1515
Annons

Vittnesmål från Belarus: Demonstranter "grips, torteras och våldtas"

Människor förs bort i det tysta, misshandlas och utsätts för sexuellt våld.

Regimen i Belarus skyr inga medel när den stampar ned protesterna, enligt människorättsorganisationen Vjasna.

”Vi räknar alla med att kunna försvinna vilken dag eller minut som helst”, säger Valjantsin Stefanovitj.

Under de protester som skakat Belarus sedan det kraftigt ifrågasatta valet den 9 augusti har tusentals människor gripits. Många av dem anklagar myndigheterna för övervåld, tortyr och sexuella övergrepp. Flera har dött i samband med säkerhetsstyrkornas ingripanden.

De senaste två veckorna har situationen trappats upp, enligt juristen Valjantsin Stefanovitj, som är Vjasnas vice ordförande.

”Förra helgen frihetsberövades 700 personer bara i Minsk och på lördagen frihetsberövades 200 vid en kvinnomarsch. På söndagen var det över 500 och polisen fortsätter använda våld mot dem som protesterar”, säger han.

Sedan valet har människorättsorganisationen samlat in vittnesmål om tortyr från över 500 personer som förts bort av säkerhetsapparaten.

”Det man kan säga är att tortyren sker på ett systematiskt vis och i massiv skala. Det handlar inte om två-tre enskilda poliser utan det sker överallt, inte bara i Minsk utan i alla delar av landet. Det är politiskt motiverade bestraffningar av personer som deltar i demonstrationerna mot regeringen och uttrycker sina åsikter”, säger Stefanovitj.

Dagarna efter valet trappades förtrycket upp, berättar han. Polisen använde gummikulor och chockgranater mot de stora folksamlingarna och hundratals personer skadades.

Personer som omhändertagits av polisen, säkerhetsstyrkan Omon eller militärpolisen Spetsnaz vittnar om hur de torterats med elchockvapen och hur stora grupper fått trängas i små celler, utan mat och vatten.

”De sade till människor att de skulle bli våldtagna och tvingade flera att stå på knä nakna på asfalten i flera timmar. Kvinnor tvingades också vara nakna medan polisen tog bilder med mobiltelefoner”, säger Valjantsin Stefanovitj.

”Åtminstone en man och en kvinna vittnar via advokater att de blivit våldtagna med gummibatonger. Det är hemskt och visar att polisen kan göra vad de vill utan konsekvenser.”

Regimens udd vänds också mot organisationer som Vjasna. På torsdagen fördes Marfa Rabkova, som samordnar Vjasnas nätverk av volontärer i landet, bort från sitt hem av okända män. De sökte igenom lägenheten, beslagtog saker och körde sedan i väg med henne, enligt Vjasna.

”Vi har fortfarande inte fått någon information om vad som har hänt med henne eller var hon är. Det enda vi vet är att hon gripits misstänkt för förberedelse av upplopp”, säger Valjantsin Stefanovitj.

Han tror att antalet politiska fångar kommer att bli fler och att fler Vjasna-medarbetare kommer att ingå bland dem.

Han noterar också att fler än tusen personer utreds för brott som begåtts i samband med protesterna, men att polisen inte gått vidare med någon anmälan om tortyr.

De belarusiska myndigheterna avfärdade tidigt alla anklagelser om övervåld. Landets ledare Aleksandr Lukasjenko, som gör gällande att utländska krafter organiserar protesterna, har hävdat att många vittnesmål är påhittade och att en stor del av bildbevisen är förfalskade.

”Jag befarar att folk inte kan få någon rättvisa i det här landet”, säger Valjantsin Stefanovitj, som beskriver det som att människor förs direkt från cellen de torterats i till parodiska processer i rättegångssalen intill.

I stället sätter oppositionen hoppet till att omvärlden reagerar. Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som drivits i exil i Litauen, har i ett anförande inför FN:s människorättsråd krävt att situationen i Belarus uppmärksammas och fördöms med kraft.

Lukasjenko har styrt Belarus med järnhand i 26 års tid och har slagit ned hårt mot protester, oppositionella och människorättsaktivister, inte minst vid val. Den här gången tar den pressade diktatorn nya krafttag, enligt Valjantsin Stefanovitj:

”Nu har vi en människorättskris. Förtrycket är i enorm skala, tortyren är i enorm skala. Alla statliga institutioner arbetar för en sak: att förtrycka folket.”


Ännu ingen omsättning för Xintela

Forskningsbolaget Xintela, listat på First North, redovisar likt i samma kvartal i fjol 0 i nettoomsättning för årets första kvartal. Övriga intäkter uppgick till 0,5 miljoner kronor (4,2). Bolaget ska genomföra en företrädesemission.

Dessa övriga intäkter avser kostnader för onkologiverksamheten som vidarefakturerats till dotterbolaget Targinta samt bidrag från Vinnova.

Resultatet per aktie uppgick till -0:12 kronor (-0:12) och bolagets likvida medel var 2 miljoner kronor (15,5). 

Xintelas resultat före skatt uppgick till -11 miljoner kronor (-9).

Xintela har beslutat att genomföra en fullt garanterad företrädesemission om cirka 44,6 miljoner kronor. Bolaget genomför även en kompletterande riktad emission upp till cirka 10 miljoner kronor. Det framgår av ett pressmeddelande.

Teckningskursen i emissionerna är 0,25 kronor per aktie där en befintlig aktie ger rätt att teckna två nya aktier.

Företrädesemissionen avses att genomföras under det andra kvartalet 2022. Avstämningsdag för rätt att delta i emissionen, teckningsperiod och andra relevanta datum kommer att meddelas vid senare tillfälle, skriver bolaget.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?