ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Chefsekonomer: Calmfors linje drabbar välfärden

  • Foto: Jeppe Gustafsson

REPLIK. I sin replik den 9 juni upprepar Lars Calmfors i grunden redan kända argument. Vi ser inget stöd för hans tes att den konkurrensutsatta sektorn kommer att pressas tillbaka, på grund av underliggande ekonomiska krafter.

Lars Calmfors hävdar att större hänsyn bör tas till andra sektorer än industrin i lönenormeringen. Men faktum är att det är inte bara industrin som är utsatt för utländsk konkurrens. Också en växande del av tjänstesektorn är det. Den här sektorn möter en stark efterfrågan både från utlandet och exportindustrin och har genererat tusentals nya jobb efter finanskrisen. Det mest sannolika scenariot är att processen mot en växande konkurrensutsatt del av ekonomin kommer att fortsätta, som skett under de senaste 50 åren.

Att hänvisa till en underliggande ökning av efterfrågan som skäl för att låta den skattefinansierade sektorn växa på bekostnad av den konkurrensutsatta sektorn är inte ett hållbart argument. Välfärdssektorn är ingen marknad där priser speglar sambandet mellan värdering och kostnad. Det är självklart att efterfrågan är hög och ökar i snabb takt med tanke på att administrativt satta priser långt ifrån speglar marginalkostnaderna för produktionen av välfärdstjänster.

Det enda nya inslaget i Lars Calmfors replik är egentligen att han gör en kort recension av en del stilistiska inslag i vår artikel och avfärdar vissa argument som ”floskler som alla är överens om”. Detta tycks dock inte gälla Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som leds av Lars Calmfors, som i en av sina senaste rapporter hävdar att det inte finns något egenvärde med en stor konkurrensutsatt sektor – en minst sagt anmärkningsvärd ståndpunkt.

Dessutom bemöter inte Lars Calmfors de argument som framförs i vår artikel, utan använder sig av det beprövade retoriska tricket att kritisera oss för åsikter vi inte har framfört. Han antyder att ett skäl att hävda betydelsen av en stor konkurrensutsatt sektor är att – i merkantilistisk anda – vurma för byggande av stora bytesbalansöverskott. Detta skäl har vi inte framfört.

Vårt huvudskäl är att den konkurrensutsatta sektorn är mer produktiv än övriga delar av ekonomin. Ges goda konkurrensmässiga förutsättningar kommer det att leda till högre inkomst per capita och dessutom förutsättningar att leverera en omfattande och högkvalitativ offentlig service till medborgarna.

Däremot skulle en förändring av lönebildningen i den riktning som Lars Calmfors förespråkar innebära kostnadsökningar för kommunsektorn med åtföljande krav på antingen nedskärningar av offentlig service eller skattehöjningar.

 

Mats Kinnwall, chefsekonom, Industriarbetsgivarna
Lena Hagman, chefsekonom, Almega
Anders Rune, chefsekonom, Teknikföretagen
Carl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen

 

Läs Lars Calmfors artikel här.

Läs chefsekonomernas ursprungliga artikel här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer