Mycket av omvärldens intresse inför valet den 15 mars har koncentrerats på den omstridda Geert Wilders Frihetsparti, som driver en hård linje mot islam, flyktingar och EU. Partiet har backat från toppnoteringen i opinionen vid 22 procent för ett år sedan. men slåss ändå om att bli största parti med för närvarande 15 procent av sympatierna, enligt institutet Peilingwijzers sammanställning av de senaste valenkäterna.
"Invandring är inte längre det dominerande ämnet i valkampanjen. Trenden för Frihetspartiet pekar nedåt, men allt kan hända. Det visar inte minst opinionsundersökningar inför brexitbeslutet och valet av Trump", säger Kees van Paridon, ekonomiprofessor på Erasmusuniversitetet i Rotterdam och gästprofessor i Münster.
Geert Wilders fick ytterligare vind i seglen när Donald Trump valdes till USA:s president.
"Men nu har holländarna blivit mer negativt inställda till president Trumps åtgärder. Det kan också förklara PVV:s något svagare position i opinionen", säger opinionssajten Pejls grundare Maurice de Hond till nyhetsbyrån Bloomberg.
Opinionsinstituten hade fel både när det gäller brexit och Trump. Oavsett utfall kommer omvärlden att analysera det holländska valet noggrant.
"Valet får betydelse för valen i Frankrike, Tyskland och Italien senare", säger Mats Karlsson, direktör på Utrikespolitiska institutet.
De etablerade holländska partierna har det tufft. Väljarna straffar regeringen för de senaste årens åtstramningar. Premiärminister Mark Ruttes Folkparti ser ut att backa med en tredjedel jämfört med valet 2012 till 16 procent. Koalitionspartnern Arbetarpartiet faller med två tredjedelar till omkring 8 procent, enligt Peilingwijzer.
"Mark Rutte vill inte bilda regering med Frihetspartiet. Det är inte bara för att Geert Wilders står för långt till höger utan även för hur han betedde sig under de svåra budgetförhandlingarna 2012, där han klev ut och orsakade nyval. Geert Wilders ses helt enkelt inte som en pålitlig partner", säger Kees van Paridon.
Motståndet mot Geert Wilders gör att det liberala partiet D66 har gått fram starkt i opinionen och ser ut att bli trea i valet. Även Grön vänster verkar gå mot ett bra val.
Fem partier ser ut att komma över 10 procent i valet. Totalt kan uppemot fjorton partier komma in i parlamentet. I dag sitter elva partier plus åtta oberoende ledamöter i underhuset, som bara har 150 platser.
"Vi har ingen spärr utan det kan räcka med 0,6 procent av rösterna för att få ett mandat", säger Kees van Paridon.
Splittringen är inget nytt i Nederländerna, där inget parti någonsin har fått egen majoritet. Det gör regeringspusslet extremt svårt.
”Opinionsundersökningar var redan tidigare otillförlitliga, och nu är det ännu svårare. Holland är ett kompromissland. Man måste alltid ha en koalition", säger Mats Karlsson på UI.
Två eller tre partier kan få över 20 mandat efter valet. Ytterligare tre till fyra ligger mellan 10 och 20 mandat. Eftersom det behövs 75 mandat för majoritet kan det krävas fyra, fem eller till och med sex partier för att få ihop en regering.
Missnöje med nedskärningar har gjort sjukvård och pensioner till heta frågor i valkampen.
Självrisken för sjukvård har höjts till 385 euro, nära 3.700 kronor, per år. Holländarna måste också arbeta längre medan pensionerna inte ökar på grund av Europeiska centralbankens lågräntepolitik.
"Det handlar bara om några euro per månad men är viktigt symboliskt. Det är också en generationskonflikt mellan äldre och yngre", säger Nic Vrieselaar, ekonom på storbanken Rabobank.
Bland annat Frihetspartiet och äldrepartiet 50+ vill sänka pensionsåldern tillbaka till 65 år, medan vänsterpartierna vill göra sjukvården billigare.
Ekonomin spelar dock en mindre roll än vid valet för fyra och ett halvt år sedan, i september 2012, då Nederländerna fortfarande var i kris.
"Arbetslösheten nådde en topp 2014 och har minskat snabbt de senaste åren. Samtidigt ökar lönerna mer än inflationen. Tillväxten är också bra", säger Nic Vrieselaar.
BNP ökade med 2,1 procent i fjol. Rabobank tror att tillväxten ligger på minst samma nivå i år, bland annat tack vare en stark konsumtion.
Statens finanser förbättras också snabbt. Nästa år är statsskulden enligt Rabobanks prognos nere vid eurokravet 60 procent av BNP.
Kees van Paridon pekar samtidigt på en paradox:
"Folk säger att de själva har det bra, men att de är oroliga för framtiden. Missnöjet har inte minskat även om ekonomin har förbättrats de senaste åren. Holländarna är lyckliga hemma, men inte utanför."
