1515

Andersson och Bolund: Vi ändrar på 3:12-förslaget

DEBATT. Regeringen sänker inte schablonbeloppet i 3:12-reglerna. Inte heller går regeringen vidare med förslaget att höja löneuttagskravet. Beräkningen av det lönebaserade utrymmet justeras också. Dessa besked ger Magdalena Andersson och Per Bolund inför att ändringar i 3:12-förslaget på onsdagen sänds ut på remiss.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S).Bild:Marc Femenia

Sverige är världens näst mest innovativa ekonomi enligt Bloombergs index och Forbes rankar vårt företagsklimat som världens bästa. Vi har många företag som driver utvecklingen i sina branscher och en startup-miljö som väcker avund i omvärlden.

Två tredjedelar av de 150.000 nya jobb som skapats sedan valet finns i privat sektor. Det är avgörande för vårt framtida välstånd att denna utveckling fortsätter och att nya små företag växer, anställer och exporterar.

I Sverige beskattas inkomst av kapital lägre än inkomst av tjänst. Det finns goda skäl till det. Särskilt viktigt är det att entreprenörer har bra, långsiktiga och tydliga villkor. De tar risker och skapar samhällsnytta, och skattesystemet uppmuntrar detta.

3:12-reglerna styr hur stor del av inkomsterna delägare som har kvalificerade andelar i ett fåmansföretag kan ta ut som lägre beskattad kapitalinkomst.

Finansdepartementet skickar i dag, onsdag, ett förslag på remiss om förändringar av dessa regler. Förslaget syftar till att underlätta generationsskiften i fåmansföretag och göra vissa förändringar i beskattningen av utdelning och kapitalvinst.

De förslag som Utredningen om översyn av 3:12-reglerna tog fram skulle slå hårt mot de allra minsta företagens förutsättningar och regeringen har därför på flera punkter justerat förslagen för att säkerställa att det även i fortsättningen finns goda förutsättningar att starta och driva företag i Sverige.

Förslagen ingår i en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Regelverket har setts över ett antal gånger de senaste åren, bland annat under den förra regeringen. Avsikterna har varit goda, men utrymmet för att räkna inkomst som lägre beskattad kapitalavkastning har vuxit kraftigt.

År 2014 hade svenska småföretagare kunnat spara ett sammanlagt sådant utdelningsutrymme på nästan 750 miljarder kronor för kommande år. Spänningarna mellan beskattning av kapitalinkomster och förvärvinkomster har samtidigt i stort sett fördubblats.

Bolagsskatten har också successivt sänkts från 28 till 22 procent. Incitamenten för inkomstomvandling har därigenom ökat.

Men alla som använder sig av reglerna tar inte samma risk. Den som fakturerar en eller ett fåtal uppdragsgivare i stället för att ta anställning är inte nödvändigtvis jämförbar med den som med egna eller lånade pengar bygger upp ett litet företag.

En läkare som är anställd i ett landsting kan få ut över 100.000 kronor netto mindre per år än en kollega som från eget bolag fakturerar motsvarande bruttolönen.

När riksdagen senast ändrade 3:12-reglerna tillkännagav den för regeringen att utvecklingen bör följas noga och reglerna vid behov justeras skyndsamt.

Mot denna bakgrund utvidgade regeringen i januari 2015 det uppdrag en särskild utredare hade fått att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Utredningen överlämnade i november sitt betänkande.

I den promemoria som nu remitteras föreslås att ägarskiften mellan närstående underlättas, att beräkningen av det lönebaserade utrymmet ändras, att kapitalandelskravet utformas som ett nytt tak för det lönebaserade utrymmet, att uppräkningen av sparat utdelningsutrymme begränsas, att ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst införs, samt att skattesatsen inom gränsbeloppet höjs till 25 procent – samma som gäller för onoterade andelar.

Dessa förändringar minskar möjligheterna till inkomstomvandling, minskar spänningarna mellan olika typer av inkomst och ökar neutraliteten i skattesystemet. Regeringen har eftersträvat bästa möjliga balans mellan att motverka konstlade bolag och säkra fortsatt goda skattevillkor för företagande och entreprenörskap.

Förändringarna innebär större skatteintäkter, vilket utifrån de justeringar som har gjorts sedan 2006, inte minst av bolagsskatten, är en rimlig riktning. Skatteintäkterna blir dock lägre än med utredningens förslag.

Utredningen hade även föreslagit en sänkning av schablonbeloppet i förenklingsregeln. Förenklingsregeln används av omkring 70 procent av delägarna och framför allt av de minsta företagen och nystartade företag. Regeringen har därför valt att inte sänka schablonbeloppet.

Delägarna i de minsta företagen kommer även i framtiden ha möjlighet att tillsammans ta ut 2,75 inkomstbasbelopp, cirka 170.000 kronor, som inkomst av kapital. Av samma skäl har vi valt att inte gå vidare med utredningens förslag om att höja löneuttagskravet.

