Utställningen skildrar också hur Sverige gått från att vara ett land där man berusande sig med starksprit till ett mer sofistikerat vindrickande. På så sätt är museets namn, Spritmuseum, lite vilseledande. Förr hette det Vin & Sprithistoriska museet.
”Man ska inte tolka det så bokstavligt. Egentligen är det ett dryckesmuseum”, säger intendent Eva Lenneman.
”Vin är den klart vanligaste alkoholdrycken, så i det avseendet är Sverige ett vinland. Dels dricker vi mycket vin, dels producerar vi numera också vin. Det är en utveckling som gått ganska fort och det är det som vi tycker är så roligt att lyfta fram.”
Spritmuseum har kartlagt 32 svenska vingårdar, som producerar vin på druvor i kommersiellt syfte som de säljer till Systembolaget och vissa restauranger. Dessa vingårdar ligger av naturliga skäl i södra Sverige, de flesta i Skåne.
”Sedan finns det rätt många hobbyodlingar, som framställer vin för eget bruk, men där är det svårt att få fram exakta siffror”, säger Anna-Karin Svanberg som är utställningsansvarig.
Historiskt sett har svenska viner framställts av bär och frukter.
”Där finns en lång och levande tradition, från 1200-talet och framåt. Under 1700-talet propagerade man för att göra mer inhemska viner istället för att importera utländska”, säger Eva Lenneman.
Men utställningen handlar alltså i första hand om modern vinproduktion baserad på egenodlade druvor, en småskalig industri som vuxit fram under 2000-talet. Under huvuddelen av 1900-talet hade Vin & Spritcentralen monopol på tillverkning av alkoholhaltiga drycker.
”Svenska viner omskrivs av vinjournalister i positiva ordalag. Lyssnar man på vad dessa och andra vinexperter har att säga så förstår man att mycket har hänt bara de senaste åren. Vinlandet Sverige är på gång”, säger Anna-Karin Svanberg.
”Som producent har du rätt att få in dina viner lokalt på de fyra närmast belägna systembolagen. Olika restauranger börjar också intressera sig för svenska viner eftersom kvaliteten börjar bli så pass hög.”
Vin & Sprits monopol rämnade, men i detaljistledet är det fortfarande monopol på alkoholförsäljning, så svenska vingårdar är förbjudna att sälja till besökare. Frågan om så kallad gårdsförsäljning ska tillåtas har utretts två gånger tidigare och ska nu utredas en tredje gång som en del av den så kallade januariöverenskommelsen mellan regeringen, Liberalerna och Centern, som driver den här frågan.
”I och med att så många svemestrade i somras ökade besöken på svenska vingårdar. På en stor vingård som den i Arild var det fullständig invasion, dit var det många som ville komma. Det är kul, då blir det en levande landsbygd”, säger Eva Lenneman.
Någon invasion på landets museer har det inte varit. Spritmuseum har aldrig haft stängt under pandemin, men har begränsat öppettiderna och släpper än så länge in högst 50 personer. I den lokal som rymmer vinutställningen får ännu färre vistas samtidigt.
Utställningen bjuder också på en rejäl nostalgitripp. Här visas hur svensken gick från att i första hand dricka sprit till att i konsumera vin. Det hängde i stor utsträckning samman med det ökade resandet, inte minst charterresandet till Medelhavet.
Länge fanns inte så många olika slags viner att välja på över huvud taget. De dominerande märkena var under 1960- och 1970-talen lätträknade.
”1969 kom Parador, ett lite sötare rött spanskt vin som blev en dundersuccé som såldes i sju miljoner liter per år”, berättar Eva Lenneman.
1983 kom de uppmärksammade lantvinerna, som liksom Parador och Vino Tinto visas i montrar.
”Tanken var att ta fram ett typiskt vin från de olika vinländerna. De första var de röda från Frankrike, Spanien och Italien.”
Det historiskt mest intressanta föremålet på utställningen är en amfora som daterats till 200 år före Kristus och som länge varit i museets ägo.
”Det är ett sjöfynd som man har bärgat, det har legat i havet utanför Turkiets kust. Det är för att visa ett ursprungligt kärl, som man lagrat och transporterat vin i”, säger Eva Lenneman.
