1515

Volvochefen varnar: ”Vi har svårt att överblicka skadorna”

Europa har halkat efter omvärlden under pandemin.  Och skadorna är större än man ser. Det säger Håkan Samuelsson, vd för Volvo Cars, i Di:s nya intervjuserie. 

”Hela välståndsutvecklingen de senaste 30 åren kommer ur globaliseringen. Det här en enorm fara för hela den ekonomiska utvecklingen. Fri import från Kina in i USA kommer inte tillbaka, och inte in i Europa heller.”

Håkan Samuelsson är först ut att intervjuas av Di:s politiske redaktör PM Nilsson i en ny serie om de utmaningar och möjligheter vi möter efter pandemin.
Håkan Samuelsson är först ut att intervjuas av Di:s politiske redaktör PM Nilsson i en ny serie om de utmaningar och möjligheter vi möter efter pandemin.Foto:Patrik Olsson

Vilka förändringar i vårt sätt att leva tror du blir bestående när epidemin är över?
”Jag tror att vi kommer att resa mindre. Vi reste lite väl mycket före epidemin. Vi kommer att återgå till att träffa folk men i mindre utsträckning. Så en 30-procentig minskning av resandet får man nog räkna med.”

”Det blir mera videokonferenser även i fortsättningen. Vi har lärt oss oerhört mycket och snabbt. I början var jag personligen skeptisk om man kan bestämma något över video men det fungerar. Vi kommer att jobba mer hemifrån eller på distans men inte alltid, arbetsplatsen kommer tillbaka som en normalitet men inte exakt som förut.”

Vad gör det här med mötesplatser som stadskärnor?
”De kommer inte att ändras så mycket. Städerna har samma funktion som kontor. Folk är sociala varelser och tycker om att träffas. Min erfarenhet av riktigt givande möten är att de är spontana. De grundläggande och svåra frågorna och idéerna kommer oftast upp i icke-traditionella möten och inte i sammanträdesrummen. De kommer när man sitter någonstans efter ett möte.”

Får förändringarna någon betydelse för hur vi organiserar transporter?
”Nej, förutom att flygandet kommer att minska vad gäller de kortare mötena. Vi kommer inte att åka över till Kina för ett möte som lika gärna kan tas över länk.”

Villaprisernas utveckling i landsorten antyder att folk planerar för mycket mer hemarbete. Ändrar det bilens funktion?
”Människor som bor i innerstan tror jag i framtiden inte kommer att äga en egen bil. De kommer att hyra. Men bor man längre ut blir det ett helt annat behov av bil. Men det är för tidigt att dra några slutsatser av det.”

Behövs det någon fortsatt speciell post corona-politik?
”Med stödpaketen undvek vi en kraftig recession. Det som måste hända efter corona är att vi måste komma tillbaka i konkurrensen och då bör vi ta chansen med en grön omställning. Det kan ge Europa en fördel jämfört med Kina och USA och ta in avståndet. Europa håller på att halka efter i corona-krisen, det är vad som händer nu, och när man kommer tillbaka kan man inte använda normala stödformer utan använda investeringarna för att ta oss vidare, investera i elektrifieringen, i elnätet, i batterifabriker för att ställa om samhället. Det kan man från politikens sida stötta.”

”Vi bör överlag inrikta oss på grön teknologi. Det finns en förståelse i Europa som är mer än läpparnas bekännelse. Vi på Volvo är till exempel övertygade om att en grön omställning är ett sätt att göra oss mer lönsamma och det är vi ju inte ensamma om att tro. En grön inriktning på återstarten av Sverige och Europa tror jag är bra. Annars är jag orolig för att Europa kommer på efterkälken på grund av corona. Titta på BNP - det kommer att ta minst ett år innan Europa är tillbaka på den nivå vi hade före corona. Kina är redan tillbaka, USA är snart där. Vi har tappat i den här epidemin.”

Om man går tillbaka ett år var oron mycket stor för att skadorna på ekonomin skulle bli stora. Nu tycks många anse att det gick bättre än befarat. Hur stora blev skadorna egentligen?
”Jag tror de är större än vad man ser. Folk kanske inte känner att BNP-utvecklingen i Europa har halkat efter, stödsystemen har behållit köpkraften, men ekonomin har skadats och det finns stora risker om vi inte snabbt kommer tillbaka i arbete. Vi har svårt att överblicka skadorna. Att utbildningen av en hel årskull inte har haft den kvalitet som den borde ha haft är ett exempel. Kostnaden för det är mycket stor, liksom alla ohälsoeffekter av alla nedstängningar.”

Var det rätt att använda nedstängningsinstrumentet?
”Man måste vänta och se innan man kan säga det. Jag är inte expert på detta men det tycks vara svårt att se tydliga samband mellan radikala nedstängningar och minskad smittspridning.”

