1515
Annons

Ygeman tar strid för höjd kapitalskatt – samt fastighetsskatt: ”Starkt stöd bland väljarna”

Socialdemokraterna i Stockholm rustar för att dra partiet vänsterut i den kommande valrörelsen. 

Inför höstens stora partikongress tar det mäktiga distriktet nu strid för bland annat införandet av en progressiv fastighetsskatt, höjd skatt på kapital och stopp för vinster i välfärden.

Foto:Jessica Gow/TT

På lördagen klubbade Socialdemokraternas Stockholmsdistrikt igenom vilka frågor man ska ta strid för på partiets kongress i november, då S i praktiken startar sin valkampanj.

Distriktet, som leds av S-toppen Anders Ygeman, ska bland annat ta strid för införandet av en progressiv fastighetsskatt, höjd skatt på kapital, slopat rutavdrag och stopp för vinster i välfärden.

”Vi önskar en progressivare ekonomisk politik med större betoning på investeringar”, säger Anders Ygeman.

Stopp för vinster i välfärden beslutade partiet driva redan under partikongressen 2017, inför valet 2018.

Men något stopp har det inte blivit och nu vill S i Stockholm att partiet återigen ska ta strid i frågan och dessutom öka skattekvoten genom bland annat fastighetsskatten.

”Vi vill göra det lite rättvisare så att den som bor i ett väldigt stort och dyrt hus i ett attraktivt område betalar lite mer och den som bor i ett litet hus i ett mindre attraktivt område betalar lite mindre”, säger Anders Ygeman.

Fastighetsskatten är en känslig fråga och S-toppen understryker att en ny fastighetsskatt inte ska fungera exakt som den som avskaffades 2007.

”Jag tror att det finns ett ganska starkt stöd för det här bland väljarna i stort. Runt om i landet där folk bor i ganska modesta bostäder får man betala lika mycket som de som bor i stora och fina hus. Man måste se till att det blir en rimligt avvägd skatt som motsvarar folks värderingar”, säger han.

Stockholmsdistriktet ser ut att marschera mot kongressen som största distrikt efter stor medlemstillströmning. Det innebär att man kan putta ner Skåne från tronen.

Stockholm och Skåne är dock ense om många frågor inom den ekonomiska politiken, vilket borgar för att de kan gå samman på kongressen för att få partiet att driva en ekonomisk politik, bortom de ramar Magdalena Andersson är inrutad i.

S i huvudstaden är starkt påverkat av föreningen Reformisterna, som skapades som en reaktion mot vad som upplevdes som en högersväng i samband med att partiet ingick i Januariavtalet.

Föreningens raison d'être är att föra partiet tillbaka vänsterut och en av dess ledare, fackliga tankesmedjan Katalys chef Daniel Suhonen, har agiterat friskt mot Magdalena Anderssons finanspolitik, som av kritiker i partiet upplevs som stram.

”Vi har råd”, har varit Reformisternas slagord.

Ordförande för Reformisterna, ekonomen Markus Kallifatides, har nu lyckats förmå Anders Ygeman att lägga fram förslag om en mer expansiv finanspolitik.

Bland annat innehållandes en tudelad statsbudget med en driftsbudget och en investeringsbudget för stora investeringar, där den senare delen kan finansieras av lån.

”Socialdemokratin behöver gå till väljarna 2022 med en stark reformagenda för jobb, välfärd, klimat och minskade klyftor för att ingjuta en känsla av möjlighet för framtiden. För att det ska vara trovärdigt måste staten ha finansiella muskler”, säger Markus Kallifatides.

Men det politiska spelet spelas även utanför partiet.

En ekonomisk politik som går vänsterut gifter sig inte väl med den möjliga framtida regeringspartnern Centerpartiet.

Nyligen öppnade C-ledaren Annie Lööf för att sitta i en regering med S efter nästa val.

Mot bakgrund av de eftergifter Januariavtalet tvingat S till, kan det bli svårt för partiet att få igenom många av de förslag som S i Stockholm kommer att slåss för på kongressen i höst.

Ju skarpare vänstersväng S eventuellt tar, desto större riskerar besvikelsen bli om partiet återigen tvingas in mot mitten efter valet.

Anders Ygeman ser sitt distrikts vilja som en positionering inför valet.

