1515
Annons

Vingårdar ökar explosionsartat: ”Vinlandet Sverige är på gång”

Sverige har på bara ett par decennier blivit ett så pass stort vinproducerande land att Spritmuseum på Djurgården i Stockholm öppnar en hel utställning om fenomenet. Utställningen kommer att visas ett helt år. Därmed finns goda chanser att se den, trots pandemin och de restriktioner som följer på den. 

Foto:TT

Utställningen skildrar också hur Sverige gått från att vara ett land där man berusande sig med starksprit till ett mer sofistikerat vindrickande. På så sätt är museets namn, Spritmuseum, lite vilseledande. Förr hette det Vin & Sprithistoriska museet. 

”Man ska inte tolka det så bokstavligt. Egentligen är det ett dryckesmuseum”, säger intendent Eva Lenneman. 

”Vin är den klart vanligaste alkoholdrycken, så i det avseendet är Sverige ett vinland. Dels dricker vi mycket vin, dels producerar vi numera också vin. Det är en utveckling som gått ganska fort och det är det som vi tycker är så roligt att lyfta fram.”

Spritmuseum har kartlagt 32 svenska vingårdar, som producerar vin på druvor i kommersiellt syfte som de säljer till Systembolaget och vissa restauranger. Dessa vingårdar ligger av naturliga skäl i södra Sverige, de flesta i Skåne. 

”Sedan finns det rätt många hobbyodlingar, som framställer vin för eget bruk, men där är det svårt att få fram exakta siffror”, säger Anna-Karin Svanberg som är utställningsansvarig. 

Historiskt sett har svenska viner framställts av bär och frukter. 

”Där finns en lång och levande tradition, från 1200-talet och framåt. Under 1700-talet propagerade man för att göra mer inhemska viner istället för att importera utländska”, säger Eva Lenneman.

Men utställningen handlar alltså i första hand om modern vinproduktion baserad på egenodlade druvor, en småskalig industri som vuxit fram under 2000-talet. Under huvuddelen av 1900-talet hade Vin & Spritcentralen monopol på tillverkning av alkoholhaltiga drycker. 

”Svenska viner omskrivs av vinjournalister i positiva ordalag. Lyssnar man på vad dessa och andra vinexperter har att säga så förstår man att mycket har hänt bara de senaste åren. Vinlandet Sverige är på gång”, säger Anna-Karin Svanberg. 

”Som producent har du rätt att få in dina viner lokalt på de fyra närmast belägna systembolagen. Olika restauranger börjar också intressera sig för svenska viner eftersom kvaliteten börjar bli så pass hög.”

Vin & Sprits monopol rämnade, men i detaljistledet är det fortfarande monopol på alkoholförsäljning, så svenska vingårdar är förbjudna att sälja till besökare. Frågan om så kallad gårdsförsäljning ska tillåtas har utretts två gånger tidigare och ska nu utredas en tredje gång som en del av den så kallade januariöverenskommelsen mellan regeringen, Liberalerna och Centern, som driver den här frågan.

”I och med att så många svemestrade i somras ökade besöken på svenska vingårdar. På en stor vingård som den i Arild var det fullständig invasion, dit var det många som ville komma. Det är kul, då blir det en levande landsbygd”, säger Eva Lenneman. 

Någon invasion på landets museer har det inte varit. Spritmuseum har aldrig haft stängt under pandemin, men har begränsat öppettiderna och släpper än så länge in högst 50 personer. I den lokal som rymmer vinutställningen får ännu färre vistas samtidigt. 

Utställningen bjuder också på en rejäl nostalgitripp. Här visas hur svensken gick från att i första hand dricka sprit till att i konsumera vin. Det hängde i stor utsträckning samman med det ökade resandet, inte minst charterresandet till Medelhavet. 

Länge fanns inte så många olika slags viner att välja på över huvud taget. De dominerande märkena var under 1960- och 1970-talen lätträknade. 

”1969 kom Parador, ett lite sötare rött spanskt vin som blev en dundersuccé som såldes i sju miljoner liter per år”, berättar Eva Lenneman.

1983 kom de uppmärksammade lantvinerna, som liksom Parador och Vino Tinto visas i montrar. 

”Tanken var att ta fram ett typiskt vin från de olika vinländerna. De första var de röda från Frankrike, Spanien och Italien.”