Vad blev du mest överraskad av under epidemin vad gäller ditt företag?
”Att bilförsäljningen har klarat sig så pass bra, trots att bilhallar har varit stängda. Och att epidemin blev som en väckarklocka för oss. På något sätt har epidemin bidragit till att övertyga hela vår organisation om att ställa om. I en kris funderar man på hur man kan jobba annorlunda. Ska vi fortsätta göra dieselmotorer eller hybrider eller ska vi våga ta steget? Epidemin har hjälpt till att tänka nytt, den har faktiskt varit till en hjälp. Epidemin har på så sätt haft en disruptiv verkan på bilbranschen och det ser jag även på våra konkurrenter. Bilindustrin har skakats om. ”

Är det som hände med Teslaaktien förra året en coronaeffekt?
”Nej, inte direkt, det har mer med hela klimatdebatten och hållbarhetstrenden att göra. Men också med att folk vill köpa produkter från företag med starka värderingar. Varumärken och värderingar är framtidens hästkrafter. Förr valde man bil utifrån dubbla kamaxlar och hästkrafter, i framtiden kommer man välja bil utifrån vilka värderingar varumärket har. Om man ska lära sig något av Tesla är det att de har varit bra på detta. Finansmarknaden tror ju uppenbarligen på det.”

”Vi reste lite väl mycket före epidemin. Vi kommer att återgå till att träffa folk men i mindre utsträckning. Så en 30-procentig minskning av resandet får man nog räkna med.”
”Vi reste lite väl mycket före epidemin. Vi kommer att återgå till att träffa folk men i mindre utsträckning. Så en 30-procentig minskning av resandet får man nog räkna med.”Foto:Patrik Olsson

Man säger ibland att epidemin satte historien på snabbspolning och att Kina steg och USA sjönk. Det har lett till en politisk reaktion i USA som vill blockera och försena Kina. Vilka faror ser du i en sådan inriktning?
”Hela välståndsutvecklingen de senaste 30 åren kommer ur globaliseringen och att man kan specialisera sig på det man är bra på. Det här är en enorm fara för hela den ekonomiska utvecklingen. Handelsutbytet kommer troligen att störas och tillverkningen mer ske där varorna säljs. Fri import från Kina in i USA kommer inte tillbaka, och inte in i Europa heller. Det kommer vi få anpassa oss till och investera mer i lokal tillverkning.”

”Än mer oroväckande är om utbytet av teknologi, tankar och människor äventyras. Det skulle vara väldigt förödande om den här delen av globaliseringen regleras. Vår möjlighet att rekrytera över hela världen är jätteviktig. Vi har ju sett under pandemin hur olika restriktioner minskar kontakter över världen och om det skulle fortsätta av politiska skäl för att förhindra och blockera skulle det vara mycket farligt.”

”USA och Kina inför nu mer restriktioner mot varandra. Det finns en risk för att det utvecklas en västlig teknologimarknad och en kinesisk och det är naturligtvis inte bra för oss som företag. Det är mycket bättre att ha gemensamma lösningar och gemensamma teknologier.”

Volvo Cars ägs av ett kinesiskt företag. I det klimatet vi rör oss in i - ser du att det blir en affärsrisk?
”Det tror jag inte men risken är stor för att vi måste ha två lösningar för teknologi och mjukvaror och det ökar kostnader, det är inte bra för något land. Om man sluter sig och försöker göra saker själv hamnar man bara på efterkälken. Både USA och Kina behöver lära sig av varandra och konkurrera med varandra. Att stänga in sig är inte bra för världsekonomin och inte bra för oss som globalt företag.”

Vad är du mest orolig för vad gäller dynamiken mellan USA och Kina?
”Det är tudelningen av teknologin. Självklart ska man ha rätt att tycka till om olika saker i olika länder men för att främja fred och utveckling ska man ändå handla och arbeta med varandra. Det är oroväckande om det blir restriktioner för teknologiutbyte.”

Många pekar på Sydkinesiska sjön som en plats där det kan bränna till. Hur ska Europa ställa sig om USA avkräver lojalitet i en militär konflikt med Kina?
”Jag kan inte spekulera i det. Men för att undvika en sådan situation ska till exempel vi som företag arbeta med kineserna och ha en bra relation med våra kinesiska ägare och samtidigt arbeta i USA och Europa med samma produkter och samma teknologi. Det är bra för oss och för samhället och freden.”

USA tycks forma ett slags tech-nato som inkluderar Australien, Sydkorea och Japan för att möta Kina. Ska Sverige gå med i ett sådant?
”Jag tror det är bra för Sverige, som ju historiskt haft en neutral position, att jobba tillsammans med alla, med USA, Kina och Ryssland. Vi kan inte bara göra affärer med dem vi för tillfället tycker om, vi behöver ha ett utbyte med alla ekonomier i världen. Jag ser ingen fördel med att ansluta sig till någon särskild teknologi-allians, vi tjänar inte på det, jag tror på öppenhet.” 

