1515
Annons

Chefsekonomer: Calmfors linje drabbar välfärden

REPLIK. I sin replik den 9 juni upprepar Lars Calmfors i grunden redan kända argument. Vi ser inget stöd för hans tes att den konkurrensutsatta sektorn kommer att pressas tillbaka, på grund av underliggande ekonomiska krafter.

Bild:Jeppe Gustafsson

Lars Calmfors hävdar att större hänsyn bör tas till andra sektorer än industrin i lönenormeringen. Men faktum är att det är inte bara industrin som är utsatt för utländsk konkurrens. Också en växande del av tjänstesektorn är det. Den här sektorn möter en stark efterfrågan både från utlandet och exportindustrin och har genererat tusentals nya jobb efter finanskrisen. Det mest sannolika scenariot är att processen mot en växande konkurrensutsatt del av ekonomin kommer att fortsätta, som skett under de senaste 50 åren.

Att hänvisa till en underliggande ökning av efterfrågan som skäl för att låta den skattefinansierade sektorn växa på bekostnad av den konkurrensutsatta sektorn är inte ett hållbart argument. Välfärdssektorn är ingen marknad där priser speglar sambandet mellan värdering och kostnad. Det är självklart att efterfrågan är hög och ökar i snabb takt med tanke på att administrativt satta priser långt ifrån speglar marginalkostnaderna för produktionen av välfärdstjänster.

Det enda nya inslaget i Lars Calmfors replik är egentligen att han gör en kort recension av en del stilistiska inslag i vår artikel och avfärdar vissa argument som ”floskler som alla är överens om”. Detta tycks dock inte gälla Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som leds av Lars Calmfors, som i en av sina senaste rapporter hävdar att det inte finns något egenvärde med en stor konkurrensutsatt sektor – en minst sagt anmärkningsvärd ståndpunkt.

Dessutom bemöter inte Lars Calmfors de argument som framförs i vår artikel, utan använder sig av det beprövade retoriska tricket att kritisera oss för åsikter vi inte har framfört. Han antyder att ett skäl att hävda betydelsen av en stor konkurrensutsatt sektor är att – i merkantilistisk anda – vurma för byggande av stora bytesbalansöverskott. Detta skäl har vi inte framfört.

Vårt huvudskäl är att den konkurrensutsatta sektorn är mer produktiv än övriga delar av ekonomin. Ges goda konkurrensmässiga förutsättningar kommer det att leda till högre inkomst per capita och dessutom förutsättningar att leverera en omfattande och högkvalitativ offentlig service till medborgarna.

Däremot skulle en förändring av lönebildningen i den riktning som Lars Calmfors förespråkar innebära kostnadsökningar för kommunsektorn med åtföljande krav på antingen nedskärningar av offentlig service eller skattehöjningar.

 

Mats Kinnwall, chefsekonom, Industriarbetsgivarna
Lena Hagman, chefsekonom, Almega
Anders Rune, chefsekonom, Teknikföretagen
Carl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen

 

Läs Lars Calmfors artikel här.

Läs chefsekonomernas ursprungliga artikel här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?