Strumpstickmaskinen från 1960-talet går varm på logen på gården i Boge utanför Slite. Ulrika Ek och maken Urban Gustafsson har full koll på processen, som kräver en hel del handpåläggning innan ullstrumpan är klar.
”Det är i allra högsta grad ett hantverk. Vi gör någonting för hand med strumpan åtta gånger efter att maskinen har gjort sitt”, säger Ulrika Ek.
I butiken som ligger i anslutning till fabriken är det full fart, och detsamma gäller Gotlands Strumpfabriks egen butik i Visby.
I dag – flera anställda senare och med en omsättning som ökar för varje år – kan ju det hela tyckas vara en självklar satsning. Men vägen hit var långt ifrån självklar.
Ulrika Ek och Urban Gustafsson jobbade båda på Volvo i Eskilstuna, Ulrika Ek med en chefstjänst och Urban Gustafsson bland annat som projektledare.
”Men jag såg hur Ulrika kom hem gråare och gråare för varje dag. Jag sa hela tiden: ’Säg upp dig, gör något annat, det ordnar sig!’”, säger Urban Gustafsson.
Dessutom fanns det gemensamma sommarhuset på Gotland sedan många år, och någonstans drömmen om att flytta hit på heltid.
”Jag hade ett textilintresse sedan länge, och ett intresse för ull i synnerhet. Så jag bestämde mig för att vi skulle börja tillverka världens bästa strumpor.”
Ulrika Ek och Urban Gustafsson skrattar lite när de berättar om hur allting började, hur de gav sig in i något som på pappret skulle vara helt omöjligt. Hur de kom över ett par mekaniska stickmaskiner från 1960- och 1970-talet. Något modernare var det inte ens tal om.
”I och med att industrin är i princip död så finns det ingen man kan ringa för hjälp med service, så vi förstod ganska tidigt att det här får vi klara själva. Därför fick det bli gamla mekaniska maskiner som vi kunde lära oss att förstå oss på. Men det är verktyg och smörjkanna i händerna varje dag”, säger Urban Gustafsson.
”I dag har vi cirka 30 maskiner totalt. Det behövs eftersom det inte finns några reservdelar att få tag i. Man måste ha sitt eget reservdelslager.”
Första året efter flytten till Gotland handlade mycket om att lära sig maskinerna och försöka ta fram strumpor som såg bra ut. Sedan började allting rulla på, kunder hittade till den lilla butiken ute på den gotländska landsbygden.
Sedan åkte Ulrika Ek på en mässa och kom i kontakt med en kvinna som ville sälja en verksamhet som tillverkade kläder i ull.
”Och så blev det, trots att vi inte alls hade tänkt satsa mer pengar än. Men vi kände ändå att vi kör – det var ’all in’ som gällde, så vi pantsatte allt vi ägde för att få möjligheten att bredda oss.”
Även Urban Gustafsson sa så småningom upp sig för att satsa på den nya verksamheten på heltid.
I dag tillverkas strumpor, koftor, halsdukar, mössor, t-shirts, linnen, tröjor och mycket annat hos Gotlands Strumpfabrik.
”Allt vi gör är av min design”, säger Ulrika Ek.
Klädtillverkningen går till så att tyger stickas i flatstickningsmaskinen.
”Därefter handskär vi bit för bit och syr ihop plaggen.”
Många småföretagare på Gotland väljer att ha säsongsanställda, men Gotlands Strumpfabrik har valt en annan väg. Fyra anställda arbetar året om, trots att försäljningen har en tydlig nedgång under vintermånaderna då det är betydligt färre turister på ön.
”Det handlar mycket om att behålla kompetensen. Våra anställda är ju våra viktigaste representanter för varumärket. De möter kunderna, berättar om ullen, och bidrar i tillverkningen. Det är förstås en kostnad och kräver mycket planering, men vi har bedömt att det är värt det”, säger Urban Gustafsson.
Utvecklingen framåt får styras mycket av vad kunderna vill ha, i kombination med en medvetenhet om vad tillväxt kräver.
”Allt eftersom vi växer så handlar det om att ha kontroll över det och bestämma hur stora vi vill bli. Det handlar också om vilken arbetsdag vi två vill ha. Vi kan ju driva det här så att jag till slut sitter som Volvodirektör igen fast för Gotlands strumpfabrik, men det är ju inte riktigt vad vi vill”, säger Ulrika Ek.
Nej, paret trivs med att sköta den dagliga tillverkningen och träffa mycket kunder. Nu pågår även en ombyggnation av ladugården som ska passa verksamheten bättre, och de gör det allra mesta själva.
”Det har inte varit en lätt resa, vi har jobbat extremt många timmar. Men vi har aldrig ångrat vårt beslut att lämna vårt förra liv”, säger Ulrika Ek.
Ulrika Ek om att ha året runt-anställda:
”Fördelarna är att du får en lojal medarbetarkår som kan verksamheten. Att börja om med nya personer varje säsong hade varit otroligt krävande och tagit mycket tid. Det blir ju också en kostnad som man inte får glömma bort.”
