1515

Vinstuppgång för Bonnier News

Bonnier News, som bland annat äger Dagens industri, Expressen, Dagens Nyheter och ett 40-tal lokaltidningar ökade rörelseresultatet till 647 Mkr 2020.

Samtidig steg Bonnier Groups rörelseresultat med 1 miljard kronor till 1,4 miljarder kronor 2020.

Bonnier News vd Anders Eriksson.
Bonnier News vd Anders Eriksson.Foto:Emma-Sofia Olsson/TT

2020 blev ett dramatiskt år för den svenska mediemarknaden och Bonnier News. Nyhetsläget bidrog till en urstark tillväxt av läsare och prenumeranter för många dagstidningar. Totalt inom koncernen ökade prenumerationsintäkterna med 200 Mkr, bland annat på grund av kraftig tillströmning av prenumeranter till Dagens industri och Dagens Nyheter.

Samtidigt slog pandemin hårt mot Bonnier News annons- och lösnummerförsäljning samtidigt som koncernens omfattande konferens- och utbildningsverksamhet tog mycket stryk när Sverige drabbades av pandemin. Tillsammans tappade de verksamheterna 800 Mkr jämfört med 2019.

Den totala omsättningen för Bonnier News uppgick till 7,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 7,6 miljarder kronor året innan, trots att koncernen vuxit med bland annat Hall Media och en rad branschtidningar som till exempel norska Estate Media, Market och Daglivarunytt (tidigare Ica Nyheterna).

Rörelseresultatet för 2020 uppgick till 647 Mkr, vilket kan jämföras med 211 Mkr 2019.

”Jag tycker att resultatet är oerhört starkt, inte minst med tanke på utmaningarna under året och vi tappar 800 miljoner kronor i intäkter inom annons, lösnummer och events”, säger Bonnier News vd Anders Eriksson och tillägger:

”Jag är samtidigt extremt stolt över hur alla i verksamheten har tagit sig an ett väldigt utmanande år. Att vi nu har fler än 1,8 miljoner prenumeranter är förstås också en höjdpunkt.”

Under året tog Bonnier News emot statligt stöd på sammanlagt 200 Mkr. Bidraget gick främst Bonnier News omfattade lokaltidningsverksamhet med ett 40-tal titlar. 

Dagen industri eller Dagens Nyheter har däremot inte tagit emot några stödpengar.

”Att politikerna insåg allvaret för lokalmedia och agerade snabbt och kraftfullt med att gå ut med det extra mediestödet var extremt viktigt för Lokaltidningssverige. Utan det är jag rädd att situationen hade lett till mer radikala åtgärder. Sen blev intäktstappet inte lika stort som initialt befarat och branschen lyckades sänka kostnaderna mer än väntat”, säger Anders Eriksson i en kommentar till resultatet som trots allt ökar med 436 Mkr från 2019.

”Den största bidragande faktorn till att vi inte bara lyckades att kompensera det stora intäktstappet, utan också till och med förbättra resultatet kraftigt, var de stora kostnadsbesparingar som genomfördes i verksamheten.”

Anders Eriksson flaggar samtidigt för ett utmanande 2021, bland annat på annonsmarknaden.

”Pandemin och dess fortsatta påverkan på vårt samhälle och vår affär är ju förstås fortsatt en oro. Bortsett från det tycker jag att vi har goda förutsättningar att fortsätta den positiva utvecklingen.”

Samtidigt presenterade Bonnier Group sitt resultat för 2020 på torsdagen och rörelseresultatet för verksamheten uppgick till 1,4 miljarder kronor under 2020, vilket kan jämföras med 400 Mkr 2019.

I Bonnier Group ingår förutom Bonnier News bland annat bokverksamheten Bonnier Books, Bonnier Fastigheter, Adlibris, SF Studios och Bonnier Ventures.

 

 

 


Innehåll från Svenskt NäringslivAnnons

Ny statistik: Därför har pensionärerna aldrig varit rikare än nu

Ardalan Shekarabi
Ardalan ShekarabiFoto:Fredrik Sandberg/Henrik Montgomery/Jessica Gow/TT

Eländesbeskrivningar och ett pensionssystem på fallrepet.

Vad är sant och falskt i pensionsdebatten?