Det historiskt mest intressanta föremålet på utställningen är en amfora som daterats till 200 år före Kristus och som länge varit i museets ägo. 

”Det är ett sjöfynd som man har bärgat, det har legat i havet utanför Turkiets kust. Det är för att visa ett ursprungligt kärl, som man lagrat och transporterat vin i”, säger Eva Lenneman. 

 


Innehåll från Sluta GrävAnnons

Så driver markskruven från Sluta Gräv på hållbarhetsarbetet inom bygg- och energisektorn

Markskruvar kan ofta ersätta betongplintar och betongfundament inom byggsektorn. Resultatet är kraftigt minskade utsläpp av koldioxid genom en byggnads livscykel.

– Det här är en teknik som är disruptiv och som helt kommer att förändra synen på hur vi bygger hus och andra konstruktioner, säger Richard Alm, vd på företaget Sluta Gräv.

Solcellsparker har nu börjat uppföras med markskruv som fundament för att ytterligare öka hållbarheten i projektet.

Cirka 40 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från byggnader, varav 80 procent kommer från själva byggtillfället. Behovet av ett markfundament som bidrar till minskad klimatpåverkan vid byggnation av exempelvis bullerplank, solcellsanläggningar på mark, Attefallshus och trädäck är därför stort.

Företaget Sluta Gräv har utvecklat en teknik där stora skruvar kan ersätta betongplintarna till en grund, genom att skruvas ner på tillräckligt stort djup. Ovanpå skruvarna byggs konstruktionen.

Förutom att hållfastheten och stabiliteten blir större, krävs betydligt mindre naturresurser och energi, samtidigt som det går mycket fortare och allt detta till ett betydligt lägre pris.

– Det här är ett teknikskifte. Vi brukar jämföra med hur man tidigare spikade gipsskivor och altantrall men nu istället skruvar dessa. Man har grävt plintar sedan stenåldern och nu finns en ny teknik som är bättre och billigare, säger Richard Alm.

En markskruv sänker koldioxidutsläppen med 60 procent i jämförelse med en betongplint.

Skruven från Sluta Gräv är gjord av stål

Själva skruven är tillverkad av vanligt, galvaniserat stål och finns i olika modeller beroende på vad de skall användas till samt vilka jordförhållanden som råder.

Skruven kan återanvändas flera gånger, till exempel när man river ett hus. Den dag skruven blir för sliten kan metallen återvinnas.

– Det är ett enormt steg jämfört med betongplintar. Cement återanvänds inte. Varje gång man ska bygga nytt på betongplintar, måste man ta till nya resurser från ett kalkbrott till cementen för att skapa betongen. Då är det mycket mer hållbart att använda våra markskruvar, säger han.

Utbyggnaden av förnyelsebara energikällor i Sverige går nu snabbt, bland annat i form av solcellsparker som uppförs på stora landarealer.

– Vi jobbar väldigt mycket med solcellsparker genom flera av de största svenska solcellsföretagen. För detta ändamål är markskruven idealisk då den bidrar till ökad hållbarhet och minskade utsläpp och minskad resursallokering för hela projektet, säger Richard Alm.

Om 10–15 år spår Sluta Gräv att markskruven är en ursprungsprodukt. Den

har en tydlig hållbar miljöprofil, hög skalbarhet och möter byggmarknadens, och privatpersonens, högt ställda krav på en produkt som bidrar till ökad produktivitet, är kostnadseffektiv och hållbar.

Elisabeth Lodin är PR & Kommunikationsansvarig på Sluta Gräv.

– Vi ser en byggbransch som är inne i ett stort paradigmskifte där byggföretag, om de inte har en miljöklassificerad produkt, blir bortsållade på en gång i en upphandling. Därför är det viktigt att alla aktörer tar ansvar och ställer om till ett mer hållbart och miljömässigt byggande. Vår markskruv är en del av det, avslutar hon.

Om Sluta Gräv
Sluta Gräv är Sveriges största leverantör av kostnadseffektiv markförankring via markskruvar. Sluta Grävs egenutvecklade markskruv är en modern och kostnadseffektiv markförankring som snabbt och hållbart skapar ett stabilt markfundament för stora och små byggprojekt.

Företaget är baserat i Helsingborg, och har 130 partners som är auktoriserade montörer av Sluta Grävs markskruv.

Läs mer på www.slutagrav.se

Mer från Sluta Gräv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sluta Gräv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?