1515
Annons

Wikipedia stänger sajt i upphovsrättsprotest mot EU

Det nätbaserade uppslagsverket Wikipedia stänger ner sin tyska sajt i 24 timmar nästa torsdag i protest mot EU:s lagförslag om förändrad upphovsrätt, som enligt Wikipedia hotar Europas yttrandefrihet.

Det skriver den icke-vinstinriktade stiftelsen bakom den internationella nätencyklopedin i ett Twitter-meddelande.

EU-lagen har vållat häftig debatt då stora nätaktörer som Wikipedia, Facebook, Google och Twitter om förslaget går igenom tvingas ta ansvar för innehåll som användare publicerar. Kritiker menar att de uppladdningsfilter som bolagen väntas skydda sig med kommer leda till en försämring av yttrandefrihet på nätet och i sista hand risker för censurlika förhållanden.

Exempelvis kan användandet av memes och gif-filer, illustrativa korta videoklipp som kan publiceras för att rulla repetitivt i kommentars- eller meddelandeflöden, begränsas kraftigt. För att skydda sig från stämningar befarar motståndare till förslaget att nätplattformar tvingas installera upplaggningsfilter som inte klarar att ta hänsyn till den mer strikta lagsättningen.

Upphovsrättskyddat material får nämligen användas på dylikt sätt om det citeras, recenseras eller avbildas som karikatyr även efter lagändringen. Men att avgöra om så är fallet blir upp till automatiska algoritmer, som inte tros klara av gränsdragningsuppgiften och av säkerhetsskäl blockerar innehållet.

Bland annat David Kaye, FN:s särskilda sändebud för yttrandefrihet, påpekar just detta i en rapport som släpptes på måndagen. Han menar att direktiven i det nya förslaget riskerar att driva fram censurliknande förhållanden online.

"Det föreslagna direktivet verkar vara ödesbestämt att driva internetplattformar mot att övervaka och förhindra användargenererat innehåll. En så omfattande press på filtrering i förpubliceringsledet är inte varken nödvändigt eller proportionerligt i relation till upphovsrättsbrottslighet på nätet", skriver han.

Den senaste uppdateringen av lagförslaget, som inkluderar undantagsmöjligheter för nya innehållsbaserade plattformar, har mycket liten penetration gällande Europa och innebär inte att den tidigare kritiken mot förslaget på något vis är att anse som undanstädad, skriver David Kaye.

De som riskerar att bli hårdast drabbade är de mindre aktörer och individer som direktivet egentligen är tänkt att skydda, aktörer som inte har råd att bestrida felaktig blockering från nätjättar. 

Således kan direktivet stärka de nu dominerande bolagens monopollika position, vilket i sig är något EU haft som uttalat mål att förhindra och nu försöker motverka bland annat genom så kallad "digital skatt".

En slutgiltig omröstning om den nya lagen väntas i vår.

Innehåll från DigipAnnons

Så digitaliserar Digip immaterialrättsmarknaden

En varumärkesregistrering skyddar inte bara från intrång och kopior – den kan även öka förtroende och respekt för varumärket. 80 procent av ett företags värde ligger i immateriella tillgångar, men processen för att varumärkesskydda dem har tidigare varit utdragen och krånglig. Nu har Digip gjort den traditionella immaterialrättsmarknaden helt digital.

De digitala immaterialrättsliga tillgångarna har exploderat i takt med digitaliseringens framfart och i dag behöver företag ha en immaterialrättslig strategi för exempelvis domännamns- och varumärkesregistreringar, varumärkesintrång och säkerhetstjänster för DNS. Samtidigt har eran av kryptovalutor, blockchainapplikationer och andra virtuella varor gjort varumärkeshantering utmanande för organisationer att hantera.

Viktor Johansson startade stockholmsbaserade Digip 2019, tillsammans med Christian Vierling, Victor Fredriksson och Jimmy Hörström. De har fler än 300 kunder i 40 länder och arbetar främst med högteknologiska startups, digitalt drivna små och medelstora företag, e-handelsföretag och digitala tjänsteleverantörer.

Kostnadsfri juridisk hjälp

– Vår plattform skiljer sig från konkurrenterna då obegränsade varumärkessökningar kan göras. Våra kunder kan även kostnadsfritt boka möten med juridiska rådgivare och varumärkesexperter, vilket sparar tid och skär ner på kostnadens som traditionellt kommer med ett varumärkesarbete. Det är en kombination som jag tror blir särskilt attraktiv i dagens marknad, där företag behöver se över sina kostnader och effektivisera verksamheten. Det ska bli spännande att följa de makroekonomiska förändringar vi nu ser. 

Viktor beskriver Digip som en helhjärtad partner för skydd av varumärkets olika delar. Samarbetet menar han bottnar i ett gemensamt arbete med kunderna.