Håkan Samuelsson är först ut att intervjuas av Di:s politiske redaktör PM Nilsson i en ny serie om de utmaningar och möjligheter vi möter efter pandemin.
Håkan Samuelsson är först ut att intervjuas av Di:s politiske redaktör PM Nilsson i en ny serie om de utmaningar och möjligheter vi möter efter pandemin.Foto:Patrik Olsson

Du talade förut om en regionalisering av tillverkning. Kommer det även en regionalisering av ägande? Kommer man att främja svenskt eller europeiskt ägande?
”Nej, det tror jag inte och hoppas inte. Om vi hade varit ett publikt bolag skulle vi som ett svenskt företag såklart attrahera ägare från närområdet. Men annars tror jag inte att man ska styra ägandet. Man ska inte hindra kineser från att äga bara för de är kineser. Vi har ju ägare som har varit otroligt bra för vår utveckling och det blir bara konstigt att diskutera om han är kines eller inte, det skulle man ju inte göra om han var amerikan eller belgare. Man får förutsätta att en kinesisk privatperson som investerar i företag har legitima intressen. Att stänga ute kineser från ägande är inte bra, jag tycker att kapitalet ska vara fritt.”

Det man är rädd för är ju att kinesiskt ägande är ett politiskt ägande, att man bli beroende av en diktatur?
”En statlig kinesisk investering kan man naturligtvis diskutera, det har jag ingen erfarenhet av. I vårt fall är det en kinesisk privatperson som äger och jag tycker att man ska betrakta honom som alla andra privata investerare.”

Under pandemin har Europas relativa misslyckande varit tydlig, nu senast med vaccineringen. Ser du några risker för EU framöver?
”Man ser konstiga inställningar till exportförbud och man stänger gränser mellan Norge och Sverige, man har nästan slutat att bli förvånad. Det känns inte rätt alls. Nyktert betraktat har EU inte stärkts de senaste tio åren och Europatanken har snarare försvagats, Brexit är en konsekvens av det.”

”Men Europa måste samarbeta mer och inte mindre. Om vi hade varit 28 enskilda länder hade vi försvagats ännu mer. Det vore naturligtvis bra om Europa var helt enat med en riktig regering och riktiga centrala institutioner, gemensamt försvar och en gemensam valuta men det är en vision som ligger långt in i framtiden. Vi är inte ens på väg i den riktningen.”

Vad innebär det för Europa att vi inte har ett enda stort molnbolag?
”Vi har halkat efter i konkurrensen och i den teknologiska utvecklingen. Titta bara i vår bransch vad gäller teknologi, mjukvara, batterier med mera så händer mycket i USA och Kina som inte händer i Europa. Vad gäller ekonomisk och teknologisk utveckling är vi i ett bakvatten. ”

”Jag tror därför att grön omställning och klimatfrågan är en möjlighet att stärka vår affär. Jag tror inte att man har den förståelsen i USA och Kina. För oss som företag är det lätt att förstå en sådan vision. Vi satsade på säkerhet tidigt och det var många som tyckte att det bara kostade pengar med säkerhetsbälte och krockkuddar men det visade sig vara bra för oss som bolag och för vår lönsamhet. På samma sätt är hållbarhet bra för vår affär. Ett Volvo som inte gör hållbara bilar kommer inte att vara så mycket värt om tio år.”

Ett instrument som används under pandemin är olika förbud för rörlighet, vilket fick tydliga positiva konsekvenser för miljön. Tror du att världen har sett ett prejudikat som kommer att användas i klimatnödlägen?
”Egentligen inte. Om man ska påverka klimatet kan man inte stänga ner ekonomin. Minskad BNP-tillväxt räddar inte klimatet, det är tvärtom. Lösningen är teknologisk utveckling. När vi fått upp räckvidden på batterier är ju elbilen en mycket bättre produkt och kommer snabbt att ersätta diesel- och bensinbilar. Det är bra för ekonomin och för miljön.”

”Men förbud mot utsläppsbilar har fungerat i förhållande till bilindustrin. Säkerhetsarbetet kom inte frivilligt, det var statliga krav som satte standard för säkerhetsbälte och krockkudde. Så jag tror man ska vara öppen för förbud mot utsläpp, jag tror det skulle vara bra för oss och ser ingen anledning till att bilindustrin skulle motarbeta en sådan politik.” 

