Hoppa till innehållet

Annons

Arvid Åhlund: Taffliga robotar stjäl inga jobb

LEDARE. Stefan Löfven har fått extrajobb.

PÅ JOBBET. Stefan Löfven leder en internationell expertgrupp som ska analysera hur bland annat robotiseringen påverkar folks möjligheter att hitta arbete i framtiden.
PÅ JOBBET. Stefan Löfven leder en internationell expertgrupp som ska analysera hur bland annat robotiseringen påverkar folks möjligheter att hitta arbete i framtiden.Bild:Fredrik Sandberg

Sedan i måndags leder statsministern FN:s Global commission on the future of work, en internationell expertgrupp som ska analysera hur robotisering och andra megatrender påverkar folks möjligheter att få jobb i framtiden.

En rapport med rekommendationer planeras till 2019. Slutsatserna blir viktiga även för svensk del, säger Stefan Löfven till SvD (21/8): ”Ökad automatisering och robotisering väntar, det råder ingen tvekan om det”.

Så är det. Åtminstone om man får tro de otaliga experter, bloggar och böcker som framhåller hur robotiseringen kommer stöpa om samhället i grunden, förr än vi anar.
Många ser förtjänster, andra räds en framtid där knappt någon har arbete. Enligt en uppmärksammad studie vid Oxford-universitetet 2013 riskerar 47 procent av amerikanska jobb försvinna till följd av robotiseringen.

I Sverige är det ännu värre, enligt nationalekonomen Stefan Fölster. I en rapport för Stiftelsen för strategisk forskning drar han slutsatsen att 53 procent av alla svenska jobb kan komma att automatiseras. Robotarna kommer inte ens nöja sig med att ta våra jobb, varnar fysikern Stephen Hawking och Tesla-grundaren Elon Musk. Sannolikt lär de ha ihjäl oss också.

Men en sak i taget. Robotisering, digitalisering, artificiell intelligens är – hårdraget – alla slang för automatisering. Automatiseringens förtjänst är att den möjliggör vidunderliga produktivitetsökningar – samma antal arbetare kan producera mer med lika stora insatser. Det är (i långa loppet) en förutsättning för tillväxt, men gör vissa jobb överflödiga på kuppen.

Robotisering är automatisering på steroider. Med robotarnas hjälp kan ett fåtal anställda producera lika mycket eller mer än tidigare. Eftersom produktivitet räknas som produktion per arbetare, skjuter produktiviteten i höjden.

Sådan är logiken. Den rimmar emellertid illa med verkligheten. I USA – där digitaliseringens effekter diskuteras särskilt flitigt – är arbetslösheten rekordlåga 4,4 procent. Den amerikanska ekonomin har skapat i genomsnitt 185.000 jobb i månaden snart 90 månader i sträck. Därtill har produktivitetstillväxten varit bekymmersamt låg i flera år.

Situationen i Sverige ser ungefär likadan ut. Arbetslösheten är låg, produktivitetstillväxten trög – tvärtemot automatiserings inneboende logik. Om robotarna är i färd att sno våra arbeten, gör de ett taffligt jobb.

Att robotiseringen tycks ”göra sig påmind överallt, utom på arbetsmarknaden”, som en amerikansk analytiker sammanfattat det, beror sannolikt på att företagen inte investerar tillräckligt. En Capgemini-rapport från i somras varnar att svenska företag inte lägger tillräckligt med resurser på ”smart” teknik. Då blir det också svårt för den att göra avtryck.

Även om automatiseringen tilltar i omfattning på sikt, finns det skäl att ifrågasätta i vilken utsträckning arbetstillfällen faktiskt kommer försvinna. De flesta jobb består av olika moment, vissa lättare att automatisera än andra. En OECD-studie från ifjol som tog hänsyn till detta fann att endast 9 procent av nuvarande amerikanska jobb är hotade. För Sverige var siffran 7 procent.

Därtill kan det vara värt att komma ihåg att automatiseringen ”nästan uteslutande” gjort enskilda moment snarare än hela yrken överflödiga, som TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom påpekar i ett läsvärt blogginlägg på Utredarna.nu från i maj. Engblom hänvisar till en studie som fann att av de 271 yrken som ingick i 1950 års folkräkning i USA hade bara ett försvunnit på grund av automatisering 2010 – hisspojke. Desto fler tillkom. Det kommer de göra även framöver.

Innehåll från Nordea Private BankingAnnons

Hittat drömhuset vid Medelhavet? Ordna bostadsaffären smidigt från Sverige

Fredrik Lager på Nordea Private Banking.
Fredrik Lager på Nordea Private Banking.

Vill du förlänga sommaren genom att köpa fritidshus eller våning i utlandet? Såväl för finansieringen som det juridiska och praktiska runt affären finns det kvalificerad hjälp att tillgå.

– I praktiken kan du ordna hela bostadsaffären från Sverige, något som verkligen brukar uppskattas, säger Fredrik Lager på Nordea Private Banking.

