1515

Bert Karlsson: Attefallshusen en bluff

DEBATT. Attefallshus blev namnet på de enkla hus på 25 kvadratmeter som kan byggas utan bygglov. Men med de begränsningar som finns i dag blir de inte något bra permanentboende. Det är därför så få Attefallshus har blivit av, anser entreprenören Bert Karlsson.

VEM HAR RÅD ATT BO? Sverige har enormt höga byggkostnader generellt, samtidigt som politikerna har tillåtit Attefallshusen att bli en flopp. Om dessa hus får byggas något större kan de bli ett rimligt permanentboende.
VEM HAR RÅD ATT BO? Sverige har enormt höga byggkostnader generellt, samtidigt som politikerna har tillåtit Attefallshusen att bli en flopp. Om dessa hus får byggas något större kan de bli ett rimligt permanentboende.Bild:Maja Suslin

Statsmakterna har medverkat till en byggboom där det byggs nya bostäder i de flesta svenska kommuner, utan att någon tar ansvar för en galen prissättning. Resultatet av lägenhetsrallyt är att ingen till slut kommer att kunna betala för de dyra lägenheterna utan bidrag; i slutänden får staten alltså gå in och betala för den bostadsbubbla den själv blåst upp.

Först: Attefallshusen, som var tänkta att mildra den akuta bristen på bostäder i framför allt storstäderna. En liten, billig permanentbostad som inte kräver något bygglov. Aktivera nya bostadsområden, upplåt din trädgård, löd uppmaningen när regeringen skulle lansera de nyckelfärdiga husen.

En fantastisk idé, tyckte Göteborgs stad, och beslutade satsa miljoner på en marknadsföringskampanj. 40 000 hushåll fick en broschyr där de informerades om möjligheterna att aktivera sin tomt och ge plats för ett Attefallshus. Parallellt med det här byggdes en utställning mitt i stan, där ett antal företag kunde visa sin hus. Intresset var enormt.

Resultatet av kampanjen? Fiasko.

Göteborgs stad var så övertygad om projektets framtidsutsikter att man räknade med att få tusentals svar. Man fick åtta!

Förklaringarna till fiaskot är flera. Husen är fula och knappt värda att kalla ett boende; de är mer att betrakta som ett förråd. Och vem är beredd att betala en halv miljon för ett förråd? Dessutom är de förkastliga från brandsäkerhetssynpunkt, eftersom de har en repstege upp till sovloftet. Utöver det här fanns det hundratals byråkratiska hinder, där inte ens Skatteverket visste hur det skulle fungera.

Mitt eget företag Rullebo hade en annan utgångspunkt. Vi erbjöd tomtägare att köpa husen för en krona om vi först fick hyra ut dem i fem år.

Resultatet? Vi fick knappt 100 svar, trots att vi alltså skänkte bort ett hus värt en halv miljon.

Tanken med Attefallshus är rätt, men i nuvarande utformning en stor bluff. Det är först om man bygger 30 kvadratmeter i bottenvåningen och höjer takhöjden från 4 meter till 4,70 som det blir ett riktigt boende. Då får man också plats att bygga en riktig trappa upp till sovloftet.

Bostadsminister Peter Eriksson är positivt inställd till de här förändringarna. Han har sagt att de ska genomföras, men han möter hårt motstånd från i stort sett varje remissinstans, och då inte minst kommunerna. Varför är obegripligt.

Peter Eriksson måste nu sätta press på kommunerna och se till att de följer regeringens intentioner. Sverige har i dag bland de högsta byggkostnaderna i hela världen. Bland annat på grund av för lite konkurrens och för mycket byråkrati. Risken att det leder till en ny bostadsbubbla är överhängande.

Just nu byggs det nya lägenheter över hela landet. Men byggkostnaderna är höga, många projekt blir dyra och frågan måste ställas: vem ska ha råd att betala skyhöga hyror och bostadsrätter som kostar flera miljoner? När det inte längre fungerar på guldkusten (Tanum), var ska det då fungera?

Hur många av exempelvis studenterna i Göteborg kan bo i bostäder där byggkostnaden ligger på 95.000 kronor per kvadratmeter? I storstäderna har fastighetsägare kunnat ta ut rena fantasipriser för att hyra ut boenden och lägenheter till ensamkommande. Det har satt taket, prishöjningskarusellen är i gång.

Internationella ekonomer är överens om, att om Sverige får en 2-procentig höjning av räntan, blir konsekvenserna förödande. Och värst utsatta är de sårbara bostadsrättsföreningarna, där medlemmarna är solidariskt betalningsskyldiga.

Samtidigt finns alternativen, ekonomiskt försvarbara lösningar. Vi kan bygga en minivilla på 45 kvadratmeter plus altan för 10.000 kronor per kvadratmeter, alltså under en halv miljon. Det bygger på ett samarbete med Polen, där modulerna byggs för att sedan monteras i Sverige. Det är samma typ av samarbete som en gång lade grunden till Ikeas ojämförliga framgångar.

Det här är ett alternativ som motarbetas med argument som att det skulle vara ett andra klassens boende, ”som i USA”. Men ingen av kritikerna ställer sig frågan varför 20 procent av amerikanerna bor på det här sättet.


Bert Karlsson, entreprenör


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?