ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Ägarna bör beskriva sina mål

  • BRIST. Det är ovanligt att ägarnas och ordförandens målsättningar presenteras i börsbolagens årsredovisningar, konstaterar fem experter på ägarfrågor. Foto: Jack Mikrut

De mest framgångsrika börsbolagen har vanligtvis en tydlig huvudägare. Det är därför hög tid att ägarintresset får en mycket tydligare beskrivning. Det är dags att årsredovisningen förses med ägarord och inte bara vd-ord, skriver ledamöterna i PWC:s jury för ”Bästa rapportering om värdeskapande”.

Ägarna har inte hängt med när årsredovisningarna förvandlas till dokument över bolagens värdeskapande. Merparten saknar ordförande-ord. Bara någon enstaka beskriver ägarnas betydelse för bolagets utveckling. Valberedningarnas sammansättning och arbete redovisas standardmässigt. Det är hög tid för ett ”ägarord”.

Tystnaden kan tyckas märklig med tanke på allt tal om bolagets intressenter, där både miljömässiga mål och socialt ansvarstagande beskrivs i relation till bolagets affär och lönsamhet. Det tredje benet, styrningen, beskrivs förvisso i bolagsstyrningsrapporten, men hur det faktiska ägandet påverkar bolagets utveckling förblir fortfarande höljt i dunkel.

Vi som vill uppmärksamma detta har bred erfarenhet från aktiemarknaden, medier, styrelsearbete och forskning kring bolagsstyrning. Tillsammans utgör vi juryn för utmärkelsen Bästa värdeskapande rapportering, med revisionsbyrån PWC som huvudman. När vi i år läst vinnarkandidaterna kan vi bara konstatera att ambitionsnivån höjts ordentligt.

Samtidigt reagerar vi alla på hur svagt ägarnas roll beskrevs. Bara några få bolag har låtit ordföranden leverera en reflektion över hur arbetet gått det gångna året. SEB:s bolagsstyrningsrapport där ordföranden Marcus Wallenberg, tillika representant för storägaren Investor och Wallenbergstiftelserna, uttalar sig om både styrelsens arbete under året och framtiden, utgör ett välkommet undantag. I Icas årsredovisning beskrivs relationen till bolagets största ägare Ica-handlarna på flera ställen.

Förklaringen till ägarnas frånvaro ligger möjligen i att det saknas tryck från den internationella kapitalmarknaden på att de ska kliva fram. När britter och amerikaner talar hållbarhet menar de i huvudsak företagets miljömässiga och sociala ansvar. På bolagsstyrningsområdet begränsas frågeställningen till aktieägarnas möjlighet att agera på stämman.

Här hemma är vi annars vana vid att ställa högre krav på ägarnas engagemang. Den nordiska kontrollägarmodellen, där ansvaret för styrelsens arbete vilar tungt på den största eller de största aktieägarna, är ovanlig i ett internationellt sammanhang. Externt tillsatta valberedningar finns inte någon annanstans än i Sverige, Norge och Finland.

I en ny forskningsstudie pekas det på den variation av kontrollägare som finns i Norden där ägarstrukturen, typ av ägare, syn på risktagande och ägarengagemang slår igenom i bolagsstyrningen.

Därför är det dags för en redovisning av den största ägaren/ägarnas agenda i allmänhet och med innehavet i synnerhet. Det är särskilt relevant i exempelvis stiftelser eller familjeholdingbolag där det ofta är allt annat än uppenbart vad de har för primär agenda.

Men det är lika viktigt i ett bolag där ägaren är finansiell, eftersom ett ägarskifte då kan tänkas stå för dörren. Den växande gruppen institutionella investerare behöver också kliva fram. De har ofta ägarpolicies men fokus är mest på miljöhänsyn och sociala frågor.

Ett ”ägarord” kan placeras i början av årsredovisningen. Vi ser framför oss en svensk variant på den brittiska Stewardship Code där en ägarkod utgår från en nationell ägarkod. Varje större ägare skulle då redovisa sina mål och intentioner med sina innehav. Valberedningarna borde tydligare redovisa skälen bakom ett visst förslag på styrelseledamot, eller varför ingen förnyelse alls är aktuell. Redovisningen borde därtill innehålla en beskrivning av hur aktieägarna som sitter i valberedningen, som utöver kontrollägaren ofta är institutionella investerare, tänker, hur länge de har varit aktieägare, hur många som tackat nej till att sitta med etc.

Sammanfattningsvis, ska Sverige orka hålla fast vid en bolagsstyrningsmodell som ger ägarna unik möjlighet för inflytande måste beskrivningen av ägarnas roll utvecklas. Vi ser det som naturligt för kapitalmarknadens aktörer att driva på detta arbete. Nasdaq Stockholm är en sådan part, liksom Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Därtill borde svenska staten agera förebild i de statliga hel- och delägda bolagen, precis som den gjort på många andra områden avseende bolagsstyrning.

 

Sophie Nachemson-Ekwall, forskare i bolagsstyrning på Handelshögskolan i Stockholm
Peter Benson, börsjournalist
Lars-Erik Forsgårdh, tidigare vd för Aktiespararna och tidigare ordförande för Styrelseakademien
Sussi Kvart, tidigare affärsjurist, styrelsearbetare
Meg Tivéus, tidigare vd för Svenska Spel, styrelsearbetare

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies