1515
Annons

Volvo Car Mobility: ”Vi frigjorde en yta stor som Kungsträdgården”

Volvo Car Mobilitys senaste undersökning visar att en bil från mobilitetstjänsten M ersätter åtta privatägda bilar. ”Vi utgår från data för att ha rätt bil på rätt plats”, säger Steinar Danielsen, hållbarhetsstrateg på M.

Foto:Volvo Car Mobility

Volvo Car Mobility, eller M som bilpoolen kallas, är en stationsbaserad bildelningstjänst med bilar utplacerade i olika storstadsområden. M finns i sju av Sveriges största städer och har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Volvo Car Mobility äger även Sunfleet, som startades som ett samarbete med hyrbilsföretaget Hertz redan 1998, och tog över helhetsansvaret för bilpoolen 2015. Förra året började sammanslagningen med M som slutförs under första kvartalet i år.

”Genom att utveckla vår egen tekniska plattform kan vi distribuera bilar utifrån datadrivna beslut för att säkerställa att vi är resurseffektiva och har rätt bil på rätt plats”, säger Steinar Danielsen, som ansvarar för hållbarhet på M.

En studie som Volvo Car Mobility har tagit fram tillsammans konsultbolaget Capgemini Invent visar att en bil från M ersätter åtta privatägda bilar. I Stockholm motsvarar det, enligt undersökningen, 4.515 färre bilar som kör på gatorna och frigör ytor för parkeringsplatser som motsvarar 56.400 kvadratmeter. 

”En yta stor som Kungsträdgården”, kommenterade M:s vd Bodil Eriksson studien.

Bodil Eriksson, vd för Volvos bildelningstjänst M.
Bodil Eriksson, vd för Volvos bildelningstjänst M.Foto:Jesper Frisk

Uträkningen med de åtta bilarna utgår från att 26 procent har sålt sin bil, medan 51 procent har avstått från att köpa en. 2014 gjorde trafikkonsultbolaget Trivector Traffic en liknande studie för Sunfleet som visade att en bil därifrån kunde ersätta 4-5 personbilar. Sedan dess har M utvecklat en AI-lösning som hjälper till att balansera utbudet av bilar gentemot kundernas efterfrågan.

”Det finns mycket idéer och tankar kring utvecklingen av mobilitetstjänster, men det som branschen saknar är fakta”, menar Steinar Danielsen.

M fokuserar på segmentet för medellånga resor och inte att ersätta kortare transporter på mindre än en timme, som kan lösas av kollektivtrafik, cyklar eller en promenad. 

”Volvo Cars har gjort en strategisk investering i M för att man såg ett behov av en mobilitetstjänst som riktar sig direkt till konsumenter och ville komma med en del av lösningen för framtiden. Vi vill göra våra kunder ‘bilfria’ och frigöra tiden det tar att äga en bil, men utan att göra dem ‘billösa’”, säger Steinar Danielsen.

I dag har M nära 140.000 registrerade användare och cirka 700 stationer. En station motsvarar en hubb där M har en eller flera platser och antalet varierar under året. AI-plattformen läser av var behovet finns och balanserar utbudet därefter. Det ligger också till grund för affärsmodellen som utgår från att maximera både användningsgraden och tillgängligheten för kunderna.

Steinar Danielsen är hållbarhetsstrateg på M.
Steinar Danielsen är hållbarhetsstrateg på M.

Det har gjorts stora investeringar i M:s tekniska plattform, som är en del i biljättens arbete att gå över till det som kallas en cirkulär ekonomi. I dag jobbar 150 personer med M och bolaget ser sig som ett techbolag snarare än ett bilbolag.

”Vi var tvungna att bryta ut det för att bygga det så snabbt som vi har gjort”, säger Steinar Danielsen.

I år är planen att byta ut många bilar till hybrider eller elbilar, men en svårighet i det är att det saknas laddstolpar i städerna. 

”När man delar bil behöver laddstolparna ha bra prestanda, annars minskar vi utnyttjandet av bilen.  En utmaning vi har framför oss är att utbilda kunderna i hur man laddar bilen efter varje resa och se till att det är smidigt. Vi behöver lära våra kunder att koppla in bilarna för att kunna fortsätta leverera kvalité i tjänsten”, säger Steinar Danielsen.

M jobbar även mot fastighetsutvecklare som en lösning när kommunerna begränsar p-platser. Ett exempel är det nya bostadsområdet Forsåker i Mölndal, utanför Göteborg, som ska vara koldioxidneutralt från start. Men bilarna är inte dedikerade till specifika hus, utan tillgängliga för alla M-användare kan hyra dem. Det är heller inte möjligt att plocka upp en bil på ett ställe och lämna tillbaka den på en annan, för det skulle minska den operativa effektiviteten. 

Vad gäller framtiden för M är Volvo Cars med i projektet Green City Zones, ett samarbete med Göteborgs Stad och det statliga forskningsinstitutet RISE, där delad mobilitet är en viktig del. Nio städer i Sverige, bland annat Stockholm, Göteborg, Enköping och Malmö, har skrivit på ett miljökontrakt för EU:s klimat- och energiprojekt 2030. Ambitionen är alltså att städerna ska vara helt klimatneutrala inom tio år och totalt 100 städer deltar i Europa. I zonerna ska det finnas olika mobilitetstjänster till invånarna och i visionen finns också robottaxis.

