De viktigaste siffrorna handlar om barns rörelse

Det finns mer eller mindre alarmerande rapporter och mer eller mindre allvarliga trender. Den mest alarmerande och mest allvarliga handlar inte om långtidsarbetslösheten hos nyanlända, bristen på långräckviddigt luftvärn eller något annat av de mörka ämnen som dominerar just nu, utan om barns rörelse.

 

 

Bild:TT/Di

Ämnet är politiskt och socialt känsligt eftersom det sista en stillasittande ungdom behöver är en skuldbeläggande debatt. På samma sätt som Sverige länge teg om de ökande ohälsotalens effekt på sjukskrivningarna är barns och ungdomars bristande motion ett märkligt frånvarande ämne.

Många lever också i tron att problemet löser sig självt. Visst är villaområdena tomma på lekande barn, men låt barn vara barn så ordnar det sig.

Det är ingen bra lösning, visar en bedövande faktainsamling förmedlad via folkhälsoforskaren Daniel Berglind på Karolinska institutet. Så här ligger det till:

•Alla sitter mycket mer i dag än för bara några år sedan. Sedan år 2000 har hela befolkningens stillasittande ökat från 25 timmar i veckan till över 50 timmar. Alla rörelseaktiviteter har sjunkit. Vi rör oss mindre på arbetet, på fritiden, på resor och vi tränar mindre.

•Rörelse hos barn följer med. I Sverige är barn fysiskt inaktiva 69 procent av den vakna tiden.

•Inaktiviteten ökar när barnen börjar skolan. Under förskoleåren är den fysiska aktiviteten på en hygglig nivå för att stadigt gå ner under hela skolgången, särskilt hos flickor.

•Inaktiviteten ökar också i hemmen. Mätningar av svenska 4-åringar visar på bra aktivitet måndag till torsdag, sämre under fredagen och som minst rör man sig på helgen.

•Skolgymnastiken kompenserar generellt inte stillasittandet och prioriterar ofta annat än rörelse. En svensk normal idrottslektion innehåller 15 minuters fysisk aktivitet, resten är vila.

För den händelse någon tvivlar på goda effekter av rörelse har samma forskare ställt samman följande:

•Risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, cancer, demens, diabetes eller övervikt minskar med 30 procent vid en måttlig nivå av fysisk aktivitet. Den nära halveras om man tränar ordentligt.

•Sambandet mellan träning och skolresultat är starkt, särskilt i matematik, språk och läsning.

•Fysisk aktivitet hos barn förebygger risken för depression och ensamhet, bygger upp ben- och muskelstyrka, ökar lung- och hjärtkapacitet och håller kroppsvikten på en hälsosam nivå.

WHO rekommenderar 60 minuters måttlig fysisk rörelse per dag för barn. Med det menas utomhuslek, bollspel, gång och träning. Minst tre gånger i veckan bör barn öka intensiteten och komma upp rejält i puls, motsvarande ett löppass. Ganska få barn når WHO:s mål. Det saknas svenska studier men i Danmark som har en livsstil som liknar vår är det 10 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna i åldrarna 9-10 år som rör på sig en timme varje dag. I USA är det ännu sämre, vilket är en klen tröst.

De försämrade skolresultaten beror på många sammanfallande faktorer, men det är märkligt att skärmarnas genombrott i barnens liv och den snabbt fallande kurvan på fysisk rörelse inte analyseras mer.

Vad ska man göra åt detta? Livsstilsliberalerna och spelindustrin skrämmer slag på varje politiker som vågar och hänvisar till individens eget val och ansvar. Det finns självklart där. Var och en har och ska ta ansvar för sin egen hälsa. Ett ansvarsfullt föräldraskap bör innebära att barn rör på sig och lär sig leka utomhus.

Men det är milt uttryckt lättare sagt än gjort. Politiken och den kollektiva lösningen måste till för att det ska hända. På samma sätt som det är självklart för barnahälsovård och skola att banka in vikten av tandborstning borde samma institutioner ta ett ansvar för barns motion. Sverige har ett unikt redskap i den professionella och väl utbyggda förskolan. Använd den ännu mer.

Grundskolan har ett särskilt ansvar och troligen måste idrottsämnet få ett nytt uppdrag. Som namnet antyder ägnas skolämnet idrott i alltför hög grad åt att introducera olika idrottsgrenar, vilket är bildande, men förfelar syftet. Det är mer effektivt med ett renodlat gympapass med puls och styrka. Dessutom är det mer demokratiskt. Alla kan inte spela boll eller hoppa högt, men alla kan genomföra ett normalt gympapass. Om grundskolan skulle genomdriva WHO:s rekommendationer med hjälp av gympa skulle svensk barndom revolutioneras.