”Det är också troligt att länder som Tyskland så småningom förbjuder till exempel kolkraft. Det var ju så man kom tillrätta med freoner, det var inte med ekonomiska incitament. Vi kommer att se ett slutdatum för förbränningsmotorer och kolkraft. Men det gäller att ha ett alternativ. När man ser att det finns lösningar tror jag att man kan börja tala om slutdatum.” 

Vilken mix mellan förbud och incitament vill du helst se i det gröna uppstartspaketet?
”Det kommer att bli en blandning. Ska du ha en lösning är det bra att använda återstartspengarna till att stötta teknologin och inte bara använda dem för att stötta den gamla ekonomin med subventioner. Alla kriser i historien har accelererat omställningen och det har hänt nu också. Det viktigaste är att öka innovationerna och komma tillbaka i ekonomisk utveckling.”

Till sist, vad saknar du mest som du inte har kunnat göra under pandemin?
”Resa och komma ut och träffa folk i Kina och USA. Det krävs för att hålla ihop ett sånt här bolag. Efter ett år av nedstängningar måste vi komma tillbaka till arbete. Det är bråttom att häva restriktionerna, det handlar om veckor. Det är helt uppenbart att vi inte kan vara världsledande genom att bara jobba hemifrån.”

 


Innehåll från AdyenAnnons

Ett år med restriktioner – en flexibel kundresa blev nyckeln till framgång

Tobias Lindh, VD för Adyen i Norden och Baltikum.
Tobias Lindh, VD för Adyen i Norden och Baltikum.

För över ett år sedan infördes de första restriktionerna i Sverige, vilket medförde stora konsekvenser för handeln. Begreppet unified commerce har under den här perioden blivit alltmer aktuellt och var under 2020 en av framgångsfaktorerna för att möta de förändrade kundbeteendena för flera företag, menar Tobias Lindh på betalteknikbolaget Adyen.

Enligt Adyens Retailbarometer från 2020 hade företag som kopplat samman sina försäljningskanaler lyckats hantera pandemin bäst. Med all betalningsdata samlad i ett system – även kallat unified commerce – möjliggjordes en enhetlig och flexibel kundupplevelse, oavsett om köpet skedde online eller i den fysiska butiken.

Få reda på hur er verksamhet kan förbättra kundupplevelsen med Adyens Retailquiz  

Genom en smidigare teknisk infrastruktur, med en bättre överblick av data, kunde företagen också enklare förutspå och hantera kundernas skiftande efterfrågan. Med sammanlänkade kanaler tillgängliggjordes mer detaljerade insikter som i slutändan ledde till en ökad kundlojalitet – något många omnikanaltjänster saknar idag då de hanterar olika kanaler som separata dataflöden.

– E-handeln har varit på framfart under en längre tid, men under året som gått har den accelererat och vi såg en ökad vana bland svenska konsumenter att beställa hem varor direkt till dörren. En välfungerande teknisk infrastruktur var avgörande för den enorma omställning och logistik det krävt. På vår plattform kunde vi se att unified commerce blev en förutsättning för att lyckas skapa en personaliserad och sömlös upplevelse och den här typen av effektiviseringar kommer att vara nödvändiga för att möta kundbehoven i framtiden, säger Tobias Lindh, VD för Adyen i Norden och Baltikum.

Nya betaltekniker kommer att vara centrala vid återöppningen

Även om många företag fortfarande fokuserar på e-handeln visar Retailbarometern att majoriteten av svenska konsumenter föredrar att handla i fysiska butiker. Dessutom omfattar kundernas ökade efterfrågan på bättre betalteknik alla kanaler, vilket deras beteenden också vittar om.

– När vi börjar se lättade restriktioner och fler kunder letar sig tillbaka till de fysiska butikerna är det vissa förändringar handlare bör vara extra uppmärksamma på. En av dem är skiftet i föredragna betalningsmetoder och majoriteten av svenskarna handlar nu med kontaktlösa betalningar i fysiska butiker. Dessutom börjar mobila plånböcker som Apple Pay och Google Pay få fäste. Att erbjuda den här typen av betalningssätt är viktigt för att förbättra köpupplevelsen, undvika onödig kontakt och minimera risken för långa köer, fortsätter Tobias Lindh.

Få reda på hur er verksamhet kan förbättra kundupplevelsen med Adyens Retailquiz  

Om Adyen:

Adyen är betalteknikbolaget bakom många av världens ledande företag. Adyen är den enda plattformen företag behöver för att ta betalt på nätet, i app och i butik på global och lokal nivå. Plattformen samlar världens ledande betalsätt och möjliggör för handlare att nå nya kunder, varje dag. Bolaget grundades 2006 i Amsterdam och idag finns de med över 20+ kontor världen över och 1 500 anställda. Bland kunderna hittar man Spotify, H&M, Electrolux, Åhléns och Telia Company. 

Läs mer om Adyen här.

 

Mer från Adyen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Adyen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?