”Vi har investerat i en egen teknisk plattform som svarar mot mycket man behöver för att driva en självkörande taxiflotta”, säger Steinar Danielsen.

Många fördelar med hybridlivet

Nu när pandemin är över, eller i alla fall är en del av vår vardag, har många börjat sitt nya hybridliv. Att delvis jobba hemifrån är för många det nya normala. Med ett smart upplägg kan det bli riktigt bra, menar mobilitetsexperten Christer Ljungberg i en gästkrönika. 

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Pandemin visade tydligt på att det går att ändra beteende snabbt, när det behövs. Vi vande oss vid att arbeta hemifrån, att ha digitala möten i stället för att resa, och e-handeln exploderade. Man kan säga att 2030 kom redan 2020, eftersom digitaliseringen redan hade börjat påverka dessa vanor. 

Och en hel del av dessa vanor har vi valt att behålla. Nu är det vanligt att de som kan och får arbetar hemifrån ett par dagar i veckan. Och detta påverkar resandet en del.

Av de cirka 40 procent som kan jobba hemifrån är det en stor del som gör det, i olika omfattning. En stor del av arbetsgivarna tillåter detta. Och det gäller allt från att den anställde väljer fritt, till att man anger antal dagar man skall vara på jobbet, och ibland till och med vilka dagar man skall vara där. Men det finns också arbetsgivare som kräver ett fullständigt återgående till kontoret, men de är ganska få. 

Låt oss säga att 30 procent väljer att jobbar hemma, och gör det två dagar i veckan. Då minskar arbetsresorna med cirka 12 procent. Arbetsresorna utgör i dag cirka 30 procent av resorna, och minskningen totalt skulle då bli knappt 4 procent. Och cirka 60 procent av arbetsresorna görs med bil, vilket ger att minskningen av personbilstrafiken skulle bli cirka 2 procent. Och frågan är då om trafiken minskar, eller om man gör fler fritidsresor?  Och hur blir det med kollektivtrafiken? Ännu har vi inte en klar bild av detta.

Christer Ljungberg, grundare av och senior advisor på konsultbolaget Trivector.
Christer Ljungberg, grundare av och senior advisor på konsultbolaget Trivector.Foto:Trivector

Vi lärde oss också under pandemin att i stället för att resa så kan man ha digitala möten via Teams och Zoom. Detta har även efter pandemin inneburit väsentligt färre tjänsteresor.

Flyget har påverkats av detta på olika sätt. Man har haft svårt att få tillbaka personalen efter pandemin, och det tillsammans med den minskade efterfrågan har inneburit att resorna i business class blivit 45 procent dyrare under 2022, och beräknas bli ännu dyrare under nästa år. På sikt kan det innebära att bolag går i konkurs, eftersom företagskunderna står för 75 procent av flygbolagens vinster, men bara 12 procent av resten av passagerarna. 

Men det nya hybridlivet kan ge fördelar på många olika sätt. Att jobba hemifrån en del av arbetsveckan är ett exempel av de åtgärder som den senaste IPCC-rapporten föreslår, för att minska utsläppen av koldioxid. 

Pendlingen innebär ju också trängsel på vägarna och i kollektivtrafiken för många. En del kommer att hävda att ingen pendling är värd priset.

Men mycket hänger på hur du gör din resa till jobbet. Om du inte bara hoppar in i din bil därhemma, och hoppar ur den på jobbets parkering finns en hel del att vinna. Om du cyklar, eller går till bussen eller tåget, får du röra på dig och dessutom lite luft.

Och skulle du missa tåget, så är ju det nya arbetslivet mer flexibelt än den gamla nio till fem rutinen. Och nästa tåg, buss eller spårvagn är kanske inte lika överfull.

En av poängerna med att resa till jobbet är att du också blir exponerad för både fysiska och psykiska element som du missar om du bara jobbar hemifrån. Det finns ju exempel på personer som träffat sin partner på pendeltåget. 

En annan poäng med att åka till jobbet är att det blir ett mentalt avstånd mellan jobbet och bostaden. Vilket för en del försvunnit när köksbordet också blivit ditt arbetsbord. Du slipper fråga dig själv om du jobbar där du bor eller bor där du jobbar.

Distansarbete kräver att man kan motivera sig själv. Detta kan vara en av de största utmaningarna för de som just börjat arbeta hemifrån. Det är lätt att ta ”en paus” och starta en maskin med tvätt, eller titta ett avsnitt på Netflix. Att fokusera på arbetet är viktigt för att kunna slutföra och leverera en uppgift i tid. Det spelar ingen roll att du har flexibiliteten att jobba hemifrån om det tar dubbelt så lång tid att göra jobbet. För en del innebär detta att de måste fastställa arbetsrutiner även för hemarbete.

Men att arbeta på distans kommer troligen inte bara att innebära att du jobbar hemifrån. Allt fler kommer att arbeta på den tredje platsen. Den första platsen är där du bor, den andra platsen där du arbetar. Och den tredje platsen är där man träffas och hänger. Och det kan vara sådana platser som caféer, coworking-platser och så vidare, och sådana blir nu också alltmer en arbetsplats.

Så om vi funderar lite och gör smarta upplägg kan det nya hybridlivet bli riktigt bra.

Christer Ljungberg är grundare och senior advisor för konsultbolaget Trivector. Han har arbetat med strategiska transportfrågor i över 30 år. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera