1515

Anders Wijkman: Sverige ska vara förebild i klimatambitionerna

DEBATT. Sedan klimatmötet i Paris har effekterna av ett instabilt klimat manifesterats på en rad sätt. Det borde öka ansträngningarna hos FN:s medlemsländer. Men världens största ekonomi gör tvärtom. Sverige markerar nu mot detta med en ambitiös klimatlag, konstaterar Anders Wijkman.

AGERA NU. Kostnaderna för att inte göra något är skyhögt större än att jobba för målen i klimatlagen, anser Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen, vars förslag från i fjol ligger till grund för den klimatlag som regeringen lade fram i veckan.
AGERA NU. Kostnaderna för att inte göra något är skyhögt större än att jobba för målen i klimatlagen, anser Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen, vars förslag från i fjol ligger till grund för den klimatlag som regeringen lade fram i veckan.Bild:Bertil Ericson

Klimatförändringen är enligt Donald Trump en bluff och beslut har redan tagits om att öka exploateringen av kol, olja och gas.

I denna situation är det en viktig markering av den svenska regeringen att lägga en ambitiös klimatlag på riksdagens bord. Förslaget sänder en tydlig signal till omvärlden att Sverige tar klimatfrågan på största allvar och vill tillhöra de länder som går i täten för att stabilisera klimatet.

De mål som ställs upp innebär att Sverige skall vara klimatneutralt senast 2045. 63 procent av utsläppen, jämfört med basåret 1990, ska vara borta år 2030. Då transporterna står för en väsentlig – och ökande – del av utsläppen etableras också ett sektormål för inrikes transporter.

Vissa anser att målen inte går att nå. Det resonemanget hade haft fog för sig för fem år sedan. Men teknikutvecklingen har öppnat oanade möjligheter att fasa ut fossila råvaror. Energikommissionens förslag, som siktar till ett förnybart elsystem 2040, hade inte varit möjligt annars.

Det finns givetvis också de som anser att omställningen blir för dyr. Det är svårt att räkna på kostnaderna. Ekonomernas modeller räcker inte till. Men de analyser som gjorts avskräcker inte. Kostnaderna att inte göra något kommer under alla förhållanden att bli skyhögt mycket större.

Att ställa upp mål är helt centralt. Att sju partier står bakom är en extra styrka. Men för att nå målen kommer att krävas en kombination av styrmedel, investeringar och förändringar i konsumtionsmönstren. För näringslivet innebär det en rad utmaningar. Låt mig peka ut de viktigaste:

* Transporter och mobilitet. Utsläppen ska ned med 70 procent till 2030 och nära noll 2045. Det kräver insatser på en rad områden.
Gods från landsväg till räls vilket kräver satsningar på järnvägen. Smart stadsplanering – i nya områden men också i gamla. Bilen får inte längre stå i centrum.
Elektrifiering är en viktig del av lösningen. Statens bidrag är utbyggd infrastruktur med laddstolpar och att skattemässigt gynna eldrift. Bilföretagen måste ändra fokus och satsa på hybrider och rena elfordon.
Men bara eldrift räcker inte. Vi kan inte tänka bort de nära fem miljoner förbränningsmotorer som rullar på vägarna. Här måste smarta biobränslen steg för steg fasa ut bensin och diesel. Genom införandet av en kvotplikt kan fossilutsläppen reduceras.

* Infrastruktur. Sverige växer och Sverige är trångbott. Det ska byggas i runda tal 140.000 bostäder fram till 2030. Hittills har fokus legat på husets skal och hur många kilowattimmar som behövs för driften. Men minst halva klimatbelastningen sker under byggtiden. Att bygga höghus i trä är inte bara en möjlighet, det är ett måste. Några få medelstora byggföretag har gått i bräschen. Nu krävs att branschen i sin helhet antar utmaningen. På sikt bör träbyggande i stadsmiljö kunna bli en exportvara.

