1515

Vinnare och förlorare när bolagsskattegolv införs

Överenskommelsen om bolagsskatt mellan 136 OECD-länder kan få stor betydelse.

”Det är antagligen det viktigaste internationella skatteåtagandet sedan 1920-talet”, säger juridikprofessor Omri Marian.

Experter ser redan nu vinnare och förlorare med avtalet.

Den ekonomiska samarbetsorganisationen slog på stora trumman när man på fredagen tillkännagav att man var överens. 136 av medlemsländerna, vilket motsvarar 90 procent av världsekonomin, är överens om ett bolagsskattegolv på minst 15 procent.

”Den är väldigt viktigt. Det är något som händer en gång per århundrade år”, säger Omri Marian professor vid University of Californias skatteprogram, till TT.

Richard Vann, professor i juridik vid University of Sydney, beskriver också avtalet som stort och viktigt, men betonar att det är lång väg kvar att gå.

”Det är ett åtta sidor långt uttalande som ska översättas till tusentals sidor lagtext, avtal och annat, innan vi har hela bilden. Men de har satt upp en ambitiös tidplan för det”, säger han till TT. 

Alla G20-länder är med på tåget och enligt OECD innebär avtalet motsvarande tusentals miljarder kronor årligen i skatteintäkter som ska fördelas mellan olika länder. Detta trots att överenskommelsen endast omfattar världens största företag – de med en bolagsomsättning på 750 miljoner euro eller mer.

”Men det är okej, för jag tror att de var målet. Vi pratar antagligen om färre än 100 företag, men det är å andra sidan kända namn, de flesta kommer att vara amerikanska”, säger Marian.

Bland förlorarna finns Google, Facebook och Apple. Förslaget innebär enligt Marian att det blir lättare för länder att ta ut skatt där köparen av exempelvis en digital vara finns.

”För techjättarna har det varit lite vilda västern, men nu börjar det ta slut. De kommer att betala högre skatt. Sverige, Tyskland och Frankrike, där kunderna finns, kommer att få en större del av kakan som för närvarande hamnar i Irland”, säger Vann.

Det i sin tur kan påverka USA:s ekonomi negativt.

”De amerikanska teknikjättarna kommer att beskattas mer för sina utlandsverksamheter. Det innebär att de tjänar mindre och betalar mindre vinstskatt på hemmaplan, vilket påverkar aktiekurser och den amerikanska ekonomin indirekt”, säger han. 

Det som sticker ut är att länder som Irland, Ungern och Estland, som alla har en bolagsskatt under 15 procent, valde att hoppa på tåget.

De hade inte direkt något val, menar experterna. Förslaget är nämligen utformat så att att om bolagen skattar mindre i ett land, så kan ett annat land ta ut skatten i stället. Därmed minskar incitamenten för bolagsjättarna att leta sig till lågskatteländer.

”De kan vara inne i tältet – och försöka att minska smällen – eller vara utanför och åka på stryk. Nu har de i stället fått igenom vissa ändringar”, säger Vann.

En förlorare är antagligen USA, som i och med Biden-regeringen har ändrat sin inställning i frågan och har drivit på för avtalet.

”USA kom tillbaka till bordet, vilket helt och hållet livade upp förhandlingarna. Man kan fråga sig varför USA ändrade sig. En del hävdar att det var av välvilja, medan andra mer cyniska hävdar att USA tvingades till det, eftersom flera länder har infört egna digitala skatter, riktade mot Facebook, Google och liknande, som nu försvinner”, säger Omri Marian. 

Andra förlorare är de lågskatteländer som har satsat på låga skatter för att locka företag.

”De har samlat in mycket skatt utan att ha haft särskilt mycket faktisk ekonomisk verksamhet där. De kommer definitivt att vara förlorare”, säger Marian.

Richard Vann säger att det kan bli svårare för länder som försöker att ”köpa” jobb och investeringar genom skattekonkurrens.

”I Europa handlar det om länder som Irland, Schweiz och Nederländerna, men även Estland och Ungern. Och så klart skatteparadisen – tropiska öar med finanssektor – kommer i någon mån att förlora verksamhet. I min del av världen så kommer Singapore antagligen att vara en stor förlorare, kanske även Hongkong”, säger Vann.

OECD betonar dock att avtalet inte innebär slutet för konkurrensen om skatteavtal. Lågskatteländerna kan fortfarande locka företag, konstaterar Marian.

”Alla sådana länder kan fortfarande erbjuda låga skatter till alla andra företag, säg de som omsätter 500 miljoner euro om året, som kan tjäna på skatteplanering”, säger Omri Marian.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?