ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Anna Kinberg Batra och Hans Wallmark: Löfven visar svagt ledarskap

  • Bristen på ledarskap märks också i den långa rad frågetecken runt regeringens agerande när det gäller FN-resolutionen om förbud mot kärnvapen, skriver Anna Kinberg Batra och Hans Wallmark. Foto: Emil Langvad

DEBATT. Säkerhetsläget har försämrats i omvärlden och det påverkar även Sverige. Regeringen har svajat i flera säkerhetspolitiska frågor, skriver Anna Kinberg Batra, partiledare (M) och Hans Wallmark, försvarspolitisk talesperson (M).

För en dryg vecka sedan, fredagen den 7 oktober, fraktade ett ryskt fartyg Iskander-robotar genom Östersjön till Kaliningrad. De har en räckvidd på 500 kilometer och kan därför nå hela södra Sverige. Rysslands aggressiva agerande ökar spänningarna i vårt närområde.

Det är ytterligare ett mörkt moln i en omvärld som redan präglas av oro och osäkerhet. Hotet från den internationella terrorismen är alltjämt starkt. Kriget i Syrien skapar inte bara obeskrivligt lidande för befolkningen, utan ökar motsättningarna i det internationella samfundet. Även här innebär Rysslands agerande ett ökat hot. Och till och med innanför riksdagens väggar har det uppstått frågetecken kring vilka makter som påverkar riksdagskanslier.

Det är i oroliga tider som ett lands ledarskap prövas. Det kräver bland annat förmåga att både formulera och försvara sitt lands intressen i internationella sammanhang. Det kräver vilja och förmåga att rusta det svenska försvaret och stärka samarbetet med andra länder. Flera exempel på bristande ledarskap från Stefan Löfven och hans regering riskerar i stället att försvaga Sverige.

Krister Bringéus utredning om Sveriges försvarspolitiska samarbeten är befriande tydlig med att Sveriges säkerhet skulle stärkas av ett Natomedlemskap. Det skulle också leda till större stabilitet i vårt närområde. Dörren till Nato måste vara öppen – men Stefan Löfven vill hålla den stängd. Omsorgen om det egna partiet är tydligen viktigare än ansvaret för landet.

Stefan Löfvens oförmåga syntes när Joe Biden var på besök i Sverige. Den amerikanska vicepresidenten uttryckte stor oro över planerna på en ny rysk gasledning i Östersjön, den så kallade Nord Stream 2. Europas beroende av rysk gas skulle öka, och under byggtiden skulle Sverige ge Ryssland tillgång till viktiga svenska hamnar som Karlshamn och Slite. Tillfrågad om den svenska regeringens uppfattning i frågan blev Stefan Löfven svarslös.

När ett antal medlemsländer undertecknade ett brev till EU-kommissionen med uppmaningen att agera mot Nord Stream 2 tackade regeringen nej till att medverka. Denna fråga hör hemma på EU-nivå, men regeringen tycks sakna både vilja och förmåga att agera.

I dagarna diskuteras dessutom på EU-nivå att förstärka sanktionerna mot Ryssland, efter landets agerande i samband med det fasansfulla som sker i Aleppo, där bomberna riktas mot sjukhus och marknader. Där skulle Sverige kunna ta en aktiv roll för att få fram sanktioner. Men regeringen är i stället passiv och otydlig.

Bristen på ledarskap märks också i den långa rad frågetecken runt regeringens agerande när det gäller FN-resolutionen om förbud mot kärnvapen som kommer att behandlas i FN:s generalförsamling i höst. Ett svenskt ja som regeringen nu har meddelat kan riskera att stänga dörren till ett svenskt Natomedlemskap och försvåra det samarbete Sverige har i dag med enskilda Natoländer, särskilt USA. Det borde klaras ut före vilka konsekvenser ett sådant ställningstagande får.

Att arbeta mot kärnvapen är absolut lovvärt och viktigt, men man måste också se hela bilden när det gäller vilka chanser resolutionen har att påverka kärnvapenstaterna och vilka konsekvenserna är för Sveriges säkerhet.

Förutom att sätta viktiga svenska intressen på spel förvärras regeringens agerande av att inga konsultationer har gjorts med oppositionen. Detta trots att detta är en fråga som har långtgående konsekvenser för svensk säkerhetspolitik.

Tydligare kan inte bristen på ledarskap bli. Stefan Löfvens regering vet inte vad den vill och saknar förmåga att agera handlingskraftigt.

Moderaterna kommer alltid att sätta omsorgen om svenska intressen i främsta rummet i försvars- och säkerhetspolitiken. Vi såg till att anslagen till försvaret fördubblades jämfört med regeringens bud i försvarsöverenskommelsen 2015. Vi har också bland annat öppnat för möjligheten att delvis återinföra värnplikten.

Vi anser också att säkerhetsläget kräver att Försvarsberedningen kallas in för att ta ett helhetsgrepp på Sveriges säkerhetspolitiska utmaningar. Och nästa steg mot Nato bör vara en färdplan mot medlemskap – inte en stängd dörr.

I en orolig omvärld och i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ökar kraven på starkt politiskt ledarskap. Sverige får inte vara en tvekande röst som kan missförstås. Den som tvekar eller låter omsorgen om partiet gå före ansvaret för landet försvagar Sverige.

Anna Kinberg Batra, partiledare (M)
Hans Wallmark, försvarspolitisk talesperson (M)

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer