1515

Advokaterna: Reepalus förslag kan strida mot grundlagen

Ilmar Reepalus förslag till vinstbegränsning kan strida mot den svenska regeringsformen, Europakonventionen och de fria rörligheterna i EU-rätten, skriver Bengt Ivarsson, ordförande i Advokatsamfundet, tillsammans med tre advokatkolleger.

Advokatsamfundet avstyrker Välfärdsutredningens förslag till reglering av vinster i välfärden. Vår uppfattning är att en fungerande välfärd för alla medborgare inte nås genom vinstbegränsningar, utan genom ökade kvalitetskrav och konsekvent uppföljning av de krav som ställs. Förslaget riskerar att leda till minskat utbud och därmed till mindre konkurrens och högre kostnader för välfärden.

Utredningen präglas mer av ideologiska och politiska hänsyn än av vetenskapligt stöd och stringens. Utredningen har inte förmått att visa varför vinstbegränsningen skulle leda till högre kvalitet, minskad segregation och en vilja för medborgarna att solidariskt finansiera det gemensamma välfärdssystemet. Vi anser att det saknas samband mellan den föreslagna regleringen och att nå de identifierade målen.

Advokatsamfundet kan inte annat än hålla med utredningen om att förslaget kan ses som en inskränkning i näringsfriheten. Vi delar emellertid inte utredningens uppfattning om att denna inskränkning endast berör ett mycket litet antal näringsidkare och att den innebär en mycket begränsad pålaga. Vi delar därför inte heller bedömningen att förslaget är förenligt med näringsfrihetsbestämmelsen i regeringsformen och skyddet för äganderätten, som följer av Europakonventionen. Det finns en uppenbar risk att förslaget strider mot:

•Regeringsformen (näringsfriheten).

•Europakonventionen (egendomsskyddet).

•De fria rörligheterna i EU-rätten.

Förslaget är inte heller proportionerligt. Även om det finns konstaterade problem, så kan ett flertal mindre åtgärder användas för att komma till rätta med dessa, exempelvis kvalitetskrav. Utredningens motivering i denna del – att det bland annat är svårt att formulera sådana krav – är enligt vår bedömni ng ytterst bristfällig.

Vi anser att utredningen inte har presenterat tillräckligt stöd för så kallade övervinster i den offentligfinansierade välfärdssektorn för att överväga den form av oerhört ingående regleringar som utredningen sedan föreslår.

Tvärtom visar forskning att det så kallade läckaget av skattemedel är försumbart, samt att en vinstreglering som högst skulle kunna återföra resurser motsvarande 6 promille av de totala kostnaderna för välfärden.

Med anledning av att det föreslagna vinsttaket sätts i relation till välfärdsbolagens mycket låga bokförda operativa kapital, blir accepterad rörelsemarginal så låg att förslaget i praktiken är ett vinstförbud. En sådan vinstbegränsning skulle leda till ett sämre konkurrenstryck i välfärdstjänsterna. För det första blir en naturlig följd av vinstbegränsningen att många aktörer som i dag är aktiva på marknaden ser över sin inriktning och styr över verksamhet till områden där vinstmöjligheterna inte begränsas i lag. För det andra skulle förslaget leda till en ännu större konsolidering av välfärdssektorn.

Vi delar därmed inte utredningens föga underbyggda förhoppning att verksamheterna i de flesta fall kommer att fortleva. Tvärtom anser vi att ett vinstförbud skulle slå hårt mot småföretagandet och i synnerhet mot kvinnors företagande.

Den skattefinansierade välfärden drivs i dag i stor utsträckning av småföretag där kvinnor dominerar. Förslaget riskerar att göra det mycket svårt för privata välfärdsaktörer, särskilt de små, att fortsätta driva sina verksamheter.

Sammantaget minskar utbudet av tjänsteproducerande företag. Det kan få omfattande konsekvenser för det lokala utbudet i vissa kommuner och landsting, samt minska möjligheterna att konkurrensutsätta tjänsterna generellt. Resultatet av ett minskat konkurrenstryck är att kostnaderna ökar.

BENGT IVARSSON, advokat, ordförande Sveriges advokatsamfund

EVA-MAJ MÜHLENBOCK, advokat, styrelseledamot Sveriges advokatsamfund

CARL SVERNLÖV, advokat

KRISTIAN PEDERSEN, advokat


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?