Även utredningens förslag om beräkningen av det lönebaserade utrymmet har justerats med hänsyn till små företags och nystartade företags förutsättningar.

Sedan tidigare har regeringen presenterat ett förslag om skattelättnad för vissa personaloptioner. Vi remitterade i förra veckan förslag om att fler företag ska kunna få nedsatta arbetsgivaravgifter när de anställer sin första medarbetare.

Regeringen tar ansvar för politiken som helhet och Finansdepartementet remitterar nu ett förslag där generationsväxlingar underlättas, skattenivån justeras och de minsta företagens förutsättningar prioriteras, så att Sverige fortsätter vara ett land där människors drivkraft leder till innovation och nya företag.

Magdalena Andersson, finansminister
Per Bolund, biträdande finansminister

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från FrameryAnnons

Framery ger effektivare och gladare arbetsplatser

En väsentlig andel av stressrelaterade problem grundar sig i stressiga och högljudda kontorsmiljöer, där över 50 procent av alla personer har svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap*.

– Stressiga miljöer kan få stora konsekvenser. När vi nu alltmer börjar återgå till kontorsarbete är det därför centralt att erbjuda sina medarbetare störningsfria lösningar, betonar Rasmus Nanhed, Head of Sales på Framery. 

Sedan 2010 har branschpionjären Framery utvecklat ljudisolerade telefon- och möteshytter. Enligt Jukka-Pekka Holopainen, Sales Director för Nordics, Middle East & Africa, handlar företagets affärsidé i slutändan om att göra folk gladare – och friskare. 

– Enligt BBC Capital minskar till exempel den individuella produktiviteten med runt 15 procent på ett kontor med öppen planlösning. Många störningsmoment leder helt enkelt till mental stress, vilket påverkar både hälsa och effektivitet negativt. Med våra mötes- och telefonpodar får medarbetarna möjlighet att arbeta fokuserat och utan buller och störningar.

En snabb och kostnadseffektiv lösning

Det är emellertid inte bara flexibilitet som är Framerys styrka. Podarna kan levereras inom fyra veckor över hela världen via Framerys återförsäljare och inkluderar allt som behövs för att komma igång direkt. El- och USB-uttag, såväl som belysning, ventilation och ljudisolering är redan på plats. 

De flyttbara podarna finns i ett flertal storlekar, vilka lämpar sig för allt från enskilt arbete till möten på 4-6 personer. Poddarna installeras snabbt och är redo att användas direkt. Det är en flexibel lösning, med överlägsen ljudisolering, ergonomi och akustik. Som användare kan du vara säker på att ditt samtal inte kan höras in eller ut ur podden.

– Därtill är hytterna långt bättre ur miljösynpunkt än fasta väggar. Att bygga till mötesrum eller slå upp nya väggar är ineffektivt i längden – förr eller senare kommer företagets behov att ändras och plötsligt behöver man bygga om igen. Det blir dyrt både ekonomiskt och klimatmässigt. En mötespodd från Framery kan enkelt flyttas eller tas med till nästa kontor, konstaterar Rasmus.

Större acceptans av hemarbete ger mer videomöten

Det talas mycket om framtidens kontor och hybrid arbetsmodell vilket innebär att fler människor ibland kommer att arbeta från sina hem eller andra platser än kontoret. 

– Folk har blivit vana vid att arbeta i lugn och ro därhemma och videomöten har kommit att bli norm för de flesta. Detta lär inte förändras även om allt fler återvänder till kontoren. Ett halvfullt kontor med personer som samtidigt sitter i videomöten kommer att lyfta ljudnivåerna till svindlande höjder. Att spontant kunna droppa in i en pod för enskilt arbete eller boka utrymme för viktiga videomöten kommer att vara avgörande för många, fortsätter Rasmus.

Kan både hyras och köpas

För att ytterligare öka sina kunders valmöjlighet erbjuder Framery podar både till uthyrning och försäljning. Det går lika bra att beställa sina podar direkt på Framerys hemsida, som att kontakta sin ordinarie återförsäljare; Framery samarbetar med de flesta stora kontorsmöbelaktörerna. 

– I nuläget vet vi inte hur framtiden kommer att se ut, men allt pekar på att snabbrörlighet och effektivitet kommer att vara än mer affärskritiskt under de kommande åren. Vill man då utveckla ett kontor efter morgondagens behov behöver man snabbt kunna anpassa både sig själv och sin verksamhet. Där kan vi hjälpa till, med kostnadseffektiva och smarta lösningar, avslutar Jukka-Pekka.

Läs mer om Framerys podlösningar

* Källa: University of Sydney

 

Mer från Framery

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Framery och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?