1515

Björn Fägersten: Efter Brexit krävs nytt säkerhetssamarbete med London

DEBATT. Kombinationen av president Trumps politiska agenda, brexit och de kvarvarande EU-ländernas integration placerar Europas säkerhetssamarbete i ett geopolitiskt triangeldrama. EU-länderna har i detta drama allt att vinna på att hålla Storbritannien nära, skriver Björn Fägersten.

EFTER UTTRÄDET. Det mesta som EU gör på det säkerhets-politiska området är i Storbritanniens intresse. Där bör fortsatt samarbete vara möjligt efter brexit, anser Björn Fägersten.
EFTER UTTRÄDET. Det mesta som EU gör på det säkerhets-politiska området är i Storbritanniens intresse. Där bör fortsatt samarbete vara möjligt efter brexit, anser Björn Fägersten.Bild:Hampus Andersson

Europeisk säkerhet vilar på tre pelare. Den första är den europeiska säkerhetsordningen. En uppförandekodex mellan regionens aktörer – institutionaliserad genom Helsingforsdeklarationen och OSSE – om hur konflikter och gränser ska hanteras. Den andra pelaren, den europeiska integrationen inom EU, hade till syfte att bygga bort konflikter.

Den tredje pelaren är den transatlantiska relationen som militärt skyddar Europa genom Nato och som politiskt bundit ihop väst i ett projekt kring demokrati, marknadsekonomi och multilaterala institutioner – känd som den liberala världsordningen.

Den första pelaren har rubbats av Ryssland som 2014 annekterade Krimhalvön och fortsatt bedriver aggression mot Ukraina. De två andra pelarna har Europa och USA med egen kraft satt i gungning med långtgående konsekvenser för kontinentens framtida säkerhet.

Med brexit riskerar européerna att splittras och få svårare att hantera gränsöverskridande problem då färre forum för samarbete med de resursstarka britterna står till buds. Å andra sidan så har de 27 andra länderna tagit stora steg mot djupare integration, inte minst på det säkerhetspolitiska området. Åtgärder om en gemensam ledningskapacitet, gemensamma investeringar i forskning och utveckling av försvarsmaterial samt fördjupat samarbete i mindre grupper inom ramen för EU-samarbetet har beslutats under året – delvis som en effekt av att Storbritannien inte längre bromsar utvecklingen och att de kvarvarande medlemmarna vill visa att integrationen inte nått vägs ände.

De geopolitiska konsekvenserna av enbart brexit är dock blygsamma jämfört med dem som följer av Trumps politik – och kombinationen av dessa faktorer. Trump har visat ett genuint ointresse för den liberala världsordning som USA sedan andra världskriget har garanterat och som alltjämt tjänar landet väl. Hans vision om att USA skulle klara sig bättre i en värld med svagare institutioner, mer konkurrens än samarbete och problemlösning genom bilaterala stormaktsuppgörelser bådar illa för ett Europa som bygger på motsatt vision.

Andra mer konkreta orosmoment som Trump genererat – hans överslätande relation till diverse autokratier, hans tvekan inför EU och hans ovilja att manifestera stöd för multilaterala försvars och klimatarrangemang – är symptom på hans övergripande syn på en önskvärd världsordning.

Medan Tyskland och Frankrike har markerat sin avsikt att stå upp för den liberala världsordningen, har klyftan mellan Trump och Europa satt Storbritannien i en svår sits. Brexit hade varit svårt nog under Clinton och ett fungerande regelstyrt världssystem.

Nu riskerar Storbritannien att behöva bryta sig ur EU i ett världsläge som är betydligt mindre gynnsamt för en medelstort handelsberoende europeiskt land att solospela i. Om de, för att göra denna resa enklare, knyter sig närmare USA – exempelvis genom att frångå europeiska positioner kring klimat och Mellanöstern – riskerar de i stället att isolera sig ännu mer från kontinenten och dess politik.

Detta geopolitiska triangeldrama – mellan Trumps USA, ett EU27 med ökande självförtroende och ett alltmer pressat Storbritannien – kommer att definiera den framtida pelarstrukturen för europeisk säkerhet. För EU-länderna följer ett antal effekter och möjliga strategier ur detta läge.