”Man ska se det här som en vilja att tydliggöra partiets politik. Även om vi är tvungna att kompromissa med andra partier i riksdagen, får det inte råda någon tvekan om vilken politik vi skulle vilja bedriva om vi hade fått större genomslag i valet”, säger han.


Utländska kreditinvesterare straffar svenska fastighetsjättar

Utländska kreditinvesterares förtroende sviktar för svenska fastighetsbolag, vars riskpremie – de så kallade spreaden – stuckit iväg betydligt mer på euromarknaden än på kronmarknaden.

För Erik Selins Balder har skillnaden vuxit våldsamt sedan flera chefer dömdes för insiderbrott. 

Rutger Arnhult, vd Castellum, Ilija Batljan, vd SBB och Erik Selin, vd Balder.
Rutger Arnhult, vd Castellum, Ilija Batljan, vd SBB och Erik Selin, vd Balder.Foto:Jonas Eng, Jesper Frisk
Michael Andersson, kreditanalytiker på Handelsbanken.
Michael Andersson, kreditanalytiker på Handelsbanken.Foto:Pressbild
Handelsbankens fastighetsanalytiker Johan Edberg.
Handelsbankens fastighetsanalytiker Johan Edberg.

Lappkastet på räntemarknaden har på kort tid gjort det väldigt mycket dyrare för de kommersiella fastighetsbolagen att finansiera sig på obligationsmarknaden, och när nuvarande obligationslån förfaller måste de på något sätt ersättas – och helst utan att räntekostnaden överstiger fastighetsbeståndets avkastning.

Utvecklingen kan observeras på andrahandsmarknaden, där de så kallade kreditspreadarna har ökat kraftigt i fastighetsbolagens obligationer. Kreditspreaden är den avkastning som investerare får utöver den riskfria räntan, det vill säga en sorts riskpremie.

I vissa fastighetsbolag som gett ut obligationer i både euro och kronor har dock spreaden ökat betydligt mer på euromarknaden än på kronmarknaden. Två exempel är Balder och Castellum, där skillnaden i båda fallen är runt 200 räntepunkter.

Fenomenet uppstod dock först i Ilija Batljans SBB, där eurospreadarna började dra isär jämfört med övriga sektorn i samband med att blankarfirman Viceroy släppte sin första kritiska rapport om SBB i februari i år, uppger Michael Andersson, kreditanalytiker på Handelsbanken, för Di. 

Utvecklingen accelererade i samband med Viceroys senaste rapport, och några veckor innan dess dömde Stockholms tingsrätt flera dåvarande chefer på Erik Selins Balder för insiderbrott.

”Dessa två händelser påverkade ju SBB och Balder mycket starkt, och verkar ha dragit med sig resten av de svenska bolagen”, uppger Michael Andersson på Handelsbanken.

I podden Börspodden uppgav Handelsbankens fastighetsanalytiker Johan Edberg nyligen att insiderhärvan på Balder har fått europeiska kreditinvesterare att dra öronen åt sig i Erik Selins bygge, och talade om ett extremt uppställ för Balder på kapitalmarknaden.

”Det tror jag är sprunget ur det europeiska investerarkollektivet som inte har gillat det man sett med de fängelsedomar som har utdelats på anställda och tidigare anställda i Balder. Aktiemarknaden och svenska obligationsinvesterare verkar se lite lättare på de”, sa han i Börspodden.

Kollegan Michael Andersson har ingen förklaring till den generella skillnaden i fastighetsbolagens spreadar på euro- respektive kronmarknaden.

”Vi är själva konfunderade över den mycket kraftfulla reaktionen eller rörelsen i euromarknaden för de svenska bolagen. Överreaktion kan tyckas, då obligationerna för vissa bolag prissätts som om de hade en high yield-rating (skräpstatus, Di:s anm.)”, uppger han för Di.

Han påpekar dock att handeln i fastighetsbolagens obligationer är mycket tunn, vilket gör prissättningen osäker då det i hög grad handlar om så kallade skärmpriser som ställs av bankernas tradingavdelningar.

I samband med att rapportsäsongen drar igång i nästa vecka tror Michael Andersson att både svenska och utländska kreditinvesterare förväntar sig större tydlighet från fastighetsbolagen kring hur de jobbar med sina skuldförfall, ränteförfall, finansieringskällor och investeringar. Förhoppningsvis kan det lugna kreditmarknaden, i alla fall i vissa fall.

”Alla bolagen dras lite över en kam nu”, uppger Michael Andersson.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?