Tidningen Näringslivet - En företagsnära nyhetstjänst: Besök tn.se 

Sällan har uttrycket ”det var bättre förr” använts så mycket som i pensionsdebatten. Men bilden av pensionärernas ekonomiska situation spretar. Hur illa det är beror ofta på vem som ropar. I media lyfts eländesbeskrivningar, och ”fattigpensionärer” målas frekvent upp som symboler för ett pensionssystem på fallrepet.

Men stämmer den bilden? Är det verkligen så nattsvart för dagens pensionärer? Tidningen Näringslivet har pratat med experter som har djupanalyserat frågan för att reda ut vad som är myter och sanningar kring pensionerna.

Omfattande statistik

Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, har tillsammans med sina kollegor precis genomfört en stor studie över tre miljoner svenskars inkomster i åldrarna 55 till 85 år, och resultaten förvånar många.

– Pensionärernas inkomster är klart bättre än hur det låter i debatten. Och tvärtemot vad många tror har inkomsterna blivit bättre med tiden, inte sämre, säger han.

En 66-åring i dag har 72 000 mer i plånboken

Staffan Ström ger några exempel för att illustrera hur utvecklingen har sett ut över tid. En 69-åring idag har 46 000 kronor mer om året att röra sig med efter skatt än vad en 69-åring hade för nio år sedan. Och dagens 66-åring har 72 000 kronor mer om året jämfört med en 66-åring för 12 år sedan.

– Det här utmanar bilden av att allt bara blir sämre och sämre. Visst, vi har utmaningar framåt, men tittar vi på hur det ser ut i pensionärernas plånböcker i dag, så ser det faktiskt rätt hyggligt ut, säger han.

När siffrorna bryts ned på låg-, medel- och höginkomsttagare visar det sig att pensionärernas inkomster fortsatt ligger på 75 procent av den tidigare arbetsinkomsten, och då räknas varken eventuellt privat pensionssparande eller kapitalinkomster in.

De enda som sticker ut är de med de allra lägsta inkomsterna innan pensionering. Och de får det faktiskt bättre när de går i pension, förklarar Staffan Ström.

– Var fjärde pensionär fick mer att röra sig med när de gick i pension. Det har att göra med grundskyddet i pensionssystemet, framför allt i form av garantipension och bostadstillägg, säger han.

Staffan Ström hoppas att studien slår hål på myter om att man blir fattig av att gå i pension. Det stämmer helt enkelt inte. Och om man ändå ska slå in på den vägen är pensionärerna långt ifrån den mest utsatta gruppen i samhället, menar han. Enligt studien är det vanligare att personer upp till 50 år har en riktigt tuff ekonomisk situation.

– Vi vill inte osynliggöra någon som har en låg inkomst, men vi behöver nyansera bilden. I stort är eländesbilden för Sveriges pensionärer felaktig, säger han.

Pensionsdebatt fastnat

Samtidigt har pensionsdebatten fastnat. Fokus just nu ligger på att ”rätta till” att den allmänna pensionen blir lägre när medellivslängden blir längre snarare än vad pensionärerna faktiskt har att röra sig med. Höga röster höjs för höjda pensionsavgifter och högre pensioner. Längst fram i ledet står socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

– Det hårt kritiserade inkomstpensionstillägget är ett resultat av denna linje som utan större betänkligheter frångår såväl pensionsöverenskommelsen som livsinkomstprincipen, säger pensionsexperten Ingvar Backle på Svenskt Näringsliv.

När Ardalan Shekarabi tar politiska genvägar för att kompensera vissa grupper innebär det samtidigt något annat, som på sikt kan få allvarliga konsekvenser.

– Pensionssystemet blir plötsligt beroende av vilken regering som för tillfället sitter vid makten, och dessutom det statsfinansiella utrymmet, vilket är oroande. Då kan politiker både öka och sänka pensioner utifrån vad man för dagen har råd med, säger Staffan Ström.

Prenumerera på TN:s dagliga nyhetsbrev