1515
Annons

Vill se privata pengar

Näringslivets minskade investeringar i forskning och utveckling oroar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
”Ska vi fortsätta vara ledande inom forskning måste vi vara attraktiva för privata investeringar”, säger hon.

Ministern Helene Hellmark Knutsson (S) känner oro över att ett fåtal bolag står för en stor del av de privata investeringarna i forskning och utveckling i Sverige.
Ministern Helene Hellmark Knutsson (S) känner oro över att ett fåtal bolag står för en stor del av de privata investeringarna i forskning och utveckling i Sverige.Bild:Thommy Tengborg

Sverige tappar mot andra ledande forskarnationer och länderna bakom kommer i kapp. Att näringslivet då minskar sina investeringar i forskning och utveckling är oroväckande, enligt Helene Hellmark Knutsson.

”Forskning och utveckling står fortfarande för 3,4 procent av BNP, men det beror på att det offentliga har ökat sin andel av investeringarna”, säger hon.

Ett problem enligt ministern är att några få företag i ett fåtal branscher står för en stor del av investeringarna.

”Vi är väldigt sårbara. När ett företag som Astra Zeneca lägger ned verksamhet så påverkar det väldigt mycket. När de lade ned i Södertälje och Lund så innebar det ett rejält tapp för Sverige”, säger hon.

Ministern vill därför se att fler branscher investerar mer i forskning. Hon tror att vissa branscher skulle kunna vara drivande i klimatarbetet, digitaliseringen och att bygga hållbara samhällen.

”Bygg- och fastighetssektorn ligger till exempel på väldigt låga nivåer när det gäller investeringar i forskning och utveckling sett till omsättning och värde. Vi skulle vilja se att de ökar sina investeringar i det hållbara samhällsbyggandet. Med mer samverkan inom forskning och utveckling skulle de kunna vara en drivande part”, säger hon.

I forskningspropositionen, som regeringen presenterade nyligen, höjs basanslagen till universiteten och högskolorna successivt till 1,2 miljarder kronor per år 2020. Den totala ökningen på forsknings- och innovationsområdet uppgår till drygt 3 miljarder kronor, inräknat de 250 Mkr i ökning som har budgeterats för i kommande energiproposition.
Regeringen är tydlig med att de höjda basanslagen till universiteten och högskolarna inte ska användas för att anställa fler forskare. Ett önskemål från regeringen är att förbättra karriärvägarna för yngre forskare.

”Vi vill öka mobiliteten både mellan svenska lärosäten och från utlandet. Det leder till högre konkurrens vilket gynnar de bästa forskarna”, säger Helene Hellmark Knutsson.

Genom att öka de offentliga investeringarna hoppas regeringen att det även ska bli mer attraktivt för privat kapital att investera i svensk forskning.

”Genom en fungerande samverkan och forskning i världsklass så tror vi att det blir attraktivare att investera privat kapital, både för svenska företag, men också att vi ska locka internationellt kapital”, säger hon.

Forskningspropositionen är döpt till Kunskap i samverkan. Enligt ministern är just en ökad samverkan mellan akademi, samhälle och näringsliv en nyckelfaktor och regeringen viker cirka 1 miljard kronor i årliga ökade anslag år 2020 för åtgärder som syftar till mer samverkan.

”Det finns en föreställning om att vägen från forskning till kommersiell produkt är linjär. Forskning ger en ny idé och sedan blir det patent, sedan företag och till sist marknad”, säger Helene Hellmark Knutsson.

”Men i dag är det mer cirkulärt. I slutänden är det kanske inte forskaren själv som startar ett företag utan en entreprenör. Därför behöver det byggas upp ekosystem av stora och små företag, startups och forskning samt utbildning på hög nivå”, fortsätter hon.

Även om de dryga 3 miljarderna är långt ifrån den förra alliansregeringens ökning av anslagen som uppgick till 9 miljarder, så menar ministern att det är ett betydande tillskott, dessutom från en relativt sett hög nivå.

”Vi gör ett bra tillskott, men vi behöver se till att hela kakan används på rätt sätt. Vi kan se att vi redan har en hög input in i forskningen, men att vi inte ligger lika bra på outputen. Tittar man ut i omvärlden så kan vi också se att många länder snarare kämpar med neddragningar av de offentliga anslagen till forskning och innovationer”, säger Helene Hellmark Knutsson.

Helene Hellmark Knutsson påpekar att även om svensk forskning och innovation tappar mark internationellt så är det från höga nivåer.

”Det är viktigt att komma ihåg att Sverige är ett framstående forskarland. Vi är 10 miljoner människor och Karolinska institutet rankas 28 av 20.000 universitet i världen. Vi har 11 universitet på topp 400. Det finns ett bra fundament, nu gäller det bara att ta det till nästa steg.”


