1515
Annons

Björn Rosengren med flera: Prioritera tågsträckan från Göteborg till Oslo

DEBATT. I skuggan av debatten om höghastighetståg finns flera förbisedda infrastrukturprojekt, bland annat sträckan Göteborg–Oslo. Det mest fascinerande med detta järnvägsprojekt är att det är mycket lönsamt, skriver Björn Rosengren, Harald Norvik och Rune Mørck-Wergeland.

Bild:Vidar Knai

Unionsupplösningen 1905 lämnade efter sig flera påbörjade och några aldrig genomförda järnvägsprojekt mellan våra grannländer Norge och Sverige. Om vi fortfarande hade varit i union, så hade vi sannolikt för länge sedan haft en modern järnväg mellan Oslo och Göteborg – inte minst därför att Göteborgs hamn faktiskt är Norges största och viktigaste hamn.

För både Norge och Sverige vore en modern järnvägslösning mellan Oslo och Göteborg inte bara en ny grundpelare för handeln mellan våra två länder, det skulle även kunna lösa en hel del av våra gemensamma utmaningar med att reducera utsläpp, trafikolyckor och köproblem runt Norges största och Sveriges näst största stad.

Det mest fascinerande med just detta järnvägsprojekt är att det är mycket lönsamt. Det kommer att bli minst lika lönsamt som Öresundsbron har blivit! Öresundsbron kostade 30 miljarder danska kronor. Bron stod klar 2000 och redan 2015 gick Öresundsbron med 1 miljard i vinst. Öresundsförbindelsen bygger värden åt både den danska och svenska staten för mycket lång tid framöver.

I dag är det mer trafik över Svinesundsbron än vad det är över Öresundsbron. Varför klarar vi inte av att organisera byggandet av en ny infrastruktur mellan Norge och Sverige, när det kan bli vårt viktigaste gemensamma miljöprojekt samtidigt som det kan bli en sedelpress för bägge våra länder?

Norska och svenska lokala samt regionala myndigheter har sedan slutet av 1980-talet arbetat med att försöka få till en modern järnväg mellan Oslo och Göteborg. Näringslivet, organisationer, banker, transport- och logistikföretag och en rad föreningar har gått ihop i ett projekt för att få norska och svenska myndigheter att skapa ett förstärkt fokus på järnvägsprojektet Oslo–Göteborg.

Det finns en bred enighet om att man bör bygga ut en ny modern järnväg mellan Oslo och Göteborg samtidigt och parallellt med det norska Intercityprojektet runt Oslo, som ska vara klart 2030. När Intercityprojektet når den svenska gränsen vid Halden – och oavsett om vi i Sverige har kommit i gång eller inte med vårt höghastighetstågsprojekt – så bör vi fortsätta bygget ned mot Göteborg.

I dag pågår en professionell diskussion om det är Dalslandsalternativet (över Ed och Kornsjö) eller Bohusbananalternativet (via Strömstad) som är det bästa alternativet. Mittemellanalternativ kan också komma ifråga. Transportmyndigheterna i Norge har i Nasjonal Transportplan NTP 2018–2029 föreslagit att man bör genomföra en ”konseptvalg utredning” (KVU), eller åtgärdsvalstudie som det heter på svenska. Här bör man fokusera på vilken korridor man ska välja och vilken finansierings- och produktionsmodell som ska användas.

Beräkningar, som den norska banken DNB har gjort, visar på en hög lönsamhet för en ny modern järnväg Oslo–Göteborg. Projektet kan finansieras på flera olika sätt, som varken behöver belasta den svenska eller den norska statskassan.

Den nya norska NTP ska beslutas sommaren 2017. Den svenska ska beslutas sommaren 2018. För att få till en gemensam svensk-norsk Åtgärdsvalstudie/KVU bör det därför ske en koordinering mellan infrastrukturministrarna i våra länder och det fort.

Björn Rosengren. ordförande, Norsk-Svenska Handelskammaren
Harald Norvik, ordförande, Norsk-Svensk Handelskammer
Rune Mørck-Wergeland, ordförande, Foreningen Norden


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?