Carl Piper och kommunalråd: Tillåt stopp av alunskiffer

DEBATT. En statlig utredning ser nu över ett möjligt förbud mot landbaserad utvinning av olja och gas. Ett sådant förbud vore bra. Regeringen bör samtidigt införa en kommunal vetorätt mot all sorts prospektering i alunskiffer, den bergart som berörs, skriver företrädare för 15 kommuner och Carl Piper, jordbrukare.

SÅRBART. Risken är stor att vi och våra medborgare får leva med konsekvenserna av en verksamhet som hittills inte har gett några hållbara arbetstillfällen, utan bara kostnader för förgiftade vattendrag och förstörda markområden, skriver Carl Piper och företrädare för 15 kommuner.
SÅRBART. Risken är stor att vi och våra medborgare får leva med konsekvenserna av en verksamhet som hittills inte har gett några hållbara arbetstillfällen, utan bara kostnader för förgiftade vattendrag och förstörda markområden, skriver Carl Piper och företrädare för 15 kommuner.Bild:Rolf Christensen

I regeringsöverenskommelsen mellan S och MP slås det fast att regeringen vill skapa ”en miljömässigt hållbar gruvnäring”. Bland annat ska miljökraven vid prospektering och provborrning skärpas. Regeringen har tillsatt en utredning som analyserar konsekvenserna av ett förbud mot landbaserad utvinning av olja och gas, vilket är ett steg i rätt riktning.

Uppdraget ska redovisas av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) nu i april.
Ett sådant förbud skulle försäkra oss mot verksamheter med många allvarliga negativa miljökonsekvenser. För vad det i praktiken handlar om är utvinning ur de alunskiffrar som utgör berggrund i stora delar av Skåne, Västra Götaland, Östergötland, Örebro län, Jämtland, Västerbotten samt på Öland och Gotland.

Det finns i dag drygt 40 beviljade undersökningstillstånd som direkt eller indirekt rör alunskiffer. En del av dem gäller olja och gas, andra avser exempelvis uran och vanadin.

Utredningsuppdraget till SGU är bra, men motsvarande analys av alla sorters exploatering av alunskiffer hade varit logisk och mer i linje med regeringsöverenskommelsen. Den fullbordade miljökatastrofen i finska Talvivaaragruvan för några år sedan skedde efter utvinning av bland annat nickel i en bergart som är helt jämförbar med alunskiffer.

Konventionell gruvdrift i urberg har varit och är alltjämt en näring som bidrar med sysselsättning och exportintäkter i Sverige. Exploatering av alunskiffer är något helt annat – alla erfarenheter visar att sådan verksamhet leder till allvarliga miljöskador och dryga samhällskostnader, det gäller vare sig man utvinner olja, gas eller metaller.

Ett av få svenska exempel är den relativt lilla urangruvan i Ranstad i Västergötland. Trots gruvans korta driftperiod, fyra år på 1960-talet, har dess miljökostnader uppskattats till en halv miljard kronor.

Den som tror att moderna metoder är säkra bör tänka om; i Talvivaaragruvan användes samma utvinningsmetod, ”biolakning”, som exploatörer vill använda även i Sverige. Utvinningsmetoden ”fracking”, som används för utvinning av skiffergas, har trots sin korta historia redan medfört omfattande miljöproblem i form av förstörda vattentäkter och landskap i USA.

När alunskiffern bryts sönder frigörs fossilt kol och svavel, ett stort antal tungmetaller och radioaktiva ämnen med potential att förgifta vattendrag, grundvatten och markområden. Samtidigt ödeläggs bördig jordbruksmark för överskådlig framtid eftersom alunskiffern förekommer tillsammans med Sveriges bördigaste odlingslandskap.

Det är människorna som bor och verkar i våra kommuner – och generationerna som kommer efter oss – som kommer att få leva med konsekvenserna om alunskiffrarna bryts.

Trots det ger inte minerallagstiftningen kommunerna några möjligheter att hindra företag från att utreda och förbereda sådan verksamhet. Tvärtom ställer världens mest prospekteringsvänliga minerallagstiftning dörren på vid gavel för internationella prospekteringsföretag vars blotta närvaro lägger en död hand över annan utveckling i våra kommuner.

Regeringen har deklarerat att miljökraven vid prospektering och provborrning ska skärpas. Vi uppmanar nu näringsminister Mikael Damberg (S) att låta utredningen om ett förbud mot landbaserad utvinning av olja och gas bli startskottet för konkreta åtgärder på området.

Det är hög tid att kommunerna får verktyg att säga nej redan till prospektering i alunskiffer, en av gruvnäringens värsta avarter. Det vinner både samhället och kommande generationer på.