* Järn och stål. Sverige har sannolikt världens mest klimatsnåla stålproduktion. Men klimatutsläppen är höga. Allt talar för att slå vakt om det svenska stålet. Det behövs för växande marknader i världen. Men på sikt måste masugnarna ersättas av ny teknik med låga eller inga utsläpp. CCS, återlagring av kol, är en möjlighet. Syrereduktion med vätgas en annan. Branschen känner ansvar och har redan inlett samarbete med bland annat Vattenfall för att utveckla vätgastekniken. Staten måste hjälpa till.

* Bioekonomi. I stort sett allt som kan produceras av olja kan också produceras av skogsråvara. Här ligger en stor möjlighet för länder som Sverige och Finland. Utmaningen är att slå vakt om – och helst öka kolsänkan i skogen – och att samtidigt ersätta produkter av fossilt ursprung med råvaror från skogen. Användningsområdena är många såsom grön kemi (inkl biobaserad plast), smarta biobränslen, viskos som ersätter textilier, djur- och fiskfoder, höghus i trä, isoleringsmaterial, kolfiber, nya förpackningsmaterial etc.
Här krävs nära samarbete mellan stat och näringsliv så att investeringarna i nästa generation bioraffinaderier blir av.

* Jordbruket. Produktionen av mat i vårt land måste öka. Befolkningen växer. Andra regioner får på grund av klimatförändringen svårare att odla mat. Sveriges självförsörjningsgrad är därtill pinsamt låg.
Men jordbrukets klimatpåverkan är betydande. Rader av insatser måste prioriteras. Bättre hantering av stallgödsel. Avel för att minska metanutsläppen. Åtgärder för att binda kol i marken genom att plöja mindre och utvecklingen av fleråriga grödor. Till detta kommer ökat vattenbruk som ger slutna näringsflöden och högre arealavkastning. Spännande utmaningar för bönderna.

* Materialanvändningen. Dagens industriella system bygger på linjära resursflöden. Alltför många produkter har kort livslängd. Materialåtervinningen är hygglig i volymtermer men stora värden går ändå till spillo. Kvaliteten på det återvunna materialet är ofta låg, en effekt av hur produkter designas. Alltför mycket av restmaterialet hamnar därtill i förbränningsugnarna.
En mer cirkulär ekonomi – där ingående material lever längre – skulle dra ned på klimatutsläppen, spara mycket pengar och skapa nya arbetstillfällen. Här finns stora möjligheter både för tillverkningsindustrin och återvinningsföretagen.

* Digitaliseringen. Den digitala ekonomin utvecklas med explosiv kraft. Robotisering och automation i tillverkning och logistik, autonoma fordon samt framväxten av ett distribuerat, förnybart energisystem – allt detta kan leda till att utsläppen av växthusgaser minskar. Men andra delar av it-utvecklingen leder till ökade utsläpp. Här ligger utmaningar för företagen att styra mot alltmer klimatsmarta lösningar.

* Finansmarknaden. Alltför länge har finanssektorn blundat för klimatriskerna. Sedan några år pågår dock ett spännande arbete både att definiera risker vid utlåning och investeringar och för att ge prioritet åt klimatsmarta investeringar. Målet måste vara att ingen ska tjäna pengar på att förstöra vare sig klimatet eller vitala ekosystem.

För att summera. Om Sverige ska kunna leva upp till målsättningarna i klimatlagen krävs omfattande investeringar, men därtill styrmedel som gör det lönsamt att satsa på klimatsmarta lösningar. Regeringens ansvar är stort. Men detsamma gäller för näringslivet.

Om vi utgår ifrån att merparten av världens länder försöker leva upp till Parisavtalets målsättningar kan vi utgå ifrån att många av de lösningar som utvecklas i vårt land kommer att ha en internationell marknad.

Världen ropar efter goda exempel. Få länder ligger bättre till för att leverera dessa än Sverige.