– Genom att kombinera innovativ teknik och specialistrådgivning bygger vi tillsammans en proaktiv, kostnadseffektiv och skyddande varumärkesstrategi anpassad efter kundens behov. Det är kunden som kan sin marknad bäst, vi kompletterar arbetet med vår expertis om varumärkesskyddets olika delar. Tillsammans kartlägger vi de risker som är förknippade med varumärket. Vår plattform skannar sedan av marknaden för att proaktivt övervaka eventuella intrång.

Ett kostsamt misstag

Tillsammans har grundarna mer än 50 års erfarenhet av strategisk rådgivning och Viktor berättar att man tydligt kan se hur företag påverkas av bristande eller obefintliga varumärkesskydd.

– I och med att det kan bli en komplicerad och utdragen registreringsprocess struntar många i att varumärkesskydda sina produkter; de tänker kanske att intrång är ovanliga eller att de ska ta tag i registreringen senare. Om någon då kopierar företagets kod, design eller andra immateriella tillgångar kan prislappen bli stor och väldigt, väldigt onödig. 

Det var den insikten som lade grunden till Digip. De leder utvecklingen av den traditionella immaterialrättsbranschen och vill förenkla och utmana en bransch som inte har hängt med i den digitala utvecklingen, men ändå utvecklat innovativa lösningar.

– Digip blev historiska när vi som första ombud ansökte om varumärkesskydd genom en API-koppling. Vi kombinerar kunskap med marknadens mest innovativa teknik – vi gör det helt enkelt smidigt och kostnadseffektivt för företag att ha kontroll på sin immaterialrättsportfölj, avslutar Viktor Johansson.

Läs mer på digip.com 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Digip och ej en artikel av Dagens industri

Putin: Ockuperade områden nu ryska

Ryssland annekterar de fyra ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja under dagen, meddelar landets president Vladimir Putin i ett tal i Moskva.

Foto:Gavriil Grigorov

Delar av områdena i östra Ukraina är i dag ockuperade av Ryssland i strid med internationell rätt. Även annekteringen som sådan strider mot folkrätten och en rad västmakter har meddelat att de inte under några omständigheter kommer att erkänna områdena som ryska.

Det väntas också leda till att det ryska invasionskriget i Ukraina trappas upp ytterligare.

Konsekvenserna har spåtts bli att Kreml klassar ukrainska motoffensiver för att återta områdena som attacker mot rysk mark, något som Kremls talesperson Dmitrij Peskov bekräftade under en presskonferens i Moskva på fredagen.

Flera länder i väst varnar Ryssland för att genomföra annekteringarna, som likt Rysslands olagliga annektering av ukrainska Krimhalvön för åtta år sedan inte lär erkännas av stora delar av världen.

Proceduren drogs igång med ett formellt steg sent på torsdagskvällen, då Vladimir Putin undertecknade ett dekret där Ryssland erkänner de ukrainska regionerna Cherson och Zaporizjzja som självständiga områden. I februari togs liknande beslut för regionerna Luhansk och Donetsk. Kort därpå inleddes Rysslands storskaliga invasion av Ukraina.

Tidigare på fredagen meddelade också statsdumans talman, Vjatjeslav Volodin, att Putin underrättat parlamentarikerna om att fyra regioner önskar ansluta till Ryssland.

FN:s säkerhetsråd kommer på fredagen att rösta om en resolution som fördömer veckans – av omvärlden redan utdömda – så kallade ”folkomröstningar” i de ryskockuperade områdena i Ukraina. Resolutionen lär dock inte godkännas då Ryssland har vetorätt. Däremot kan den senare läggas fram i generalförsamlingen.

I och med omröstningen kommer också Kina och Indien hamna i blickfånget. De två länderna avstod i februari att rösta om en resolution för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina.

På fredagsmorgonen kom ukrainska uppgifter om en blodig rysk attack mot civila i Zaporizjzja – den största staden i regionen med samma namn. Den kontrolleras av Ukraina.

Enligt regionens guvernör Oleksandr Staruch har ett 20-tal människor dödats och ytterligare närmare 30 skadats. Staruch uppger att offren attackerades av rysk eld på torsdagen, när de köade för att åka till ryskockuperade områden för att hämta släktingar och dela ut bistånd.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj svarar på attacken med att kalla angriparna för ”blodtörstiga avskum”.

”Bara fullkomliga terrorister skulle kunna göra något sådant här”, säger han på Telegram. 

Den ukrainska motoffensiven ser ut att fortsätta vinna mark. Enligt Denis Pusjilin, ledare för den ryskstödda separatiströrelsen Folkrepubliken Donetsk, är ryska trupper nu delvis omringade i staden Lyman i norra Donetsk.

”Nyheterna från Lyman är oroväckande”, säger Pusjilin via sociala medier och tillägger att ukrainska styrkor ”försöker överskugga” det historiska ögonblick som annekteringen innebär.

Volodymyr Zelenskyj har också kallat till krismöte med landets nationella säkerhets- och försvarsråd på fredagen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera