1515

Viruset skapar osämja i EU-samarbetet

Gräl, stängda gränser och anklagelser om feghet och slöseri.

Coronakrisen har fått samarbetet i EU att knaka rejält – och bäddar för nya hårda strider i vår och sommar.

Nederländerna och Tyskland i kamp mot Italien, Spanien och Portugal låter som en intressant fotbollsturnering. Men politiskt är det inte lika roligt.

Inte minst hos de tre sistnämnda är irritationen stor över vad man anser vara snålhet och feghet hos Tyskland och Nederländerna när det gäller att hantera följderna av coronaepidemin.

Allt härrör från ett bestämt nej från Berlin och Haag vid förra veckans webbhållna EU-toppmöte om att bekämpa krisen med gemensamma euroobligationer. I stället bollades frågan om lämpliga åtgärder över till medlemsländernas finansministrar att arbeta fram inom två veckor.

För sent, tycker Italien.

”Det fula Europa” dånade tidningen La Repubblica på sin förstasida i fredags.

”Ett exempel på avsaknaden av etik och solidaritet” skriver en hel rad borgmästare och regionala ledare i en helsidesannons i tyska tidningen FAZ på tisdagen.

De drar en direkt parallell till att Italien var ett av de länder som gick med på att kraftigt nedskriva Tysklands skulder efter andra världskriget.

”Kära tyska vänner: minnet av det hjälper för att fatta riktiga beslut” heter det i annonsen.

Grälet är på sätt och vis en fortsättning på något som pågått i flera år. Euroländerna i söder sliter med stora statsskulder och vill ha hjälp med avskrivningar och storsatsningar. Kollegorna i norr håller hårt i sina pengar och kräver i stället reformer och nedskärningar.

Nu förstärks allt dessutom av att coronaepidemin – åtminstone än så länge – slagit betydligt hårdare i söder.

”En återkomst för ett EU delat i två läger – Nord mot Syd – men den här gången med den extra dimensionen av liv och död, bokstavligt talat”, konstaterar analytikern Eric Maurice från tankesmedjan Schuman-stiftelsen, enligt nyhetsbyrån AFP.

Närmast kommer kampen föras bland finansministrarna som håller ett videomöte den 7 april för att hitta lämpliga ekonomiska förslag. Längre fram väntar sedan en ännu mer svettig strid när länderna under senvåren och sommaren på nytt ska försöka enas om nästa långtidsbudget för hela EU för åren 2021-27.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har redan meddelat att coronakrisen kommer att medföra stora förändringar i budgetförslaget. Att hitta något som alla kan acceptera lär dock inte bli enkelt.

Sydländerna hoppas på ännu mer stöd samtidigt som nordländerna – som i normala fall står för merparten av EU-budgeten – räknar med en kraftig tillbakagång i ekonomin.

En rad östländer kräver dessutom ett slopande av allehanda satsningar på miljön och kampen mot klimatförändringarna.

Coronakrisen har tydligt blottat hur splittrade EU-länderna fortfarande är. Medlemsländerna har stängt gränser mot varandra och vägrat dela med sig av medicinsk utrustning.

Ett tecken på att hela EU är värdelöst, tycker somliga.

”Den här krisen visar att den så kallade europeiska solidariteten bara är tomma ord. Historien kommer att döma er. Covid-19 blir kanske spiken i kistan för denna impotenta överstatliga byråkrati”, fnös EU-fientlige Nicholas Bay från franska Nationell samling i EU-parlamentets coronadebatt i förra veckan.

Andra manar i stället till skapandet av ett mer kraftfullt EU.

”Vi behöver kraften av en verklig EU-regering, som under demokratisk kontroll från medlemsländerna i ministerrådet och medborgarna i EU-parlamentet kan agera fullt ut”, skriver belgiske ärkefederalisten Guy Verhofstadt i ett debattinlägg hos tankesmedjan EPC.

