Det började 1917 när makarna Knut och Alice Wallenberg donerade en aktieportfölj värd 20 miljoner kronor till den nybildade stiftelsen. I dag är stiftelsens tillgångar värda 90 miljarder kronor.
Storleken på donationerna har också ökat över tiden. Bara under de senaste 30 åren har den årliga summan pengar som betalats ut till forskning gått från 70 Mkr till 1,8 miljarder kronor.
"Inriktningen har hela tiden varit att det ska vara landsgagneligt, alltså att det ska gynna Sverige", säger ordförande Peter Wallenberg Jr.
Under den första tiden donerade stiftelsen pengar även till välgörenhet. I dag ges endast forskningsstöd, och fokus ligger på grundforskning inom medicin, teknik och naturvetenskap.
"Medicin har fått mest under åren, men det är också en effekt av hur den svenska forskningen har sett ut", säger Peter Wallenberg Jr.
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ger förutom stöd till enskilda forskare också pengar till större forskningssamarbeten mellan näringsliv och universitet, till exempel inom automation och life science.
"Det riktar in sig på områden där Sverige behöver stärka sin konkurrenskraft."
Professor Göran Sandberg, som är verkställande ledamot och leder stiftelsens verksamhet, hävdar att en av framgångsfaktorerna är långsiktighet.
"Vi har inga strategiska projekt under tio år, men en utvärdering görs alltid efter halva tiden för att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten", säger han.
"Familjen Wallenberg är känd för långsiktighet inom näringslivet, men är känd för det än mer inom forskarvärlden."
Forskare som har fått anslag är bland andra Magnus Berggren, professor inom organisk elektronik, professor Helena Edlund som har hittat en molekyl som revolutionerat diabetesforskningen samt professor Mathias Uhlén som tagit fram en atlas över mänskliga proteiner som lett till att man kan ta fram biologiska läkemedel.
"Det är fascinerande vad vi kan göra här i Sverige", konstaterar Peter Wallenberg Jr.
"Men det är också tillåtet att misslyckas. Vi drar lärdomar av varje projekt."
Forskare som söker stöd måste vara verksamma vid ett svenskt universitet.
"Stiftelsen finansierar hela tiden minst 1.000 forskare, och 60 procent av dem har en utländsk doktorsexamen", berättar Göran Sandberg.
Det finns också en rådgivande styrelse som består av åtta Nobelpristagare, bland andra Edvard Moser, medicinpristagare 2014, som ser över hur stiftelsen arbetar.