 

Carl Piper, jordbrukare, initiativtagare till kommunuppropet
Anders Månsson, kommunstyrelsens ordf. (S), Bjuv
AnnSofie Andersson, kommunstyrelsens ordf. (S), Östersund
Birgitta Jönsson, kommunstyrelsens ordf. (S), Svalöv
Fredrik Nordström, kommunstyrelsens ordf. (S), Skara
Henrik Yngvesson, kommunstyrelsens ordf. (M), Mörbylånga
Karl-Erik Olsson, kommunstyrelsens ordf. (S), Simrishamn
Leif Sandberg, kommunstyrelsens ordf. (C), Tomelilla
Magnus Weberg, kommunstyrelsens ordf. (M), Sjöbo
Maria Söderberg, kommunstyrelsens ordf. (C), Krokom
Mats Wahrén, kommunstyrelsens ordf. (M), Vadstena
Mats-Erik Westerlund, kommunstyrelsens ordf. (Kommunlista), Dorotea
Peter Bergman, kommunstyrelsens ordf. (S), Åre
Susanne Meijer, kommunstyrelsens ordf. (S), Hörby
Therese Kärngard, kommunstyrelsens ordf. (S), Berg
Torbjörn Karlsson, kommunstyrelsens ordf. (S), Trelleborg
Susanne Meijer, kommunstyrelsens ordf. (S), Hörby

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Euro AccidentAnnons

Ohälsa – påtaglig risk för företag

Långtidsfrånvarande medarbetare är en påtaglig hållbarhetsrisk för de flesta företag. Därför erbjuder försäkringsbolaget Euro Accident även ett rehabiliteringsstöd i sin företagsbetalda sjukförsäkring. Ett stöd som hjälper åtta av tio att kunna fortsätta arbeta.

Hållbarhetsfrågan med sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter spelar en allt större roll för företag. Därmed har det också blivit viktigt för företag att förstå, identifiera och hantera sådana risker, vid sidan om till exempel affärsrisker och finansiella risker.

En av de viktigaste, men ofta förbisedda, hållbarhetsfrågorna handlar om hållbara medarbetare, alltså de egna medarbetarnas hälsa och välmående. Förutom de mänskliga sidorna så är kostnaderna för ohälsa höga i form av ökad sjukfrånvaro, högre personalomsättning och lägre produktivitet.

En modern sjukförsäkring

Att en medarbetare blir långtidsfrånvarande är emellertid en risk som du till viss del kan försäkra dig mot. Några som erbjuder en sådan försäkring är försäkringsbolaget Euro Accident Livförsäkring.

- Risken för sjukskrivning är högst påtaglig i dagens arbetsliv med många som blir långtidssjuka av stress och utmattning. Därför har vi skapat en modern sjukförsäkring som är bra både för medarbetaren som är försäkrad och för arbetsgivaren som betalar försäkringen, säger Jörgen Örnebrand, produktchef Tjänstepension, på Euro Accident Livförsäkring AB.

Vid risk för sjukskrivning

Förutom den ekonomiska ersättningen vid långtidsfrånvaro så ingår även ett rehabiliteringsstöd i Euro Accidents försäkring.

Rehabiliteringsstödet kan aktiveras redan vid första tecken på att en medarbetare riskerar att bli långtidssjukskriven eller för att hjälpa medarbetare att komma tillbaka i arbete igen. Efter en webbanmälan från närmaste chef samordnar en av Euro Accidents egna rehabiliteringskoordinatorer hela ärendet och ser till att rätt insatser kopplas in.

Goda chanser att hjälpa

Åtta av tio försäkrade som kommer in i Euro Accidents rehabiliteringsprocess genom sin sjukförsäkring blir inte långtidsfrånvarande.

- Om vi bara får möjlighet att starta processen tidigt så har vi en bra chans att komma in med rätt åtgärder innan det går för långt, säger Jörgen Örnebrand.

Det är inte alltid som rehabiliteringsstödet i försäkringen behöver aktiveras. Ibland kan det räcka långt med att medarbetaren själv tar ett eller flera samtal med psykolog, ekonom, jurist, ergonom eller hälsocoach genom samtalsstödet som också är en del av försäkringen.

- Samtalsstödet kan ge rådgivning och hjälp att komma vidare oavsett om det gäller privata eller arbetsrelaterade frågor. Det viktiga är att ta hjälp innan små problem växer sig stora, säger Jörgen Örnebrand.

Helförsäkring för trygga och friska medarbetare

Det här ingår i Euro Accidents Sjukförsäkring PlanSjuk som tecknas av företag för deras medarbetare:

- Samtalsstöd av psykolog, ekonom, jurist, ergonom och hälsocoach

- Chefs- och HR-stöd

- Rehabiliteringsstöd

- Ekonomisk ersättning för inkomstbortfall

Läs mer om Sjukförsäkring PlanSjuk  

Läs mer om Euro Accident

 

Mer från Euro Accident

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Euro Accident och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?