Vill klona succéfond

Richard Gröttheim, vd för premiepensionens framgångsrika soffliggarfond Sjunde AP-fonden, vill se en liknande lösning för tjänstepensionen.
”Jag tycker att man borde ha en konstruktion i alla system där det finns ett tydligt bra icke-val”, säger han.

SITTER PÅ FRAMGÅNGSRECEPT. Richard Gröttheim är vd för Sjunde AP-fonden, den fond i vilken pengar från dem som inte aktivt gör ett val i premiepensionssystemet hamnar. Fonden har utklassat många andra fonder i systemet sedan starten 2000.
SITTER PÅ FRAMGÅNGSRECEPT. Richard Gröttheim är vd för Sjunde AP-fonden, den fond i vilken pengar från dem som inte aktivt gör ett val i premiepensionssystemet hamnar. Fonden har utklassat många andra fonder i systemet sedan starten 2000.Bild:Jesper Frisk

Handlingsförlamning har paradoxalt nog blivit en vinstlott i premiepensionssystemet.
Sjunde AP-fonden, eller AP7 Såfa, har skåpat ut många aktivt valda och dyrare alternativ. Sedan starten 2000 har soffliggarfonden avkastat 131 procent, att jämföra med privata PPM-fonder som i snitt har gett 56,8 procent.

”Nu ska jag vara ödmjuk och säga att det har varit extremt bra förutsättningar. Så här bra kommer det inte att gå över alla tidshorisonter”, säger Richard Gröttheim.

Om premiepensionsvalet är snårigt, med fler än 800 fonder att välja bland, är tjänstepensionen en djungel där hel- och halvprivata alternativ från yrkeslivets alla anställningar blandas.

Richard Gröttheims förslag är en soffliggarfond även för tjänstepension, som mer än dagens icke-valsalternativ transparent anpassar sig efter spararens profil: övrigt pensionssparande, lönenivå med mera.

”Man borde ha en konstruktion i alla system där det finns ett tydligt bra icke-val. Som individ får du en bra sparprodukt även om du inte är intresserad.”

”Där tycker jag att alla systemkonstruktörer har drivit valfriheten lite för långt. Den ska finnas där, men framför allt måste individen känna att jag blir omhändertagen även om jag inte sätter mig in i alla detaljer”, säger Richard Gröttheim.

Fonden skulle bygga mer på hur långt spararen har till pension än vad som är lönsammast för förvaltaren.

”Vilken mix mellan aktier och räntor ska det vara, ska vi ha passiv eller aktiv förvaltning? Det finns kommersiella intressen som gör att man vill få upp avgiften genom att koncentrera på aktiv förvaltning, som jag inte tror att spararen på lång sikt gagnas av”, säger Richard Gröttheim.

Ett av fondens succérecept är den låga förvaltningskostnaden, som mest 0,11 procent.

”Vi har satsat väldigt mycket på att ha hela kärnportföljen passivt förvaltad. Då kommer vi ned på väldigt låga avgifter till våra förvaltare.”

Skulle privata aktörer kunna vara lika kostnadseffektiva som Sjunde AP-fonden? Finns det något teoretiskt hinder för det?
”Nej, förutom kostnaden för marknadsföring och så vidare. Det finns givetvis ett vinstintresse som den privata sidan har.”

Richard Gröttheim tvekar inte att peka ut avgifterna som avgörande för hur väl systemet kommer att kunna försörja framtidens pensionärer.

”I grund och botten ska Sverige vara stolt över det pensionssystem som vi har. Den stora utmaningen är att fortsätta få ned avgifterna – även vi ska sänka.”

”När systemen växer och det blir mer kapital måste spararen få del av stordriftsfördelarna. I alla beräkningar du gör på 30–40 års horisont ser du hur betydelsefulla avgifterna är.”

Har du koll på din egen pension?
”Jag har fördelen att vara rimligt insatt i ämnet. Jag känner nog att jag har en bra överblick, men kan förstå att de som inte är lika insatta känner sig vilse i pannkakan”, säger Richard Gröttheim.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?