 


Innehåll från SalesforceAnnons

”Techbolagen visar vägen för tillverkningsindustrin”

Tillverkningsindustrin rymmer stora skillnader i fråga om digitaliseringsgrad, visar en ny rapport som avslöjar vad som kännetecknar vinnarna post-covid. ”Ser en tydlig klyfta”.

Pandemin har tvingat nio av tio tillverkningsföretag att ställa om radikalt och ta fram en ny strategi för att lyckas framöver. En ny studie som Salesforce genomfört globalt bland 750 beslutsfattare visar på stora skillnader inom teknikutveckling och digitalisering. Vissa lyckas bättre än andra. De företag som anser sig ha kommit längst har det gemensamt att de satsar på ökad tjänstefiering, flyttar verksamheter till molnet och anammar nya sätt att interagera med sina kunder. 

Ladda ned Trends in Manufacturing 

De som släpar efter riskerar att hamna ohjälpligt på efterkälken när samhällen gradvis öppnar upp igen, varnar experter.

– Vi ser en tydlig klyfta mellan de tillverkningsföretag som framtidssäkrat sin verksamhet och de som fortfarande kämpar med att förhålla sig till turbulenta marknader och hastigt skiftande förväntningar hos medarbetare, partners och kunder. Fler tillverkningsföretag borde låta sig inspireras av framgångsrika techföretag på områden som flytt till molnet, ökad automatisering och att skapa digitala kundupplevelser. Allt det ökar förutsättningarna att lyckas post-covid, säger Cindy Bolt, ansvarig för industriföretag vid Salesforce.

Rapporten visar entydigt att de förändringar som pandemin medfört är här för att stanna. Det gäller framför allt inom försäljning och kundservice, menar närmare sex av tio tillfrågade. Många pekar på att möjligheten att göra träffsäkra prognoser på snabbrörliga marknader hindras av bristande transparens och begränsad tillgång till data, men även av silotänkande. Hela åtta av tio menar att det är svårt att utvinna den data man verkligen skulle ha nytta av ur föråldrade legacy-system.

Bättre prognoser

De enskilt viktigaste prioriteringarna för de kommande två åren är enligt nio av tio svarande ökad processeffektivitet och förbättrade efterfrågeprognoser med hjälp av digitala redskap. Över hälften av ser migration av planeringsprocesser till molnet som en kritisk framgångsfaktor. De chefer som säger sig vara ”mycket väl förberedda” för framtiden har redan flyttat till molnet. 

Ökad tjänstefiering för att diversifiera och säkra sina intäkter från flera källor är den strategi som flertalet (86%) av de företag som ser sig som framtidssäkrade satsar på. Det handlar om att paketera produkt, support, mjukvara och kringtjänster i ett gemensamt erbjudande och en ny affärsmodell.

Den digitala klyftan av idag går mellan tillverkningsföretag som anser sig vara redo för framtiden och de som inte är det. De som anser sig vara bättre rustade har system och teknologi på plats för att hantera kommande år, konstaterar Salesforces Sverigechef Dan Bjurman:

– De svenska företag som redan var mer digitaliserade, eller som lyckades göra denna omställning fort, har stått emot pandemins effekter bättre och i vissa fall även lyckats bättre än förut. Användningen av kunddata i beslutsprocessen samt digitala verktyg för att hantera kundkontakten och den hemmajobbande personalen har haft en tydlig positiv effekt och belyser hur viktigt det är att ha en modern, digitaliserad verksamhet som fattar beslut baserat på data, samt att det är otroligt viktigt att vara flexibel och anpassningsbar.

Ta del av Salesforce senaste rapport Trends in Manufacturing eller läs mer om Manufacturing Cloud här. 

Är du intresserad av mer inom Salesforce Manufacturing, besök: 

IDC Report: Benefits of a Collaborative S&OP Process 

Future of the Manufacturing Industry 

Customer 360 Playbook for Manufacturers 

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?