliga elever som gick ut årskurs 9 under perioden 1988–2014.

Gapet mellan inrikes och utrikes föddas skolresultat är stort och ökade markant runt 2008.
Det finns betydande skillnader i studieresultaten mellan elever födda utomlands och i Sverige. Medan strax över 90 procent av alla inrikes födda elever uppnår gymnasiebehörighet är motsvarande siffra för utrikes födda elever cirka 65 procent.

Vi ser också att studiegapet, från att ha varit relativt stabilt över tid, har ökat sedan omkring 2008. Detta tycks kunna förklaras av en förändrad demografisk sammansättning av de utrikes födda. Utrikes födda elever som invandrat efter sju års ålder har speciellt svårt att klara sin skolgång. Medan andelen elever som invandrade före sju års ålder som fått godkänt i svenska, matematik och engelska legat relativt konstant på strax över 85 procent sedan 1998 har motsvarande siffra för elever som invandrade efter sju års ålder stadigt minskat från cirka 70 procent 1998 till omkring 50 procent 2014.

Det förefaller därför viktigt att skolsystemet så tidigt som möjligt uppmärksammar elever som anländer till Sverige sent under barndomen för att stödja deras lärande.

Ensamkommande barn tycks ha det särskilt svårt.
I den offentliga debatten uppmärksammas ofta ensamkommande flyktingbarns välbefinnande. Resultaten i rapporten visar att ensamkommande flyktingbarn har stora svårigheter att prestera väl i skolan. Endast omkring 20–30 procent av de ensamkommande barnen har under de senaste åren uppnått godkänt i svenska, matematik och engelska.

Ensamkommande är i genomsnitt betydligt äldre vid ankomsten till Sverige jämfört med övriga utrikes födda elever, vilket skulle kunna vara en anledning till att denna grupp presterar så dåligt i skolan.

Föräldrarnas bakgrund och andra uppväxtförhållanden har betydelse.
När det kommer till möjliga orsaker till storleken på studiegapet visar analysen att faktorer som klasstorlek eller lärarnas behörighet och erfarenhet inte tycks spela roll för storleken på gapet. Den ökande sorteringen av elever mellan skolor som skett i Sverige sedan 1990-talets skolreformer har dock en viss betydelse.

När vi jämför skillnaden i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i samma skola minskar storleken på studiegapet. Denna minskning av gapet verkar dock vara relativt liten. Ett huvudresultat är i stället att föräldrarnas socioekonomiska bakgrund spelar en betydande roll för storleken på studiegapet. Detsamma gäller bostadsområdets betydelse.

Om inrikes och utrikes födda elever hade haft föräldrar med samma socioekonomiska bakgrund och bott i samma bostadsområde skulle nästan hela studiegapet försvunnit. Givet att detta resultat återspeglar ett orsakssamband betyder det att breda samhällsinsatser för att förbättra de socioekonomiska förhållandena bland utrikes födda skulle kunna vara ett sätt att förbättra studieresultaten för deras barn och i förlängningen därmed potentiellt reducera skillnader i långsiktiga livschanser. Eventuella förbättringar av barnens livschanser skulle i detta fall därför kunna läggas till den direkta samhällsekonomiska nyttan av sådana insatser.

Våra resultat stöder också flera av de förslag som nyligen lämnats till regeringen av Skolkommissionen. Bland annat föreslås ett riktat statligt stöd till skolor som tagit ett stort ansvar för mottagandet av nyanlända elever.

För att minska sorteringen av elever mellan skolor föreslår Skolkommissionen en rad åtgärder. Dels förespråkar kommissionen ett införande av aktivt (obligatoriskt) skolval som kombineras med relevant information till elever och vårdnadshavare om hur skolvalet fungerar och om de olika valmöjligheter som står till buds.

Dels föreslås att kommunerna ges en möjlighet att frångå närhetsprincipen vid beslut om skolplacering från årskurs 7 under förutsättning att antalet sökanden till en given skola överstiger antalet platser. Närhetsprincipen får i dessa fall ersättas av ett urval som sker genom lottning.

I den utsträckning som dessa förslag lyckas reducera elevsorteringen visar våra resultat visserligen att förslagen potentiellt kan bidra till att minska skillnaden i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever men att effekten på studiegapet troligen kommer att vara begränsad.

 

Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
Susan Niknami, fil. dr. i nationalekonomi och forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Tyck till