Innehåll från VerizonAnnons

Fem nyckelfaktorer för att förverkliga planerna på det uppkopplade företaget

Ett uppkopplat företag kan förbättra sin konkurrenskraft betydligt. Men för vissa chefer kan digitaliseringsresan verka komplicerad och svår att få grepp om. Här är fem nyckelfaktorer för att kunna utveckla de mest innovativa lösningarna, samarbeta sömlöst med partners och samtidigt vara finansiellt framgångsrik.

Det uppkopplade företaget består av ett ekosystem där varje del av företaget är digitaliserat, inklusive försäljning, kundservice, ekonomi, HR, tillverkning, FoU, teknik, logistik och marknadsföring. 

– När dessa funktioner hanteras virtuellt, kan företag dra fördel av smarta processer som baseras på dataanalys och som möjliggör en säker och sömlös koppling mellan människor, processer och produkter, säger Fredrik Hallenborg, Associated Director, Verizon Business.

1. Digitala arbetsflöden måste baseras på robusta och säkra uppkopplingar 

En robust, säker och skalbar nätverksinfrastruktur utgör grunden för framgångsrika verksamheter. Det är därför viktigt att ta hänsyn till nätverket i beslutsprocessen redan från början och sedan bygga vidare på det. För att kunna dra nytta av teknik som 5G, MEC, artificiell intelligens och AR/VR behövs en plattform som levererar nätverkstjänster på ett smidigare, mer motståndskraftigt och mer molncentrerat sätt än vad traditionella nätverksinfrastrukturer gör. Detta kallas Network as a Service (NaaS) och i kombination med digitala möjligheter kommer det att vara nyckeln till framgång. 

2. Differentiera it-lösningar för specifika branscher

Standardlösningar för dagliga processer ligger fortfarande till grund för it-infrastrukturen som är tillgänglig för alla. Den stora skillnaden är införandet av differentierade it-lösningar. I den virtuella världen kan specifika applikationer snabbt rullas ut baserat på individuella behov. Dessa applikationer sitter närmare platsen där själva kundtransaktionen äger rum. Det innebär smidigare driftsättning och snabbare svarstider, samt specifika it-lösningar för enskilda avdelningar som stödjer innovativ utveckling.

3. Skapa ett starkt partnerekosystem

Digitalisering av processer och arbetsflöden gör det möjligt att samarbeta på nya sätt och med ett större partnerekosystem. Många företag har arbetat i silos, med isolerade it-system och begränsad leverantörskontrakt som innebär att det inte varit möjligt att samverka kring nya idéer. Genom att välja it-partners som fungerar bra ihop och som satsar på digitalisering kan företag påskynda innovation och bli mer träffsäkra. Därigenom har de möjlighet att dra nytta av expertis hos branschpartners och tillsammans skapa de bästa produkterna och tjänsterna.

4. Kom ihåg den mänskliga upplevelsen inom den digitala första arbetsplatsen

Den traditionella arbetsplatsen har förändrats under pandemin, och många företag går över till hybrida arbetsmiljöer med fler samarbetslösningar. Automatisering kommer inte att ersätta arbetskraften, utan snarare omdefiniera roller utifrån nya möjligheter. På den digitala arbetsplatsen måste företag vara noggranna med varje anställds arbetsmiljö och ta hänsyn till varje individs utbildning, trivsel och erfarenhet när de interagerar med de tekniska lösningar som företaget använder. Att förstå dessa miljöer i förhållande till de anställdas upplevelser kommer att bli avgörande för det uppkopplade företagets framgång.

5. Säkra den dynamiska världen

Varje företag behöver förstå att förmågan att skapa en säker och effektiv cyberverksamhet är detsamma som att skapa en säker och effektiv drift, vilket i sin tur är detsamma som att skapa en säker och effektiv affärsverksamhet.  Säkerhet kommer att ses som en affärskritisk tjänst, snarare än som en isolerad aktivitet, inom det uppkopplade företaget. Säkerhetstjänsterna bör vara inbyggda i den grundläggande infrastrukturen så att de möjliggör den flexibilitet som användare och data måste ha när det gäller tid och plats. Dessutom måste säkerhetstjänsterna vara kopplade till identitetslösningar som skyddar det uppkopplade företaget och dess data, varumärke, och människor.

– Min utmaning till företag runt om i världen är se till att 2022 blir det år som planerna på det uppkopplade företaget förverkligas – tekniken och expertisen finns redan. Det är viktigt att företag arbetar med globala partners som kan stödja dem under hela resan och erbjuda den flexibilitet, skalbarhet och anpassningsförmåga som varje företag behöver, säger Fredrik Hallenborg, Associated Director, Verizon Business.

Ta reda på mer om hur Verizon kan hjälpa dig på din resa mot att bli ett uppkopplat företag.  

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?