Extern länk: Läs mer om Nordea Private Bankings erbjudande 

Fredrik Lager som är affärsutvecklare på Nordea Private Banking har specialiserat sig på att stötta Private Banking-kunder över hela Sverige som planerar att köpa ett fritidsboende utomlands. Han är jurist i grunden och har arbetat med internationell private banking sedan 2006. Innan dess var han verksam som advokat och delägare i en advokatbyrå i London under nästan 10 år.

I sin nuvarande roll ansvarar han för processen kring bostadsfinansieringen och ser till att allting sköts på ett korrekt och smidigt sätt. Sedan en tid tillbaka erbjuder Nordea Private Banking nämligen hjälp med finansiering av fastigheter i både Spanien och Frankrike och dessutom kan kunderna få hjälp med juridiska dokument och andra praktiska frågor inför sitt köp.

Vilka är de mest populära platserna för kunderna att köpa boende i?

– Vad gäller Frankrike handlar det nästan uteslutande om Rivieran, det vill säga kustremsan mellan Monaco och Saint-Tropez, även om vi också finansierat våningar i exempelvis Paris. I Spanien handlar det mest om Mallorca eller Costa del Sol på den spanska sydkusten.

Vilka förutsättningar gäller för att kunna få ett utländskt bolån?

– Först och främst måste man vara kund i Nordea Private Banking och bostaden ska alltså ligga i Spanien eller Frankrike. Vi har också som krav att man ska ha minst lika mycket pengar i förvaltning hos oss som lånebeloppet.

Hur mycket får man låna mot sitt hus i Spanien och Frankrike?

– Det finns egentligen ingen övre gräns, men minsta lånebelopp är 750 000 euro. Fastigheterna vi belånar måste ha ett fastställt värde på minst 1 100 000 euro.

Om man hittat sitt drömhus, hur går det rent praktiskt till att ta ett internationellt bolån?

– Det första vi i Private Banking gör är att värdera huset eller våningen. För detta ändamål använder vi oss av opartiska och välrenommerade värderingsinstitut i Spanien och Frankrike.

När värdet och lånebeloppet är fastställt tar Nordea fram låne- och pantavtal på svenska. Man behöver med andra ord inte skriva på något avtal på ett språk man kanske inte behärskar. När avtalen är undertecknade av både köparen och Nordea skickas de till våra advokater i Spanien eller Frankrike, beroende på var fastigheten är belägen.

Advokaterna ombesörjer översättning av dokumenten som sedan också ska skrivas under av köparen. Efter att alla dokument är undertecknade avtalas tid hos en notarie. Till skillnad mot Sverige använder sig både Frankrike och Spanien av notarier för att formellt slutföra köp av fast egendom. Hos notarien undertecknas köpeavtal och bankens advokat ombesörjer att vår pant registreras i det lokala fastighetsregistret.

Det är inget krav på att kunden själv måste närvara vid mötet hos notarien utan man kan ge fullmakt till sin egen advokat att underteckna alla handlingar.

Är det dyrt att finansiera sitt boende utomlands?

– Precis som i Sverige har banken en upplåningskostnad i den valuta som lånet görs. När det gäller Spanien och Frankrike lånar vi ut i euro vilket innebär att räntebasen är EURIBOR. Denna räntebas skiljer sig inte så mycket från den svenska. På toppen av räntebasen tar banken en marginal, precis som i Sverige. Sedan tillkommer en uppläggningsavgift för det internationella bolånet och en del andra avgifter.

Varför väljer Private Bankings kunder att låna när de kan finansiera utlandsbostaden med egna pengar?

– Jag tror att de flesta kunder inte vill binda upp alltför stor del av sin förmögenhet i sina fastigheter. Man vill sprida riskerna helt enkelt och kanske även tänker att man kan få bättre avkastning på kapitalet via sin förvaltning än vad man betalar i ränta på samma belopp. Räntan på det internationella bolånet är ju dessutom avdragsgill i Sverige.

Sedan ska man komma ihåg att både Spanien och Frankrike har kvar förmögenhetsskatt och arvsskatt. I många fall påverkar skatterna även utlänningar som äger större obelånade fastigheter i landet, trots att man faktiskt bor permanent i Sverige som inte har kvar dessa skatter, påpekar Fredrik Lager.

– Eftersom Nordea inte ger någon skatterådgivning rekommenderar jag alltid våra kunder att söka lokal expertis i dessa frågor.

Extern länk: Ta reda på mer om hur Private Banking kan hjälpa dig med bostadsköp i utlandet  

Notera att innehållet i denna artikel endast utgör marknadsföringsmaterial och generell information. Att låna i utländsk valuta kan innebära en valutarisk. Innehållet ska inte tolkas som juridisk rådgivning, skatterådgivning, anbud eller som en rekommendation i något avseende från Nordeas sida. Ingående av separata avtal och villkor krävs för att nyttja Nordea Private Bankings utbud av tjänster.

Mer från Nordea Private Banking

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nordea Private Banking och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera