1515

Vilt äter skog och grödor för miljarder

Vilda djur bedöms varje år orsaka miljardförluster för svenska skogsägare och bönder.

På Berga gård i Södermanland blir betet uppätet av dovhjortar.

”Dovhjortarna skövlar som gräsklippare, de tar allt”, säger lantbrukaren Ulf Thunell.

Jordbrukarna Elin Beckman och Ulf Thunell berättar om hur dovhjortar förstör deras grödor.
Jordbrukarna Elin Beckman och Ulf Thunell berättar om hur dovhjortar förstör deras grödor.Foto:TT

Gräset är en handsbredd högt, det ser ut att vara jämnt klippt över hela åkern. Men här har inga maskiner gått fram, det är dovhjortar som håller gräset kort.

”Här ser man hur de ätit, och här, här och här, hela åkern här”, säger Ulf Thunell, som driver gården Berga tillsammans med sin fru Elin Beckman.

Tidigare har parets marker burit 60 kor med kalvar – nu räcker betet till knappt 40 djur.

”Här borde vi kunna göra en andra skörd, men det går inte”, säger Ulf Thunell.

Förra året började paret få nog och bestämde sig för att ta reda på hur stora förluster de gör på sin gård Berga Husby-Oppunda till följd av viltskador på grödorna. För att få något att jämföra med har de ställt ut vad de kallar "skyddsrutor" med stabila stängsel på sina marker.

Skillnaden mellan gräset i den lilla buren och det på åkern är slående.

”Förra året räknade vi på 30 procent förluster, men då började vi lite sent och kunde inte jämföra med allt vi skördade. I år är det 50 procent totalt. Hälften blir uppätet”, säger Elin Beckman.

Gräset de odlar ska korna äta under vintern. Det handlar om stora pengar för ett litet företag och om de inte kan skörda tillräckligt kommer de i framtiden att tvingas minska antalet djur.

”Då kan vi inte arbeta heltid på gården båda två”, säger Ulf Thunell.

Elin Beckman och Ulf Thunell är inte ensamma bland Sveriges bönder om att ha problem med vilt. Exakt hur stora värden som går förlorade till följd av viltskador vet ingen, men Lantbrukarnas riksförbund (LRF) uppskattar att åtminstone 2 miljarder kronor går förlorade i jord- och skogsbruk årligen.

Det är möjligen en modest estimering. I en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet för tre år sedan uppskattas de skador som vildsvin orsakar inom jordbruket till 1,1 miljarder kronor årligen. Men studien säger ingenting om annat vilt som dovhjort, gäss och älg.

Skogsbolaget Södra skogsägarna har beräknat viltskadorna bland sina medlemmar till 980 miljoner kronor årligen.

”Då är vi uppe i två miljarder, men då har vi fortfarande hela norra Sverige kvar”, säger Anders Wetterin, jakt- och viltexpert på LRF.

Enligt Wetterin uppgår nettovärdet i det svenska jordbruket till mellan fem miljarder och sju miljarder kronor årligen.

”Om man jämför det med 1,1 miljarder i förluster så är det runt 15 procent på bara vildsvin. Då inser man att våra medlemmar är ganska sura. Det här är ett stort problem”, säger han.

Bakom ilskan finns en konflikt mellan jägare och lantbrukare. Många markägare vill ha stora viltstammar på sina ägor, men djuren bryr sig inte om tomtgränser. För jordbrukare som Elin Beckman och Ulf Thunell, som arrenderar delar av sin odlingsmark, är problemet än större eftersom de inte kan jaga på de värst utsatta åkrarna.

”Jag tycker att den som vill ha mycket vilt i sin skog själv kan hägna in, annars faller kostnaden på oss lantbrukare”, säger Ulf Thunell.

Skogsstyrelsen ska i januari nästa år presentera en rapport om viltskador i skogsbruket. Den senaste siffran som finns tillgänglig är från 2007 då skadorna uppskattades till minst 500 miljoner kronor om året. Sedan dess har problemen med vildsvin och dovhjort ökat.

”Det är ett av de största problemen man har i dag i skogsbruket. Det är absolut jätteallvarligt. Regeringen vill att man ökar produktionen i skogsbruket, det anses viktigt bland annat ur miljösynpunkt, och viltskador är ett stort hinder”, säger Christer Kalén, viltexpert på Skogsstyrelsen.