Tidningen Näringslivet har talat med experter och tagit del av siffror över hur det egentligen ser ut i pensionärernas plånböcker.

Tidningen Näringslivet - En företagsnära nyhetstjänst: Besök tn.se 

Sällan har uttrycket ”det var bättre förr” använts så mycket som i pensionsdebatten. Men bilden av pensionärernas ekonomiska situation spretar. Hur illa det är beror ofta på vem som ropar. I media lyfts eländesbeskrivningar, och ”fattigpensionärer” målas frekvent upp som symboler för ett pensionssystem på fallrepet.

Men stämmer den bilden? Är det verkligen så nattsvart för dagens pensionärer? Tidningen Näringslivet har pratat med experter som har djupanalyserat frågan för att reda ut vad som är myter och sanningar kring pensionerna.

Omfattande statistik

Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, har tillsammans med sina kollegor precis genomfört en stor studie över tre miljoner svenskars inkomster i åldrarna 55 till 85 år, och resultaten förvånar många.

– Pensionärernas inkomster är klart bättre än hur det låter i debatten. Och tvärtemot vad många tror har inkomsterna blivit bättre med tiden, inte sämre, säger han.

En 66-åring i dag har 72 000 mer i plånboken

Staffan Ström ger några exempel för att illustrera hur utvecklingen har sett ut över tid. En 69-åring idag har 46 000 kronor mer om året att röra sig med efter skatt än vad en 69-åring hade för nio år sedan. Och dagens 66-åring har 72 000 kronor mer om året jämfört med en 66-åring för 12 år sedan.

– Det här utmanar bilden av att allt bara blir sämre och sämre. Visst, vi har utmaningar framåt, men tittar vi på hur det ser ut i pensionärernas plånböcker i dag, så ser det faktiskt rätt hyggligt ut, säger han.

När siffrorna bryts ned på låg-, medel- och höginkomsttagare visar det sig att pensionärernas inkomster fortsatt ligger på 75 procent av den tidigare arbetsinkomsten, och då räknas varken eventuellt privat pensionssparande eller kapitalinkomster in.

De enda som sticker ut är de med de allra lägsta inkomsterna innan pensionering. Och de får det faktiskt bättre när de går i pension, förklarar Staffan Ström.

– Var fjärde pensionär fick mer att röra sig med när de gick i pension. Det har att göra med grundskyddet i pensionssystemet, framför allt i form av garantipension och bostadstillägg, säger han.

Staffan Ström hoppas att studien slår hål på myter om att man blir fattig av att gå i pension. Det stämmer helt enkelt inte. Och om man ändå ska slå in på den vägen är pensionärerna långt ifrån den mest utsatta gruppen i samhället, menar han. Enligt studien är det vanligare att personer upp till 50 år har en riktigt tuff ekonomisk situation.

– Vi vill inte osynliggöra någon som har en låg inkomst, men vi behöver nyansera bilden. I stort är eländesbilden för Sveriges pensionärer felaktig, säger han.

Pensionsdebatt fastnat

Samtidigt har pensionsdebatten fastnat. Fokus just nu ligger på att ”rätta till” att den allmänna pensionen blir lägre när medellivslängden blir längre snarare än vad pensionärerna faktiskt har att röra sig med. Höga röster höjs för höjda pensionsavgifter och högre pensioner. Längst fram i ledet står socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

– Det hårt kritiserade inkomstpensionstillägget är ett resultat av denna linje som utan större betänkligheter frångår såväl pensionsöverenskommelsen som livsinkomstprincipen, säger pensionsexperten Ingvar Backle på Svenskt Näringsliv.

När Ardalan Shekarabi tar politiska genvägar för att kompensera vissa grupper innebär det samtidigt något annat, som på sikt kan få allvarliga konsekvenser.

– Pensionssystemet blir plötsligt beroende av vilken regering som för tillfället sitter vid makten, och dessutom det statsfinansiella utrymmet, vilket är oroande. Då kan politiker både öka och sänka pensioner utifrån vad man för dagen har råd med, säger Staffan Ström.

Prenumerera på TN:s dagliga nyhetsbrev 

Mer från Svenskt Näringsliv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Svenskt Näringsliv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?