Vad gäller den transatlantiska relationen så är den primära risken den ovan nämnda geopolitiska klyftan i synen på det internationella systemet. Trots vaghet kring utfästelser finns det all anledning att tro att USA fortsatt kommer att investera i Nato och det europeiska territorialförsvaret. Ett säkert Europa, och en amerikansk maktbas i Europa, är till gagn även i Trumps tänkta världsordning.

Dessutom balanseras hans egna idéer av såväl den egna administration som andra delar i det amerikanska maktdelningssystemet. Däremot lär Trump vara mindre intresserad av att Nato ska hantera säkerhetsproblem i Europas närhet såsom Libyen eller Mali. De neddragna amerikanska bidragen till FN:s fredsbevarande verksamhet innebär att inte heller andra i samma utsträckning kan engagera sig.

Här krävs otvetydigt ett större europeiskt engagemang och kapacitet, oavsett vilken plattform – EU, Nato, FN eller lösa koalitioner, man väljer att använda sig av. Strategin är rimligtvis att vänta ut Trump, hoppas på interna moderata krafter och samtidigt kompensera för USA:s bristande och selektiva intresse för europeiska och globala frågor.

Det är därmed rimligt att anta att arbetsfördelningen mellan EU och Nato på medellång sikt blir än tydligare: Nato ansvarar för Europas territorialförsvar medan EU bygger säkerhet i Europa genom integration och försvarsindustriell kapacitetsuppbyggnad samt i Europas närhet genom krishanteringsinsatser, diplomati och samhällsstöd.
I fråga om brexit har EU större möjligheter att påverka skeendet och inte bara dess konsekvenser.

För det första lär Storbritannien, för att kompensera för brexit, investera i bilaterala samarbeten och samarbeten i mindre grupper med europeiska länder. Från Storbritanniens perspektiv kan format som det nordisk-baltiska samarbetet eller Visegradgruppen i Centraleuropa erbjuda plattformar för inflytande och ett sätt att balansera maktformationer närmare EU:s kärna såsom institutionerna och den tysk-franska axeln.

Andra medlemsländer bör vara medvetna om denna potentiella maktdimension och säkerställa att bilateralt och ”minilateralt” samarbete med Storbritannien kompletterar samarbete inom EU och inte i onödan överlappar samarbete mellan EU som helhet och Storbritannien.

För det andra gäller det att säkerställa en bred uppgörelse mellan Storbritannien och EU. Det mesta som görs av EU på det säkerhetspolitiska området – oavsett om det handlar om kontraterrorism, cyberskydd, bekämpning av organiserad brottslighet eller krishanteringsinsatser längs Europas gränser – är i Storbritanniens nationella intresse. När Storbritannien efter brexit inte längre behöver frukta att bli indraget i en inbillad EU-armé lär det i stället finnas goda möjligheter till konstruktivt samarbete.

I det läget vore det olyckligt om samarbetet enbart bestod av en serie isolerade avtal inom olika sektorer såsom åtkomst till Europols databaser och delaktighet i civila och militära insatser. Förutom sådant operativt samarbete borde Storbritannien sys in i de förberedande och beslutsfattande verksamheterna – dock utan veto – av EU:s säkerhetspolitik för att öka den övergripande strategiska samsynen. Slutligen så skulle de mer politiska elementen i EU:s solidaritetsklausuler kunna upprepas i en framtida solidaritets- och säkerhetspakt mellan EU och Storbritannien för att skänka ett politiskt ramverk åt samverkan. En strategi för att på detta sätt hålla Storbritannien nära skulle motverka en möjlig geopolitisk spricka och öka EU:s förmåga att stå upp för den liberala världsordning som unionen själv är ett barn av.

