1515
Annons

WHO: Vaccinkrav bör vara sista utväg

Att kräva vaccinering mot covid-19 bör bara tas till som sista åtgärd i bekämpningen av pandemin, anser Världshälsoorganisationen (WHO).

Foto:Erik Mårtensson/TT

Vaccinkrav bör vara en ”absolut sista utväg och bara användas när alla andra möjliga åtgärder för att öka vaccinationsgraden har vidtagits”, säger WHO:s Europachef Hans Kluge på en pressträff under tisdagen, rapporterar medier från Genève.

Vaccinkrav har visserligen ökat vaccinationsgraden på en del håll medgav Kluge, men menar att man också måste ta hänsyn till hur sådana krav påverkar allmänhetens tillit till myndigheter.

Kluge konstaterar att mycket av smittspridningen nu sker bland minderåriga – i åldersgrupper där många länder står och väger i hur de ska göra med vaccineringar.

”Hälsoriskerna går bortom barnen själva”, sa Kluge, och påpekade att även om barnen inte riskerar att bli så sjuka så kan de smitta föräldrar och far- och morföräldrar.

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Coronaviruset överraskar forskare: ”Det är oroväckande”

Mitt i sommaren rusar covidsmittan i flera europeiska länder – och även i Sverige ökar fallen. Utvecklingen överraskar virusforskare.

”Vi kan ha trott och hoppats att vi har det värsta bakom oss, men nu är jag osäker”, säger virusforskaren Niklas Arnberg.

Foto:Johan Nilsson/TT

Nästan 900.000 nya fall i Frankrike, 600.000 i Italien och över 500.000 i Tyskland.

Trots sommarvärmen ökar smittspridningen av corona.

Även i Sverige stiger smittan – för femte veckan i rad. De bekräftade fallen är dock betydligt färre här, totalt knappt 4.800, eftersom vi till skillnad från många andra länder inte masstestar längre.

”Jag är lite överraskad. Jag förväntade mig inte att det skulle bli så mycket smittspridning som vi har just nu”, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.

Hittills under pandemin har smittspridningen tydligt minskat under sommaren. Men undantag finns, påpekar Arnberg. I Sydafrika nådde smittspridningen sin högsta topp nånsin just under sommaren, när deltavarianten fick fäste i landet.

”Nu har vi den nya omikronvarianten BA.5 som verkar undgå tidigare immunitet som vi fått antingen genom vaccin eller infektion. Då kan det bli sådana här situationer som vi har nu med tilltagande smittspridning fast vi är mitt i sommaren”, säger han.

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har varnat för den nya coronavågen som man redan ser orsakar att fler läggs in på sjukhus. Prognosen är att smittan kommer att fortsätta att öka och att fler väntas bli svårt sjuka under juli och augusti.

”Det är klart att det är oroväckande, både på global och nationell nivå. Vi vet att sjukvården varit hårt belastad under hela pandemin, nu är många på en välförtjänt semester. Om de som är kvar blir ännu mer belastade är det inte alls bra”, säger Niklas Arnberg.

Vad som händer efter sommaren när jobb och skolor drar i gång igen är också oklart.

”Vi vet inte alls vad som kommer att hända i höst och vinter och hur allvarligt det kommer att bli. Vi har nog trott och hoppats att vi kan ha haft det värsta bakom oss, men nu är jag mer osäker”, säger han.

Han tillägger att han ändå har svårt att se framför sig att det skulle bli värre smittovågor med fler svårt sjuka på sjukhus samtidigt än tidigare.

”Men, det osäkra är hur lång tid det tar innan pandemin är över. Vi har inte varit med om en coronavirusorsakad pandemi tidigare. Vi kan bara jämföra med influensapandemier, som brukar vara över på ett till tre år.”

Kanske kan det ändå vara bra om en andel av svenskarna blir milt infekterade i denna sommarvåg av corona och får med sig ett visst skydd in i hösten och vintern, resonerar han.

Folkhälsomyndigheten har bedömt att en stor del av befolkningen troligen kommer att smittas av den nya undergruppen. Den som haft omikron under vintern eller våren är inte skyddad.

TT: Hur kan ett virus fortsätta att skapa nya undervarianter så snabbt?
”Man kan tycka att det är lite märkligt. Vi har inte alla svaren. En sak man kan säga om det här coronaviruset är att det är det största RNA-viruset som kan infektera människor, och det har en mer än dubbelt så stor arvsmassa som influensaviruset. Så man kan säga att det har en förhållandevis stor molekylär verktygslåda som det kan använda sig av för att till exempel trycka tillbaka vårt immunförsvar och förhindra att vi får en bestående immunitet”, säger Niklas Arnberg.

Att så många är smittade samtidigt globalt spelar också roll.

”Även om viruset muterar förhållandevis långsamt jämfört med andra RNA-virus sker det ändå på totalen en väldig massa mutationer”, säger Arnberg.

TT: Kommer vi nånsin att komma ur denna cykel?
”Ja, det kommer vi att göra. I takt med att vi blir vaccinerade och infekterade, så ser jag framför mig att det här viruset så småningom landar som ett av alla andra säsongscoronavirus eller säsongsinfluensavirus, som vi kan bli sjuka i en gång per år på sin höjd.”

WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus konstaterade häromdagen att pandemin ”inte är i närheten av att vara över”.

”Jag räknar inte med att pandemin kommer att vara över under den här vintern”, säger Arnberg.

Troligen kommer vi inte att behöva leva med restriktioner igen, men det går inte att utesluta, säger han.

TT: Detta sker trots att vi har vacciner?
”Ja, vaccinerna är inte så bra på att skydda mot smittsamhet som vi är vana vid att vacciner brukar göra. Vaccinerna verkar fortfarande ge ett skydd mot svår sjukdom och död, men lyckas inte hålla tillbaka smittspridningen.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera