Vita snömoln pumpar ut från 74 långsmala ”snölansar” längs spåren på Östersunds skidstadion när Di besöker anläggningen vid säsongsstarten i november. Här finns en av landets största ”snöfarmer” som Östersundsföretaget Snow Makers byggt upp: 60.000 kubikmeter snö – tillverkad under förra vintern och sparad under sågspån – är på väg ut i spåren med lastbil. Tillsammans med nyproducerad snö och natursnö ska den säkra snötillgången i spåren.
”Vi har nästan hela landslaget i Östersund och det ger ringar på vattnet. Det finns ett stort allmänintresse för att åka samma spår som den svenska eliten”, säger Henrik Skoglund.
För elva år sedan blev hans tidigare arbetsgivare, snökanontillverkaren Lenko, uppköpt av ett italienskt företag. Henrik Skoglund valde att starta eget och inledde ett samarbete med det amerikanska företaget Snow Makers som till en början ägde 40 procent av det svenska företaget, som hela tiden har varit självstyrande.
”Det är lite unikt att det varken är franchise eller ett koncept vi ska följa, men vi har aldrig varit på banken och har inte haft en checkkredit någonstans”, säger Henrik Skoglund.
Redan första hösten stod bolaget dock på egna ben och den amerikanska ägarandelen är nu nere på 9 procent, resten ägs av Henrik Skoglund. Samarbetet är en styrka på flera sätt. Svenska utvecklingsidéer och prototyper kan testas och tillverkas i det amerikanska bolaget.
”Vi är duktigare än dem på system och de är duktigare än oss på produktutveckling av snökanoner.”
När en längdskidanläggning i Michigan skulle investera fick svenska SMI åka dit och prata snösystem. Bilder på Gunde Svan och Thomas Wassberg, giganter inom ”nordic skiing”, prydde väggarna. Affären gick bra.
”Jag hade inte förstått att det var så viktigt att man var från Norden när man pratar längd. Det var som att det kom någon från Hawaii för att prata vågmaskiner”, säger han och ler.

På skidstadion i Östersund är det några minus. Helst ska temperaturen ligga på minus tre ihållande för att starta systemet.
”Anläggningen drar ungefär lika mycket ström oavsett temperatur och du får så otroligt mycket mera snö om du avvaktar lite grann och startar vid några minusgrader i stället för bara en.”
Klimatförändringarna är på sikt en ödesfråga, även för en snötillverkare. I Alperna har många dalstationer fått flytta längre upp på berget på grund av högre temperaturer. Ett mer oförutsägbart väder med kortare kallperioder försvårar också snötillverkning där mer snö måste produceras under kortare tid.
”Vi gör allt vi kan för att inte påverka klimatet på ett dåligt sätt, för det är inte så att ju varmare det blir desto mer får vi sälja. Det finns en gräns för när man helt enkelt inte väljer att ha kvar skidbacken eller skidspåret.”
SMI:s styrka gentemot konkurrenterna är enligt Henrik Skoglund ett större fokus på system och automatisering.
”Vi har ett väldigt stort fokus på helheten: Investeringen men också driftsekonomi och bemanning. Det är viktigare för oss än vilket fabrikat man väljer för snökanonen.”
De senaste tio åren har efterfrågan på snösystem för längdanläggningar ökat vilket kräver anpassad utrustning. SMI har utvecklat flera egna produkter riktade mot längdåkningens smala spår som inte kräver lika stort snödjup. Snölansarna, som liknar stora duschar, är vridbara för att kunna optimeras vid kurvor i spåren.
”Det är lika viktigt att man sprutar rätt mängd snö och inte gör av med för mycket energi, för ska man spruta tre kilometer spår så blir det viktigt vad varje meter kostar att tillverka, speciellt nu när energipriserna sticker iväg.”

Henrik Skoglund ser SVT:s ”Vinterstudion” som en anledning till det växande intresset för längdåkning och skidskytte, något som också ökar kraven på att spåren ska se ut som på tv. Acceptansen för att betala även för längdåkning har samtidigt ökat.
”Nu är det så pass många som åker längdskidor att det går att finansiera driften av ett längdskidspår på ett helt annat sätt än det gjorde för 10-15 år sedan.”
Svenska SMI har ansvar för Norden och har i Sverige avtal med anläggningar från sörmländska Båsenberga i söder till Dundret i Gällivare i norr. Eftersom skidstadion i Östersund är hemmaplan blir den också lite av en testarena för företaget som håller till i Böle, strax utanför Östersund.
Årets omsättning, den bästa hittills, ser ut att landa på 25 Mkr vid bokslutet i april. 30 procent kommer från alpina sidan och hela 70 procent från längdsidan – en värld där snösystem ofta saknas i dagsläget:
”Det finns väldigt mycket längdspår i Sverige, jag skulle gissa på över 1.000 spår. Alla kan inte bygga snösystem, men väldigt många kommer att göra det.”