Friskis&Svettis gjorde underverk och fick 40-talisterna att komma i gång i början på 1980-talet. Bättre träning finns inte. Kommuner bör upphandla ungdomsverksamhet av Friskis eller liknande förening så att barn och unga kan gå på gympapass efter skolan. Rekrytera niondeklassare som gympaledare så kommer resten efter.

Slutligen bör vuxna föregå med gott exempel. Barn gör vad föräldrar gör, inte vad de säger. Cykla, gå eller springa till jobbet bör vara norm när det är möjligt. Hota med uppsägning om inte arbetsgivare ordnar omklädningsrum. Återintroducera den gamla vandringskulturen. Gå kvällspromenader och söndagspromenader. Så här års kan man till exempel lyssna på koltrasten.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från JernbroAnnons

Så frigör Jernbro dolda värden inom industrin med Energy Management

Mikael Jansson (till höger) föreläser om underhållets betydelse för framtidens produktion på Underhållsdagarna 2021.
Mikael Jansson (till höger) föreläser om underhållets betydelse för framtidens produktion på Underhållsdagarna 2021.

Inom industrin är tekniska försörjningssystem och stödfunktioner ofta inte tillräckligt effektiva och överskottsenergi nyttjas inte. När kärnverksamheten kräver mycket fokus och kapital är det lätt att dessa möjligheter glöms bort. Genom att ta hjälp av marknadsledande Jernbro ökar man lönsamheten och minskar sin miljöpåverkan.

– Vår mission och vårt existensberättigande beror till stor del på våra bidrag till industrins konkurrenskraft, säger Mikael Jansson, vd, Jernbro Industrial Services.

Som en marknadsledande aktör inom tekniska tjänster för industrin kan Jernbro bland annat implementera energieffektiva lösningar som tar tillvara outnyttjad potential och bidrar till en mer hållbar produktion. 

– Lagstiftningen och omvärldens syn och krav på miljöpåverkan och hållbarhet i produktionen har skärpts. Industrier jobbar mycket med dessa frågor och måste redovisa sitt arbete genom hållbarhetsrapporter. De måste bland annat ange hur mycket de påverkar miljön. I dessa sammanhang är energianvändningen en viktig del som går att påverka, förklarar Mikael Jansson. 

Garanterat resultat

Med Energy Management erbjuder Jernbro ett större grepp. I erbjudandet ingår allt från förstudie med kostnadsberäknad och prioriterad åtgärdsplan till genomförande av åtgärder samt efterföljande drift och underhåll med garantier för resultatet. Det är ett mer långsiktigt partnerskap där Jernbro sänker kundernas energinota och samtidigt minskar miljöpåverkan. Vid behov kan även finansiering av åtgärderna erbjudas. 

– Vi ser ett växande intresse för vårt erbjudande inom Energy Management där ökad effektivitet kan bidra signifikant till industrins konkurrenskraft. Vår inhemska industri lever redan under tuffa marknadsförhållanden som kräver prioriteringar och odelat fokus på kärnverksamheten, säger Mikael Jansson. 

Industrin har inte råd att vänta

Att ta hjälp av extern expertis för att genomföra utveckling och effektivisering av funktioner runt om kärnverksamheten är definitivt en god idé. Ett samarbete med Jernbro baserar sig på en analys av energianvändningen som sedan omsätts till konkreta åtgärder med goda resultat.

 – Jernbros åtgärder på en industri kan resultera i ökad produktivitet inom drift och underhåll, kraftigt reducerad energianvändning och miljöpåverkan. Det finns exempel där behovet av extern energi kan reduceras med 70 procent, och relaterade CO2-utsläpp med över 97 procent! En sådan kraftig reducering av behovet får självklart också positiva konsekvenser för dimensionering och utformning av själva försörjningssystemet, avslutar Mikael Jansson.

Läs mer om Jernbro här. 

Om Jernbro

Jernbro är marknadsledande inom industriellt underhåll och omsätter 1,4 miljarder. Bland de 900 anställda finns ingenjörer och utförare med unika kompetenser inom underhåll och teknik som el, mekanik, automation och energi. Dagligen bidrar de till driftsäkerhet och konkurrenskraft för kunder inom verkstad, gruvor, stål, papper och massa, livsmedel, vatten och avlopp, energi mm.

 

Mer från Jernbro

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Jernbro och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?