På Jägareförbundet är man medveten om problemet.

”Vi har ett handslag med skogsindustrin, en avsiktsförklaring, och det borde vi ha med jordbruket också”, säger Bo Sköld, förbundets generalsekreterare.

Den fråga som måste lösas handlar om hur stora viltstammarna ska tillåtas att vara.

”Man kan börja fundera på om inte staten bör ha en uppfattning om till exempel hur många vildsvin vi ska ha. Är det rimligt att det inte finns någon övre gräns för de här viltarterna med tanke på hur mycket de kostar?” säger Anders Wetterin.


Innehåll från HSBAnnons

Här forskar HSB om hur vi ska bo i framtiden

HSB Living Lab i Göteborg är en världsunik arena där forskare testar och undersöker framtidens boende.
HSB Living Lab i Göteborg är en världsunik arena där forskare testar och undersöker framtidens boende.

Vilket bostadsbolag vågar bygga ett bostadshus som i  själva verket är ett enda stort labb för att testa innovativa, på gränsen till omöjliga, idéer?

Svaret är HSB. Hundraåringen som var först med moderniteter som sopnedkast och gemensam tvättstuga.

Läs mer om framtidens hållbara boende

På utsidan ser det ut som ett visserligen modernt men ändå helt vanligt flerbostads­hus där det ligger på en kulle i centrala Göteborg. Men skenet bedrar. Huset rymmer nämligen HSB Living Lab, en världsunik arena där forskare testar och undersöker framtidens boende, allt medan husets invånare lever sina vanliga liv mitt i  forskningsprojekten.

– Vi har en lång historia av innovation och av att vara först med nya, moderna lösningar, och med HSB Living Lab fortsätter vi på den linjen. Vi har till exempel infört byggnadsintegrerade solceller, ­moderna tvätt­studios och ett energieffektivt sätt att förvärma ventilationsluften i våra bostäder tack vare den forskning som ­sker där, förklarar Pernilla Bonde, vd för HSB Riksförbund.

Hundra forskningsprojekt

Tanken med HSB Living Lab är att testa och utveckla alla möjliga aspekter av framtidens boende. De cirka hundra forskningsprojekten undersöker allt från hur vi människor på enklast möjliga sätt kan dela vårt hem och våra saker för att minska klimatpåverkan och bostadsbrist, till hur digitala bikupor kan främja den biologiska mångfalden. Lägg därtill projekt som undersöker hållbar avfallshantering med sensorer, hur människor agerar med robotar i hemmet, byggnadsintegrerade solceller och mer sociala tvättstugor så inser man hur otroligt mycket kunskap som genereras här.

– Det här kommer verkligen att vara ett starkt bidrag till ett mer hållbart boende och en mer hållbar fastighetsbransch över huvud taget, men det har också potential att förflytta hur vi tänker kring vad ett hem och en bostad är, säger Pernilla Bonde.

Pernilla Bonde, vd för HSB ­Riksförbund.
Pernilla Bonde, vd för HSB ­Riksförbund.

Och det är ingen slump att det är just HSB som har vågat utveckla det här levande forskningslabbet.

– Vi är underifrånstyrda och tror på lokalt, agilt agerande. Idéer och initiativ får flöda ganska fritt i vår organisation, och i det här fallet var det en lokal eldsjäl i Göteborg som hade en idé, och i HSB fanns modet, viljan och vanan att satsa på sådana idéer. Dessutom är HSB en organisation där lönsamhet är viktigt men som framförallt styrs av viljan att skapa värde för medlemmarna. Idén är att återinvestera vinsten för att hela tiden vara en innovativ, nytänkande samhällsbyggare, det är ett naturligt sätt för HSB att jobba.

Vågar tro på människors idéer

– Men kunskap som inte omsätts gör ingen större nytta. Därför har HSB också satsat på att hitta sätt att föra ut forskningsresultaten från HSB Living Lab i organisationen, säger Pernilla Bonde.

– Bland annat håller vi precis på att sätta upp ett nätverk av lokala ambassa­dörer. De har som särskilt uppdrag att säkerställa att kunskaperna går ut i hela ­landet. Vi har också flera piloter igång där forskningsresultat från HSB Living Lag testas ute i vanliga bostadsrättsföreningar. Allt är verkligen möjligt om man bara vågar tro på människors idéer.

Läs mer om framtidens hållbara boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?