Anders Svärd: Hultqvist bör tala med Ryssland

DEBATT. Sverige behöver en ny rysslandspolitik. Satsa på dialog, utbyte och klarspråk. Målet måste vara att minska spänning och misstroende, förhindra missförstånd och därmed ökad konfliktrisk. Den nu förda politiken är en farlig återvändsgränd, anser centerpolitikern Anders Svärd.

GRANNSAMVERKAN. För fyra veckor sedan besökte Rysslands president Vladimir Putin sin finländske kollega Sauli Niinistö, här i Nyslott. Den svenska regeringen bör följa Finland och bygga upp bättre relationer med Ryssland.
GRANNSAMVERKAN. För fyra veckor sedan besökte Rysslands president Vladimir Putin sin finländske kollega Sauli Niinistö, här i Nyslott. Den svenska regeringen bör följa Finland och bygga upp bättre relationer med Ryssland.Bild:Mikko Stig

En förebild när det gäller Rysslandsrelationer borde vara vårt grannland i öster, Finland. Mellan Ryssland och Finland förekommer regelbundna träffar på olika nivåer. Nyligen var Putin och besökte sin finländske kollega och det var ingen engångsföreteelse. På intet sätt hindrar detta Finland från att kritisera Ryssland när man finner så motiverat.

FN, EU och en mängd andra multilaterala organisationer har som främsta uppgift att verka för fred i världen. Uppgiften är svår och ibland synes det rent av omöjligt att nå bestående framgångar. Svårlösta konflikter är många, Syrien, Irak och Afghanistan är bara några exempel på sådana.

Utöver ovan nämnda organisationers arbete pågår ständigt bilaterala strävanden för att uppnå bättre relationer och samarbetsmöjligheter mellan nationer. Grannländer har naturliga skäl att undvika konflikter, där möjligheten att bo i ett och ha sitt arbete ett annat land exempelvis brukar framhållas.

Vi svenskar borde också se Ryssland som en framtida exportmarknad. För att detta ska bli verklighet måste vi anstränga oss för att ha så goda relationer som möjligt. Även ökad import skulle öka våra möjligheter att påverka Ryssland på de områden där vi menar att det finns brister i mänskliga rättigheter eller då det fria ordets princip inte värnas.

Sverige har sedan många år en stark strävan att slå vakt om relationen till USA och den transatlantiska länken. Skälen till detta är många. Ett är det historiska, många svenskar emigrerade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet till USA för att undvika svältdöden och bygga upp en ny framtid. Många svenskättlingar från den tiden ser fortfarande Sverige som sitt ursprungliga ”hemland”.

Också för framtiden ses goda relationer med USA som avgörande för Sveriges tekniska utveckling, men också för ökade möjligheter att få leva i fred. Olika svenska regeringar har under decennier varit överens om denna inriktning. Svenska statsråd med varierande ansvarsområden har att verka för en fortsatt bra relation till USA. Så självklart också försvarsministern som själv, genom sina medarbetare eller underställda myndigheter ständigt har USA-relaterade frågor på sitt bord. Också Storbritannien, Frankrike, Tyskland är exempel på länder som är viktiga samarbetspartners och alla vet att listan över sådana länder är mycket lång.

Trots att stormakten Ryssland är ett nära grannland och därmed kan ha en avgörande roll när det gäller Sveriges framtida säkerhet är ansträngningarna från svenska regeringens sida att bygga goda relationer med Ryssland av mycket begränsad omfattning.

Snarare verkar det vara allra viktigast att använda Ryssland som ett konstant och ökande hot, som används som motiv för att förstärka ett militärt försvar. Jag anser att ett sådant synsätt inte är värdigt ett utvecklat fritt land som Sverige.

I stället borde Sverige satsa på att utveckla goda relationer även med Ryssland. Sådana strävanden minskar på intet sätt våra möjligheter att framföra kritik när Ryssland, likt andra stormakter, förgriper sig på länder och inte värnar mänskliga rättigheter ens för den egna befolkningen.

Att fortsätta underblåsa rysskräck är inte i något hänseende konstruktivt om vi vill förbättra våra egna säkerhetsförhållanden. Sverige gör stora ansträngningar för att bevara och utveckla bra relationer till Kina, vilket är bra, samtidigt som vi är kritiska till Kinas bristande respekt för mänskliga rättigheter. Samma tänkesätt borde tillämpas då det gäller våra relationer till Ryssland.

Därför vill jag uppmana försvarsminister Peter Hultqvist att snarast söka kontakt med sin ryske motsvarighet och bjuda honom till Sverige för samtal kring frågor av gemensamt intresse.

Samtalsämnen torde inte saknas. Bland annat kommer två stora militärövningar att genomföras i Östersjön, varav den ena har Ryssland och Kina som deltagare. Kanske Öland kunde vara en naturlig mötesplats, men det viktigaste är att mötet kommer till stånd och följs av återkommande regelbundna träffar.

Peter Hultqvist kan som ytterligare en förebild använda en av sina företrädare i ämbetet, Björn von Sydow, som hade regelbundna möten med sin ryske kollega. Det var på den tiden alldeles tydligt att dessa kontakter stärkte von Sydows roll som försvarsminister. Ett förtroligt samtal mellan partibröderna Peter och Björn om vad denna typ av träffar kan betyda vore kanske en bra början.

Jag förordar att alla goda krafter, i stället för att bygga vidare på rysskräcken, borde anstränga sig till det yttersta för att skapa bättre grannrelationer till vår närmaste stormakt Ryssland. Peter Hultqvist har med sitt goda anseende som försvarsminister i olika politiska läger, vilket framgår av en rad överenskommelser mellan de svenska partierna, ett extra stort ansvar att gå i spetsen och verka för bättre relationer till Ryssland.

 

Anders Svärd, försvarspolitisk talesperson för C 1994–2005

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?