 

Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.
Har i dagarna publicerat rapporten ”Transatlantic Turbulence” om effekterna av brexit och Trumps utrikespolitisk för europeisk säkerhet.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Unikt projekt där proffs och privatpersoner delar utrustning

I en bostadsrättsförening i Falkenberg kan de boende låna trädgårdsmaskiner och trädgårdsredskap gratis. Jeanette Bernhard Bertilsson, marknadsområdeschef för Riksbyggen i Halland, är nöjd med projektets utfall.
I en bostadsrättsförening i Falkenberg kan de boende låna trädgårdsmaskiner och trädgårdsredskap gratis. Jeanette Bernhard Bertilsson, marknadsområdeschef för Riksbyggen i Halland, är nöjd med projektets utfall.

Ny teknik sparar både tid och miljö i Riksbyggens fastighetsförvaltning. Nu testar man om delning av trädgårdsverktyg kan underlätta utevardagen, både för de boende och för Riksbyggens personal.

Som stor fastighetsförvaltare är Riksbyggen också en stor användare av trädgårdsredskap och andra maskiner. Traditionellt har de här redskapen främst drivits av fossila bränslen, men de senaste åren har man mer och mer gått över till eldrivet.

– Vi vill minimera utsläppen och slippa de bensinslukande maskinerna och har investerat i många nya verktyg med någon form av elkomponent i sig, säger Mikael Günthner, leveranschef för fastighetsservice i Skaraborg.

Läs mer om hållbar fastighetsförvaltning hos Riksbyggen.

Men det är inte bara tekniken som förändras utan även hur redskapen används. Under sommaren har Riksbyggen i Halland i samarbete med verktygstillverkaren Husqvarna testat ett nytt sätt att ge både fastighetsförvaltare och privatpersoner tillgång till nya, batteridrivna verktyg.

– Delningsekonomin växer och lämpar sig väl för vår typ av produkter, säger Margaretha Finnstedt, chef för Innovation Lab på Husqvarna.

– Våra maskiner är byggda för att klara omfattande användning, samtidigt vet vi att många privatpersoner inte behöver till exempel häcksax och lövblås mer än ett par gånger per år.

Proffs och boende delar verktyg

För att se om man kunde lösa det dilemmat startades i juni projektet Trädgårdsboxen i en bostadsrättsförening i Falkenberg. Två förråd utrustade med batteridrivna trädgårdsmaskiner från Husqvarna och trädgårdsredskap från Gardena placerades ut i området och de boende kunde sen låna gratis från boxen. Dessutom använde även Riksbyggens personal verktygen när de var och jobbade i området.

– Trädgårdsboxen gör det möjligt att testa om det går att öka nyttjandegraden ytterligare genom att låta grönyteproffs och boende dela verktyg, eftersom proffsen behöver verktygen på vardagarna medan de boende främst har behovet på kvällar och helger, förklarar Margaretha Finnstedt.

Läs mer om Riksbyggens tjänster för välskötta utemiljöer.

Vid en avstämning i slutet av sommaren visade det sig att projektet blivit mycket uppskattat av både de boende och Riksbyggens personal.

– Många som bor här har redan liknande produkter hemma, trots det har det har varit hög beläggning, säger Marcus Rimme, arbetsledare på Riksbyggen i Falkenberg.

– Dessutom sparar det tid för oss på Riksbyggen. Om vi är där för att klippa häcken men ser en gräsplätt som behöver klippas, då kan vi låna en klippare ur boxen istället för att behöva lägga tid på att åka tillbaka till vårt förråd och hämta. Jag gillar att testa nya saker och vill göra något för miljön, så jag tycker att det här är perfekt.

Cirkulär ekonomi och kundnytta

Även Jeanette Bernhard Bertilsson, marknadsområdeschef för Riksbyggen i Halland, är nöjd med projektets utfall.

– Vi lägger mycket arbete på hitta nya sätt att jobba för att nå både cirkulär ekonomi och kundnytta, och att få delta i det här världsunika projektet där proffs och privatpersoner delar utrustning är väldigt roligt. Jag hoppas att vi genom det ska kunna inspirera fler att tänka nytt, samtidigt som vi själva ska se hur vi kan vidareutveckla konceptet.

Margaretha Finnstedt ser också fram emot ett vidare samarbete.

– Riksbyggen är en väldigt framåtlutad organisation med ett tydligt kund- och miljöfokus. Vi har en spännande, och rolig, resa framför oss när vi tar piloten vidare till nästa steg.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?