 

Anders Wijkman, avgående ordförande, Miljömålsberedningen

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från SalesforceAnnons

”Techbolagen visar vägen för tillverkningsindustrin”

Tillverkningsindustrin rymmer stora skillnader i fråga om digitaliseringsgrad, visar en ny rapport som avslöjar vad som kännetecknar vinnarna post-covid. ”Ser en tydlig klyfta”.

Pandemin har tvingat nio av tio tillverkningsföretag att ställa om radikalt och ta fram en ny strategi för att lyckas framöver. En ny studie som Salesforce genomfört globalt bland 750 beslutsfattare visar på stora skillnader inom teknikutveckling och digitalisering. Vissa lyckas bättre än andra. De företag som anser sig ha kommit längst har det gemensamt att de satsar på ökad tjänstefiering, flyttar verksamheter till molnet och anammar nya sätt att interagera med sina kunder. 

Ladda ned Trends in Manufacturing 

De som släpar efter riskerar att hamna ohjälpligt på efterkälken när samhällen gradvis öppnar upp igen, varnar experter.

– Vi ser en tydlig klyfta mellan de tillverkningsföretag som framtidssäkrat sin verksamhet och de som fortfarande kämpar med att förhålla sig till turbulenta marknader och hastigt skiftande förväntningar hos medarbetare, partners och kunder. Fler tillverkningsföretag borde låta sig inspireras av framgångsrika techföretag på områden som flytt till molnet, ökad automatisering och att skapa digitala kundupplevelser. Allt det ökar förutsättningarna att lyckas post-covid, säger Cindy Bolt, ansvarig för industriföretag vid Salesforce.

Rapporten visar entydigt att de förändringar som pandemin medfört är här för att stanna. Det gäller framför allt inom försäljning och kundservice, menar närmare sex av tio tillfrågade. Många pekar på att möjligheten att göra träffsäkra prognoser på snabbrörliga marknader hindras av bristande transparens och begränsad tillgång till data, men även av silotänkande. Hela åtta av tio menar att det är svårt att utvinna den data man verkligen skulle ha nytta av ur föråldrade legacy-system.

Bättre prognoser

De enskilt viktigaste prioriteringarna för de kommande två åren är enligt nio av tio svarande ökad processeffektivitet och förbättrade efterfrågeprognoser med hjälp av digitala redskap. Över hälften av ser migration av planeringsprocesser till molnet som en kritisk framgångsfaktor. De chefer som säger sig vara ”mycket väl förberedda” för framtiden har redan flyttat till molnet. 

Ökad tjänstefiering för att diversifiera och säkra sina intäkter från flera källor är den strategi som flertalet (86%) av de företag som ser sig som framtidssäkrade satsar på. Det handlar om att paketera produkt, support, mjukvara och kringtjänster i ett gemensamt erbjudande och en ny affärsmodell.

Den digitala klyftan av idag går mellan tillverkningsföretag som anser sig vara redo för framtiden och de som inte är det. De som anser sig vara bättre rustade har system och teknologi på plats för att hantera kommande år, konstaterar Salesforces Sverigechef Dan Bjurman:

– De svenska företag som redan var mer digitaliserade, eller som lyckades göra denna omställning fort, har stått emot pandemins effekter bättre och i vissa fall även lyckats bättre än förut. Användningen av kunddata i beslutsprocessen samt digitala verktyg för att hantera kundkontakten och den hemmajobbande personalen har haft en tydlig positiv effekt och belyser hur viktigt det är att ha en modern, digitaliserad verksamhet som fattar beslut baserat på data, samt att det är otroligt viktigt att vara flexibel och anpassningsbar.

Ta del av Salesforce senaste rapport Trends in Manufacturing eller läs mer om Manufacturing Cloud här. 

Är du intresserad av mer inom Salesforce Manufacturing, besök: 

IDC Report: Benefits of a Collaborative S&OP Process 

Future of the Manufacturing Industry 

Customer 360 Playbook for Manufacturers 

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?