Bo Lundgren och Ewa Andersen: Bankskatt ger färre jobb och slår mot glesbygden

DEBATT. Regeringen vill införa en skatt på banker som tas ut via arbetsgivaravgiften. Utredarens förslag innebär att uppemot 400 medarbetare i Sparbankerna riskerar att förlora sina jobb, skriver Sparbankernas riksförbunds ordförande Bo Lundgren och vd Ewa Andersen.

Bo Lundgren, ordförande för Sparbankernas riksförbund.
Bo Lundgren, ordförande för Sparbankernas riksförbund.Bild:Fredrik Sandberg

Införs en extra löneskatt på anställda i banker som regeringens utredare föreslår kommer arbetslösheten att öka samtidigt som bankkunderna får sämre service – särskilt i glesbygd. Sparbankerna – som strävar efter hög personlig service till sina kunder – skulle drabbas hårdare än andra finansiella aktörer.

Regeringens motiv för att införa en särskild skatt för finansiella företag är att minska den skattefördel som man hävdar att finanssektorn har till följd av att finansiella tjänster i princip inte belastas med moms. Det är emellertid konsumenterna som har fördel av att en vara eller en tjänst har ingen eller lägre moms – mervärdesskatten är ju en konsumtionsskatt. Företag svarar bara för uppbörden för statens räkning.

Den fördel banker skulle kunna ha är att deras affärsvolym och därmed deras resultat kan bli större om hushållen kan låna mer eftersom det inte utgår moms på låneräntan. Det är emellertid svårt att avgöra hur stor denna fördel kan vara, särskilt som banker inte har rätt att dra av den moms de betalar.

Det är dessutom orimligt att straffa de anställda i banksektorn genom en extra löneskatt. Med samma missvisande motivering man kunna argumentera för en extra löneskatt för dem som arbetar i livsmedelshandeln eftersom momsen på mat är lägre.

Om staten behöver ta in högre skatter bör det ske på ett neutralt sätt och om man anser att det borde tas ut moms på finansiella tjänster bör man införa en sådan eller en motsvarande skatt – inte en löneskatt med helt andra ekonomiska effekter.

Ändå är det just detta förslag som regeringens utredare Christer Sjödin lade fram den 7 november. Förslaget bygger på att det är bankers lönesumma som ska utgöra en grund för skattens storlek. Ju fler medarbetare desto högre skatt ska betalas.

Utredaren beräknar själv förlusten till cirka 3.000 arbetstillfällen. Oberoende beräkningar visar på betydligt högre jobbförluster. Man räknar med att mellan 8.000 och 16.000 jobb kommer att försvinna.

Det innebär naturligtvis att bankkunderna kommer att få sämre service och sannolikt högre kostnader. Det är tvärtemot vad finansmarknadsminister Per Bolund kräver av bankerna.

Sparbankerna har i dag 3.400 medarbetare runt om i landet och kontor i glesbygder där andra banker inte finns kvar. Sparbankerna ger därmed hushåll och företag utanför storstäderna tillgång till fullvärdiga banktjänster. Utredarens förslag innebär att uppemot 400 medarbetare i Sparbankerna riskerar att förlora sina jobb. Det skulle allvarligt försämra förutsättningarna för bankservice på mindre orter och i glesbygden.

I praktiken skulle utredningsförslaget innebära att mindre banker som har valt att ha relativt fler anställda per intäktskrona – till exempel för att som sparbankerna behålla en högre servicegrad med fler kontor – blir hårdare beskattade än andra banker som drivit hårda kostnadsrationaliseringar, kontorsnedläggningar och personalneddragningar.

För Sparbankerna, vars yttersta syfte är att skapa samhällsnytta på de orter man verkar och att agera långsiktigt för kundernas bästa, skulle en sådan lönebaserad skatt försämra förutsättningarna för att långsiktigt upprätthålla en hög servicenivå.

Det borde inte vara lagstiftarens ambition att driva en utveckling som innebär uppsägningar, outsourcing och flytt av kvalificerade medarbetares jobb till andra länder.

Som företrädare för 59 sparbanker med stor betydelse för drygt 2 miljoner kunder fördelade på 223 kontor i 125 kommuner i den stora del av Sverige som ligger utanför storstäderna, uppmanar vi regeringen att skrota förslaget om extra löneskatt.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?